- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

%

Teknisk Ti dskrift

Fig. G. Byggnaden med gasbetongisulering.

Om järnbestämmelsernas föreskrifter i nu anfört
hänseende kunna anses något föråldrade, måste man
beträffande föreskrifterna för svetsade konstruktioner
säga, att sådana praktiskt taget saknas.
Bestämmelserna upptaga härom sex rader, varav tre innehålla
förbud för svetsning annat än i undantagsfall och de
tre återstående en föreskrift att "svetsning skall
utföras med största noggrannhet av sakkunnig person i
enlighet med givna föreskrifter". En formulering,
som i hög grad påminner om i s. k.
arbetsbeskrivningar för husbyggnader förekommande
bestämmelser om varje slag av arbete eller material,
formuleringar som ju inte innehålla något.

Dock har ju svetsningstekniken utvecklats snabbt
och sedan den nu länge använts inom brobyggnad
och sedan ett flertal firmor med skolad arbetarstab
förvärvat erfarenhet i metoden, kan den sägas
erbjuda lika hög grad av säkerhet som andra inom
husbygget använda arbetsförfaranden. Naturligtvis
kräver den noggrannhet och kontroll, men det gäller ju i
lika hög grad andra stomarbeten. Så länge
smides-firmor gärna plocka in svartbult i stället för nit och
bränna nithål och så länge byggmästarna lägga in
konsolarmering i underkant av betongplattor, är nog
en effektiv kontroll lika nödvändig på det ena som
det andra området. Sedan väl nu snarast de av
Väg- och brosakkunniga föreslagna
svetsningsnormerna bli fastställda och ersätta de olika föreskrifter,
som skilda myndigheter tillämpat, torde väl
svetsningsmetoden även inom husbyggandet få större
användning.

Metodens stora fördelar äro ju framför allt den

En hel del av de konstruktionsmetoder, som i det
föregående berörte, ha tillämpats vid konstruktionen av
nybyggnad för Stockholms högre allmänna läroverk
för flickor liksom också de anförda synpunkterna
varit ledande för val av konstruktionssätt och material.

Byggnaden, som är belägen vid den blivande s. k.
Sveaplan vid norra ändan av Sveavägen, har ritats
av arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdahl. Den
har uppdelats i fyra kroppar, dels av organisatoriska,
plantekniska och liknande skäl, dels också av
byggnadstekniska. Anläggningen består sålunda av en
långsträckt byggnad, inrymmande de i huvudsak
likartade klassrummen och speciallärosalarna för
gymnasiet, en mera koncentrerad kropp bildad av två
hopbyggda delar och inrymmande dels i främre
delen realskolans lärosalar och lärarerum, dels i
bakre delen större lokaler såsom skrivsal,
teckningssal och bibliotek, båda dessa byggnader skilda av ett
trapphus. Invid trapphuset ligger vidare högtids
salen som en separat byggnad och slutligen vid
motsatta ändan av klassrumslängan och skild därifrån
genom ett trapphus, gymnastiksalsbyggnaden med
omklädningsrum i souterrängvåningen.

Bjälklag och bärande väggar äro överallt utförda
av armerad betong. Fig. 2 visar en sektion av klass-

friare formgivning
den medför hos
bärverken, och därmed
den friare
rumsgestaltningen. Den
möjliggör vidare en
förenkling av
infästningar, pelarfötter
osv., ger möjlighet
till utförande av
vindstyva
järnstommar, kontinuerlig
balkuppläggning,
inspänning osv.,
enklare och styva
skarvar m. m. Vidare
torde den genom att
tillämpas för
I-balks-profiler, sammansatta av med svets- Fig. 7. Korridorvägg med trumma fOr
anvisning försedda ledningar,

flänsar och livplåt,

kunna möjliggöra en framgångsrik konkurrens för det
svenska stålet med utländska dip-, dimax- och
dimel-profiler.

40

Fig. 8. Sektion av realskoleflygeln.

Fig. 9. Betongstomme i biblioteksvåning.

25 april 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free