- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

REDAKTÖR: J. R. ALEX SÖDERGREN

■ UTGIS/tN AV SVCHSKA TtKNC

INNEHÅLL: Svenskt byggande under 75 àr, av major vvk Richard Smedberg. — Brobyggnadsverksamheten i
Sverige under åren 1934 och 1935, av kapten Törd Lindblad. — Om friktion och kohesion i lera, av
civilingenjör Walter Kjellman. — Notiser.

Svenskt byggande under 75 år.

Hälsningstal av major vvk RICHARD SMEDBERG vid väg- och vattenbyggarnas högtidssammankomst å
Riddarhuset tisdagen den 19 maj 1936 kl. 14.

När Sveriges största teknologförening i dessa dagar
gläds över sin 75-åriga verksamhet, kan väg- och
vattenbyggarnas sammanslutning endast se tillbaka
på ett 48-årigt arbete. Ty i teknologföreningens
tillkomst hava civilingenjörerna ringa del, då
Teknologiska institutets första uppsättning av dylika
utexaminerades nästan samtidigt eller våren 1860, och
deras utbildning svarade närmast mot våra dagars
’ tekniska skolors. De ledande inom vårt fack hade
nämligen 1846—70 sin utbildning förlagd till Högre
artilleriläroverket på Marieberg, som var vårt lands
första tekniska högskola, och deras intresse för ett
föreningsliv, som huvudsakligen organiserades av
mekanisterna vid teknologiska institutet, var
minimalt.

Det var först 1876, som institutet nådde
högskolestadiet. Från denna tid föreskriver sig ett
tilltagande intresse av Mariebergarna för
teknologföreningen, och civilingenjörernas vilja till samarbete
liar bland annat medfört, att ordförandeposten inom
föreningen beklätts av väg- och vattenbyggare under
halva 75-årsperioden. Inslaget av civilister i stora
styrelsen har också varit manstarkt sedan 1870-talet.

Se vi på våra speciella intressen, är historien i
korthet denna. Det var på våren 1888, som kallelse
utgick till 35 väg- och vattenbyggare att inom
teknologföreningens ram bilda en fackavdelning för
väg-och vattenbyggnad. Undertecknare voro: professor
Per Wilhelm Almqvist, överingenjör Adolf Ahlsell,
överdirektörsassistent Sigfrid Storckenfeldt och
överingenjör Arvid Knös.

Fredagen den 6 april kom man samman till ett
första konstituerande sammanträde. Stiftare blevo,
förutom de nyssnämnda, ytterligare 16 kamrater,
vilkas personligheter bevaras i tacksamt och levande
minne av mången i dag närvarande.

Som föreningens styrelse emellertid var senfärdig,
måste ett nytt konstituerande möte följa den 4 maj,
varvid 23 nya ledamöter tillkommo, och av dessa
leva ännu järnvägsdirektör Werner Bäckström,
ban-direktör Ernst Smitt och överdirektör Fridolf
Wijnbladh.

Man hann även med ett föredrag av docenten Per-

Axel Lindahl med den förbryllande titeln "Det
Eiffelska tornet och Panamakanalen".

Den 5 oktober följde det första ordinarie
samnian-trädet. Samtidigt valdes den nya styrelsen, och
denna fick följande sammansättning:

ordförande: vår vördade huvudlärare i väg- och
vattenbyggnad för 27 kullar civilingenjörer, professor
Almqvist;

v. ordförande: en av denna förenings yppersta
ledare, överingenjör Ahlsell;

sekreterare: föregångsmannen inom
husbyggnadstekniken, docent Lindahl,

och klubbmästare: civilingenjör Sven Kruse, tyvärr
död inom kort.

Vad ha vi nu haft för oss under dessa år?
Det är självklart, att verksamheten speglat
utvecklingen inom fackets många grenar, där förändrade
tekniska ideal, skiftande sociala aspekter och annat
dylikt åstadkommit en fyllig bild.

Vi äro benägna att tro, att vi fått vara med om den
märkligaste perioden i teknikens historia, både
kvalitativt och kvantitativt. Naturvetenskapernas
utveckling, i synnerhet inom elektricitets- och
materialläran, har starkt påverkat vårt yrke. Dessa
framsteg, som vrakat så många hävdvunna
begrepp, hava kanske också bidragit till oron i
världen genom att alstra osäkerhet i de bildade
klassernas sinnen. När den fysikaliska forskningen
angriper sådana hittills oomtvistliga begrepp som lagen
för orsak och verkan eller energiens oförstörbarhet,
då må man ej förundras över att ingenjörens arbete
försvåras.

Det är inga överord, om man påstår, att
skapan-dets omfattning haft fantastiska mått i förhållande till
vår folkmängd, som under denna 75-årsperiod vuxit
från 3,8 till 6,2 millioner.

Gå vi 75 år tillbaka, befinna vi oss i en
brytningstid. Det stora kanalbyggandets skede, som började
efter omvälvningen 1809, hade avslutats under
utomordentliga svårigheter med ekonomisk
överansträngning av vårt folk. Det mest tragiska var emellertid,

27 JUNI 1936. HÄFfE 6

61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936v/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free