Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vag och vvr tinbyggnadskonst
Oeta//, tt
Fig. 9. Dilatationsfog i rännan.
utförda vid statens materialprovningsanstalt, att den
1 mm tjocka kopparplåten kunde utan risk för
sprickbildning i krökarna mellan väggarna och
bottnen — där motståndet mot rörelsen är störst —
uthärda de formförändringar, för vilka den utsättes.
Som skydd för fogen har på vattensidan anbragts en
tunn täckplåt, som dessutom har till uppgift att
förhindra större läckning, om kopparplåten av någon
icke förutsedd orsak skulle brista. Fogarna, som
stått under vattentryck sedan november 1935 ha
hittills visat sig fullkomligt vattentäta.
I utrymmet under rännans botten, som avgränsats
från ytterluften medelst längsgående väggar—■
upphängda i rännbottnen och utförda av sprutbetong på
värmeisolerande träfiberplattor — framledes
vintertid varmluft från maskinstationens generatorer. I
till skydd för dilatationsfogarna utbyggda vertikala
schakt stiger varmluften upp till utrymmet mellan
taket och vattnet i rännan. Härigenom förhindras på
ett effektivt sätt med användande av överflödsvärme
från generatorerna isbildning i rännan.
Tubintag och tuber.
Tubintaget bildar övergång från rännan till
trycktuberna. Framför tubernas mynning äro grovgrindar
insatta. Tilloppen till tuberna avstängas medelst
sektorformade elektriskt manövrerade luckor, vilka
med tryckknappar även kunna stängas från
maskinstationen. Tubintaget är överbyggd med en
byggnad utförd i princip sett på samma sätt som
kanalin-tagsöverbyggnaden.
De bägge ca 40 m långa, lutande trycktuberna med
4,2 m:s invändig diameter äro utförda av 12—14 mm
plåt och vila på stöd av betong. Mellan tuberna är
framdragen en trumma, genom vilken varmluft från
maskinstationen kan ledas till tubintaget och rännan.
Tuberna äro — till förekommande av isbildning vid
stillestånd — täckta av höljen av tunn järnplåt,
under vilken vid stark kyla erforderlig mängd
varmluft kan släppas in. Längd- och tvärsektioner genom
rännan och tryck tuberna visas å fig. 10.
Maskinstation.
Maskinstationen, vars konstruktion framgår av fig.
11 och 12, är utförd i 3 våningar på underbyggnad av
betong. Väggarna i överbyggnaden äro utförda av
tegel med järnstomme, som uppbär traversbalkar och
takkonstruktion. Generatorfundamenten äro gjutna
i betong. Yttertaket är belagt med kopparplåt.
Grundläggningen, som skedde på pinnmo av
mycket hård beskaffenhet, utfördes i tvenne etapper i
öppet schakt inom spåntväggar — uppstyvade av
horisontala järnramar — på ett djup av ca 9 meter under
strömmens dåvarande vattenyta. Järnstommen restes
på ett så tidigt stadium, att maskinsalstraversen
—-som har en lyftkraft av 60 ton med ett hjälplyft på
10 ton — kunde komma till användning redan vid
montaget av turbinernas plåtspiraler.
Maskininstallationen består av tvenne aggregat
med vertikal axel.
Turbiner.
Turbinerna, som äro konstruerade för en maximal
vattenförbrukning av 45 m3 i sekunden vardera, äro
av Francistyp med tilledning av vattnet genom
spiral-skåp av plåt. Dessa, som ansluta till trycktuberna
och till halva höjden äro ingjutna i betong, rymmas i
maskinstationens undervåning, där även
servomoto-rerna äro uppställda. Till turbinlocken leda trappor
från stationens mellanvåning. Regulatorerna och
oljepumparna äro uppställda i maskinsalen. För
första gången i Sverige äro tätstängande
ledskeneapparater utförda. Dessa ha till uppgift att höja
stationens driftberedskap. Emedan tuberna vid driftstopp
icke behöva tömmas — vilket med hänsyn till
vattenförlusten genom läckning vid vanliga
ledskeneapparater annars är brukligt — kunna nämligen
maskinerna omedelbart igångsättas utan förlust av den tid,
som åtgår för tubernas fyllning. För fullständig
driftberedskap — vilket är av betydelse bl. a. med
hänsyn till statsbanedriften — kunna maskinerna,
utan någon vattenförlust såsom faskompensatorer,
rotera med i luftfyllda sugrör ända till det ögonblick
en plötslig ökning i kraftförbrukningen
nödvändiggör turbinpådragens automatiska öppnande. Efter
några få sekunder kan på detta sätt från tomgång
kraftstationens hela effekt inmatas i nätet.
MALFORS KSATTSTATiOM
Längdsektion
RanninVog
MoskinsfoMon
x-jr
Tvärsekfion av rännan
frorseklion.
Fig. 10. Längd- och tvärsektioner genom ränna och tuber.
28 mars 1936
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
