- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

redaktör: J. R. ALEX SODERGREN

[UTO,yEN »V

INNEHÅLL: Statistik över slipersutbyte och slipersimpregnering vid Stockholm—Roslagens järnvägar, av f.
baningenjör Hjalmar Ekholm. — XVI:de Internationella sjöfartskongressen i Bryssel 1935, av A. Ekwall och
h. Jansson. — Litteratur.

Statistik över slipersutbyte och slipersimpregnering
vid Stockholm—Roslagens järnvägar.

Av f. baningenjör HJALMAR EKHOLM.

I Sveriges enskilda järnvägars ingeniörsförbunds
handlingar för 1927. meddelande nr 95, var införd
en uppsats rubricerad "24 årig erfarenhet av
impregnerade sliprar". Här bör måhända upplysas att
denna erfarenhet likasom den nu framlagda gällde
slipersbeståndet vid Stockholm—Roslagens
smalspåriga järnvägsnät, där sliprar av dimensionerna
200 X 20 X 15 cm användas och rälsfotens bredd
alltid (numera) är lika med rälsens höjd. Ballasten
utgöres i regel av gott grus, och största
tåghastigheten uppgår till 60 km/t, undantagsvis för
motorvagnar till 80 km/t. Nämnda avhandling avsåg
sli-persutbytet under 3 st. 8-årsperioder, åren 1903—
1926, och då nu ytterligare en 8-årsperiod gått till
ända, kan det måhända vara av intresse att erfara,
vad denna givit för resultat, speciellt med hänsyn till
den framkastade hypotesen angående sliprarnas
livslängd.

Den ursprungliga uppsatsen upptager 6 tabeller, en
för samtliga sliprar, en för oimpregnerade sliprar, en
för kresolkalciumimpregnerade och en för
kreosot-oljeimpregnerade sliprar samt två
sammanställnings-tabeller, men, då utrymmet i tidskriften är begränsat,
skall här endast medtagas den sista
sammanställningen.

Den första tabellen upptager utbytet av samtliga
sliprar, såväl av ek som av impregnerad och
oimpregnerad furu; och är därjämte under överrubriken
"Bandelar" upptagna dels längden av de bandelar,
inklusive sidospår, som under olika år tillkommit,
dels det antal sliprar, som med varje sådan bandel
eller spårlängd tillförts slipersbeståndet i banan. Av
i en kolumn för kärndiametrar införda beteckningar
angiver "0" osorterade sliprar och "> 125" att denna
varit minst 125 mm.

I själva verket är sistnämnda värde något för högt
till nackdel för slutresultatet, enär vid många
tillfällen största kärndiametern för de impregnerade
sliprarna varit endast 41/," = 112 mm.

I sista kolumnen är slutligen angivet det år, då
sliprarna för varje tillkommande bandel påförts
kolumnen "I banan vid årets slut". För att icke
förrycka statistikens resultat lia nämligen dessa icke

ansetts höra tillföras nämnda kolumn samma år, som
de inlades, utan först 6 år senare för osorterade
sliprar och 9 år senare för kärnsliprar, då resp. utbyten
av dessa kunna antagas hava tagit sin början.

Detta gäller naturligtvis endast nybyggda spår.
Vid tillförandet av gamla bandelar gå givetvis
dessas slipersbestånd genast in i huvudbanans. Sålunda
äro icke heller de fr. o. m. år 1926 tillkomna spårens
18 000 sliprar påförda banans slipersbestånd.

Det visar sig nu, att under den första 8-års
perioden 1903—1910, innan impregneringen ännu hunnit
verka, utgjorde det genomsnittliga utbytet 9,7 %,
medan under den följande perioden 1911—1918, då
alla lågkärniga sliprar försvunnit och endast
impregnerade och högkärniga sliprar funnits i banan,
utbytet nedgår till 5,6 %.

Under denna period ha emellertid endast tre
im-pregneringar utförts åren 1911, 1913 och 1916, och
då blott av ett mindre antal sliprar, varför en mängd
osorterade sliprar måst inläggas med påföljd, att
utbytet under den följande 8-års perioden åter stiger
till 6 %.

År 1922 utfördes ännu en impregnering med
kresol-kalcium, och först år 1924 kunde för första gången
efter världskriget impregneringen med kreosotolja
åter taga sin början. Efter detta år inlägges endast
impregnerade och högkärniga sliprar, men de under
denna och föregående period inlagda många
osorterade sliprarna ävensom den jämförelsevis
underhaltiga krigsimpregneringen med kresolkalcium visa
dock sitt inflytande på utbytet under den följande
8 årsperioden 1927—1934 så till vida, att utbytet för
denna period endast nedgår till 5,8 %.

Då emellertid impregneringen synes komma att
regelbundet fullföljas vartannat år, kommer
utbytesprocenten med ali säkerhet att gå ned betydligt
under de följande åren.

Beträffande eksliprar, som givetvis ej impregnerats,
ha ej förts några anteckningar om utbytet, utan
har utbytet uppkonstruerats genom räkning av
eksliprarna i banan åren 1926 och 1934. År 1903
fanns i banan 8 362 st., högsta antalet nåddes 1912
med 11 352 st., och inläggningen av dylika slutade

25 juli 1936. häfte 7

73

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free