Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Fig. 19. Interiör av gymnastiksalen.
garna gjordes på verkstad färdiga i vardera två
delar, som sedan på platsen efter uppmontering
hopsvetsades. Mellan bågarna och mellan dessa och de
av betong på förut beskrivet sätt utförda
ytterväggarna infästes åsar av l-sektion (fig. 22), varefter
takplatta av betong gjöts i dessas underflänsar och
även bågarna kringgötos. Takinklädnaden är utförd
av kopparplåt på panel.
*
Så till sist några slutreflexioner, som arbetet med
detta byggnadsproblem givit anledning till.
Det är ju beklagligtvis så, att arkitektyrket
knappast kan sägas ha följt med den tekniska revolution,
som skett på alla produktionsområden med den
industrialiserade teknikens intåg. Inte så att förstå, att
de enskilda arkitekterna i de flesta fall försummat
att tillgodogöra sig teknikens utveckling. Men hela
arkitektyrkets ideologi vilar på en förgången
historisk epoks förutsättningar. Måhända inte mest hos
yrkets egna utövare, men hos det stora flertalet
andra, är inställningen till arkitektyrket betingad av
denna reliktideologi, som i stor utsträckning
fortfarande rör sig med begreppet: fritt skapande konstnär.
Och dock ha de föremål arkitekten planerar
undergått en radikal förändring — byggnaderna äro inte
längre monument med ändamål att manifestera
byggherren. De ha som alla andra produkter blivit
ekonomiskt, utnyttjade varor. Därför måste också deras
Fig. 21. Högtidssalen före putsningen.
"planerare" taga konsekvensen och bli tekniker, så
som skett på alla andra produktionsområden. Hos
det stora flertalet i dag arbetande arkitekter finns
också en sådan inställning tämligen klar —
beklagligtvis saknas den hos de flesta ingenjörer, som i
arkitekten blott ser en konkurrent om gemensamma
arbetsuppgifter. Men de enskilda arkitekternas goda
vilja är inte nog, det stora hindret består i ett
utbildningssystem, som i dag nästan verkar medvetet
museimässigt, en utbildning som i princip skarpt
skiljer mellan arkitekten-konstnären och
ingenjören-teknikern. Frågan gäller inte om arkitekten eller
väg-och vattenbyggaren bäst passar att rita lius. Faktum
är i stället, att ingendera nu är fullt lämpad därför.
Det fordras en omläggning från grunden av
undervisningen för husbyggare. Vi måste med det snaraste
få en utbildning, som till slutresultat ger
husbyggare, med hänsyn till vår nuvarande tekniska
ståndpunkt fullt kompetenta att lösa
husbyggnadsproblemen av i dag. Titeln må sedan bli arkitekt eller
ingenjör eller något annat, det är i detta sammanhang
likgiltigt.
I avvaktan på en sådan nödvändig reform finns
det för arkitekterna och väg- och vattenbyggarna
ingen annan möjlighet än att i det intimast möjliga
samarbete från början med skissarbetet intill det
arbetet är färdigt, gemensamt söka upphäva följderna
av utbildningens nuvarande klyvning. Båda parter
måste i det samarbetet söka sätta sig in i och
tillgodogöra sig framstegen på den andras område, och
ingendera är i det samarbetet berättigad dra några
konstlade gränser mellan "arkitektarbete" och
"ingenjörsarbete".
Med dessa utgångspunkter och på detta sätt har
också arbetet på den föreliggande byggnadsuppgif-
44 25 april 1936
Fig. 22. Järnkonstruktionen för högtidssalens tak.
Fig. 20. Svetsad järnbåge över högtidssalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:31 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936v/0046.html
