- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Generalrapportören gör följande korta
sammanfattning:

"Framträdandet av, sedan början av detta
århundrade, två nya transportmedel, automobiler
och aeroplan, och den ansenliga utveckling, till
vilken de förra hava nått under de senaste åren
med avseende på godstransporterna, hava på intet
sätt minskat de inre vattenvägarnas roll i
ländernas allmänna ekonomi.

Olika transportmedel böra anpassa sig till
varandra och sålunda bidraga, var och en efter de
fördelar den medför, till allmän välfärd.

Om befintligheten, utvecklandet och
förbättrandet av dessa olika transportmedel samtidigt äro
önskvärda, är det nödvändigt att försöka och fullt
genomföra ett ömsesidigt samarbete av sådan art,
att fördelningen av trafiken mellan dem gör
transporterna så billiga som möjligt.

För att nä detta syfte kommer i många fall ett
ingripande från myndigheternas sida att bliva
nödvändigt.

Varje förbättring av de inre vattenvägarna
skall syfta till ett förbilligande av
transportkostnaderna genom att förkorta restiden och genom
att använda fartyg av en storlek, som är rätt
avpassad efter behovet."

Efter ett anförande av generalrapportören
beslöt sektionen avgiva följande
rekommendation:

Sektionen för inre vattenvägar ansluter
sig till generalrapportörens slutledningar och
uttrycker den önskan att i programmet för nästa
kongress som särskild fråga upptages:

1) De inre vattenvägarnas grad av räntabilitet;

2) de medel, genom vilka olika transportsätts
särskilda intressen kunna bringas i
överensstämmelse med det allmännas krav;

3) de i olika länder vidtagna eller under
studium varande åtgärderna för förbättring, utvidgning
vidmakthållande av inre vattenvägar.

Avanl-Porl de Halmstad
1911

och

Andra sektionen — havssjöfart.

Första frågan.

Planläggning av yttre skyddsanordningar för hamnar
på sandiga kuster och framför flodmynningar samt
bibehållande av dessa hamnars djup. Uppnådda resultat.

Generalrapportör: R. Verstraete, Inspecteur général
des Ponts et Chaussées, Bryssel.

12 rapporter från Tyskland, Argentina, Belgien,
Chile, Danmark, Förenta staterna, Frankrike, Italien,
Japan, Holland, Sverige och Ryssland hade
inkommit.

Denna fråga, som torde höra till
hamnbyggnadskonstens allra svåraste uppgifter, har, såsom antalet
rapporter angiver, tilldragit sig stort intresse. Den
svenska rapporten, författad av kapten G. Schutz
och kapten I. A. Hjelmström, beskriver ingående
de åtgärder, som under en lång följd av år successivt
vidtagits vid hamnarna i Falkenberg och Halmstad
(se fig. 5 a och b) för att motverka igensandning samt
omnämner förhållandena vid några mindre hamnar i
Skåne, som äro besvärade av sand. Av särskilt
intresse torde den holländska rapporten vara, som
innehåller en allmän redogörelse för orsakerna till och
hjälpmedlen för bekämpande av hamnars
igensandning samt en kritisk granskning av några holländska
hamnar i anslutning till de allmänna betraktelserna.

Generalrapportören sammanfattar i sin rapport

ig. 5 a. Halmstads hamninlopp 1911.

orsakerna till sanddrift och igeiislamning,
huvudsynpunkterna för planläggning av skyddsanordningarna
för en hamn och bibehållandet av djupet i hamnen
samt påpekar svårigheten att utföra modellförsök, så
att de kunna direkt tillämpas på verkligheten.

Diskussionen i denna fråga blev ganska livlig och
resulterade i följande slutledningar:

Studiet av en hamns yttre skyddsanordningar måste
föregås av en geologisk och hydrografisk rekognosering
av havsbottnen över ett område av flera kilometers
storlek och grundas på en fullständig kännedom om
kustförhållandena och de faktorer, som kunna medföra
förändringar i dessa förhållanden. Forskningar rörande
kustens äldre historia kunna i det avseendet giva
värdefulla upplysningar.

Dessa anordningar få i plan ej förete några plötsliga
riktningsförändringar utan visa mjuka övergångskurvor,
om möjligt sträcka sig ut till det neutrala området eller
ett stycke längre ut och, om det är fråga om vågbrytare,
avslutas med en del, som är ungefärligen parallell med
den förhärskande strömriktningen.

Bibehållandet av stort djup inuti och utanför en hamn
och i hamninloppet kan vanligen ej ske annat än genom
muddring.

’Spolning passar endast för hamnar med ringa djup
eller för lagunmynningar. Ofta är det lämpligt att
minska antalet inlopp till en lagun, utom då man kan
anpassa deras dimensioner efter de lokala
förhållandena.

Betydande besparingar i muddring kunna uppnås
genom ett grundligt studium av planläggningen och
anordnandet av en hamns yttre och inre byggnadsverk.

Det är särskilt viktigt att undvika virvelbildningar,

80

28 nov. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free