- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag-och Vattf.nbyggnadskonst

Fig. 10. Interiör av skrivsal.

rumslängan. De båda fasadväggarna och
korridorväggen äro bärande, i allmänhet 22 cm tjocka och
rut-armerade i båda kanter. Klassrumsfasaden med sina
över nästan hela rummets längd gående
fönsteröppningar har 27 cm tjocka pelare och däremellan
bärande bröstningar. Bjälklagen äro utförda som
massiva armerade klinkerbetongplattor med en max.
påkänning av 35 kg/cm2. Största betongpåkänning är i
allmänhet 50 kg/cm2. Järnpåkänningen var
ursprungligen beräknad till 1100 kg/cm2, men på
entreprenörens begäran utbyttes det ursprungliga
järnmaterialet St. 37 mot St. 44 och påkänningen ökades
därvid i vissa fall till 1 300 kg/cm2.

Invid väggarna har dock vanlig betong använts för
att med sin högre hållfasthet upptaga de negativa
momenten. Med 6,7 m fri spännvidd har
bjälklagsplattornas höjd på detta sätt kunnat hållas vid 27
cm, vartill endast kommer ca 2 cm stålslipning samt
underputs. Beträffande klinkerbetongbjälklagen
förtjänar framhållas, att överytan genom stenmaterialets
låga specifika vikt blivit mycket ojämn och till stor
del innehållande det cellulära klinkermaterialet,
varför slipsatsen fäster utomordentligt väl, vilket i hög
grad eliminerar risken för sprickbildningar. Å andra
sidan blev bjälklagens undersida ytterst jämn, så att
man med en noggrann formsättning troligen skulle
kunnat spackla ytan direkt. Dock visade sig den
jämna ytan inte vara dåligt putsfäste.

Fig. 12. Huvudtrappan.

25 apkii. 1936

Fig. U. Fasad av realskoleflygeln med portik i
bottenvåningen.

Byggnadssektionen har räknats som hel ram, dock
med vissa förenklande antaganden beträffande
momentnollpunkternas läge i de vertikala delarna.
Beräkningen har genomförts med i övrigt ringa
approximationer, med hänsynstagande till olika delars olika
tröghetsmoment osv., detta för att i möjligaste mån
ernå en fördelning av armeringen i förhållande tili
verkligen uppkommande spänningar och sålunda
eliminera sprickrisk. Då man vidare var nödsakad att
avstå från ett användande av tvärväggarna som
bärande på grund av varierande rumsindelningar, har
sektionen gjorts vindstabil i sig själv och med
föregående analog beräkning genomförts för
horisontella krafter.

Genom att väggar och pelare således fått upptaga
stora böjningspåkänningar och genom
fönsterbalkar-nas stora spännvidder har den av statiska skäl
nödvändiga armeringen i allmänhet (fig. 3) blivit riklig
och tillräcklig för att även upptaga
krympspän-ningarna. Dessutom ha vid utförandet de olika
byggnadsdelarna skilts från varandra och i den
långa klassrumsflygeln helt genomgående krympfog
anordnats genom såväl väggar som bjälklag, vilken
fog omedelbart före putsningsarbetets påbörjande
igengjutits.

Fig. 13. Trapphus vid gymnastiksal.

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free