Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Generalrapportör: L. Bonnet,
Administrateur-Inspec-teur général des Services de 1’Escaut, Antwerpen.
11 rapporter från Tyskland, Österrike, Belgien,
Förenta staterna, Frankrike, Ungern, Italien, Japan,
Holland, Tjeckoslovakien och Ryssland hade
inkommit.
Sedan gammalt har varje fråga angående
reglering av flodfårans lopp ådragit sig stort intresse för
de länder, där lågt liggande landområden av ofta
mycket bördig beskaffenhet genomkorsas av floder.
Det stora antalet inkomna rapporter visar, att
trots den intensiva forskning som inom detta
område pågått i många år, nya rön och erfarenheter
finnas att inrapportera. För svenska förhållanden
torde de dock av nyss angivna geologiska skäl sakna
större praktiskt intresse.
Den förda diskussionen resulterade i slutledningar,
som i stort sett följde generalrapportörens förslag
och som erhöll följande lydelse:
1) Då det blir nödvändigt att utföra reglering i en
flods huvudfåra, kan man erhålla det önskade resultatet
genom byggandet av ett system långsgående dammar,
vilkas riktning och avstånd sinsemellan skola
bestämmas efter ett grundligt studium, särskilt omfattande
undersökning av den inverkan, som dammarnas
planläge möjligen kan hava på läget av farledsrännan vid
medel- och lågvatten.
2) Om —■ med undantag av flodmynningar och
floddelta — en reglering av en flodfåra skall komma till
stånd, måste man koncentrera lågvattnet i en enda
medelvattenfåra, i första hand genom att avstänga
sidogrenarna med dammar, vilkas krön ligga ungefär i höjd
med lägsta vattenytan.
Man kan bortse från detta i en flod, där redan
arbeten för medelvattenreglering utförts, bestående i
uträt-ning av flodbädden. Dessa senare arbeten måste för
övrigt utföras med yttersta försiktighet, emedan de
kunna framkalla betydande förändringar i flodens lopp.
Man kan reglera lågvattenbädden i det fall, att
vattendraget ej har för stark lutning och lågvattenmängden
ej är för liten. Denna reglering utföres genom ett
system av tvärdammar och långsgående dammar.
Skapandet av dammsjöar är ett lämpligt komplement
för lågvattenreglering.
3) Det rekommenderas, att teoretiska studier rörande
anordningar för en flodreglering kompletteras med
modellförsök.
Första meddelandet.
Lämplig tvärsektion och lämpligt system för
släntskydd i kanaler och floder, särskilt med hänsyn tagen
till att de skola kunna motstå urskärning genom
inverkan från passerande bogsersläp och självgående
båtar. Erfarenhetsrön.
Generalrapportör: P. Willame, Ingenieur en chef,
Directeur des Ponts et Chaussées, Bryssel.
11 rapporter från Tyskland, Österrike, Belgien,
Förenta staterna, Frankrike, England, Ungern,
Italien, Holland, Tjeckoslovakien och Ryssland hade
inkommit.
Av de insända rapporterna kan man erhålla en
god bild av hur man i olika länder anser att en
kanal i fråga om tvärsektionens form och storlek
lämpligen bör utföras samt vilka metoder, som
kommit till användning för skyddandet av
kanalslänterna mot sugvatten och vågsvall från passerande båtar.
Den tyska rapporten angiver, att en kanalsektion ej
bör vara mindre än 4 gånger fartygets O-spantarea.
Den under byggnad varande Albert-kanalen i Belgien
och den nybyggda Juliana-kanalen i Holland, som
No. iz wire, 2" » 4" mesh
P L A
Cables spaced 3-c.†oc.
-2" to 3"
SEC C - D
3
3ECTION A-B
Fig. 3. Sliintskydd av asfaltmattor i Mississippi.
äro avsedda att trafikeras av 2 000 tons Rhen-pråmar.
hava sålunda båda givits en tvärsektion, som är 5
gånger så stor som dessa pråmars O-spantarea. I
rapporterna beskrivas ett otal olika system för
släntskydd. Den tyska rapporten angiver, att de
nyaste tyska kanalerna förses, liksom ofta tidigare
befunnits lämpligt, med släntskydd av ett lager löst
utkastad sönderslagen sten (storlek 4—12 cm) på ett
lager makadam eller singel (storlek 0,5—4 cm).
Släntlutningen göres dock numera flackare än förut,
1 :2,5 eller helst 1 : 3 i stället för 1 : 2. Den belgiska
rapporten omnämner, att försök med
tillfredsställande resultat gjorts med asfaltmakadam och
asfalt-indränkning som släntskydd. Gjutasfalt har enligt den
holländska rapporten därstädes kommit till
användning som släntskydd och i Mississippi hava mattor av
asfaltbetong, armerade med ståltrådsnät och wire,
använts för att skydda flodbottnen mot urskärningar.
(Se fig. 3 ovan.)
Generalrapportören påpekar i sin rapport vikten
av utförandet av modellförsök för bestämning av
lämplig tvärsektion för kanaler. Efter diskussion
beslöts uttala följande rekommendation:
På programmet för nästa kongress bör upptagas
följande fråga:
Det nuvarande läget i olika länder av undersökningar,
studier och forskningar rörande följande problem:
1) Inflytande av en kanals normalsektion (form,
proportioner och dimensioner) på fartygens hastighet och
rörelse med hänsyn tagen till de olika ändamål, för vilka
kanalen är avsedd.
2) Inverkan av vågor, uppkomna av olika orsaker,
på kanalens slänter, såväl i vattenlinjen som över och
under denna höjd.
3) Propellrarnas inverkan på kanalbotten.
Vilka lärdomar kunna erhållas och vilka åtgärder
hava redan vidtagits på grund av dessa observationer,
studier och forskningar?
(I avvaktan på den kongress, vid vilken denna fråga
skall diskuteras, uttalas önskvärdheten av att så snart
78
25 juli 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
