- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tf.knisk Tidskrift

stenfyllningens slänt framför vågbrytaren och vid
dess fot.

Studium av de särskilda påkänningar, för vilka
våg-brytarna äro utsatta under byggnadstiden.

Första meddelandet.

Hamnanordningars lämpliga dimensioner särskilt
beträffande slussar, kajer, torrdockor, fasta och rörliga
broar (fri höjd och bredd för genomfarter för sjöfart);
infartsrännornas sektion, djup och planläggning
anpassade efter de dimensioner för stora passagerarebåtar,
som framdeles kunna väntas uppkomma.

Generalrapportör: J. Richaj.d, Inspecteur général
honoraires des Ponts et Chaussées, Professeur émérite
de l’Université de Gand, Bryssel.

8 rapporter från Tyskland, Argentina, Förenta
staterna, Frankrike, Italien, Holland, Sverige och
Ryssland hade inkommit.

Den amerikanska rapporten är den enda, som gjort
några bestämda uttalanden angående den storlek,
passagerarefartyg kunna väntas få i framtiden.
Lieut-commander William H. Smith säger i denna rapport:

"Genom studium av hittillsvarande framsteg och
analys av nuvarande riktlinjer kan man draga den
slutsatsen, att större passagerarefartyg i atlanttrafik i
framtiden komma att byggas än de, som nu gå i trafik, och
de antagna förutsättningarna angiva, att deras
bruttotonnage maximalt möjligen kan komma att uppgå till
omkring 100 000 ton år 1935 och 120 000 ton år 1980."

Den svenska rapporten, författad av
hamndirektören Sal. Vinberg, beskriver mera betydande
svenska hamnars och kanalers dimensioner och den trafik
de uppehålla. Beträffande utsikterna för framtiden
anför författaren:

"När man försöker uppskatta storleken av de fartyg,
som komma att användas i den större havssjötrafiken
på ’Sverige, bör man komma ihåg, att havssjöfarten tills
nu har visat en jämn ökning under en lång följd av
år. En plötslig ökning av denna trafik är ej sannolik,
emedan storleken av produktion och konsumtion av
varor är begränsad för lång tid framåt. Av denna orsak
finnes det ej någon anledning att vänta, att trafiken
under de närmaste tiotal åren skall komma att behöva
avsevärt större fartyg än de, som nu användas. Ej
heller tyder den hittillsvarande utvecklingen av
fartygsstorleken på en sådan framtida plötslig ökning. Man
kan antaga, att de större fartyg, som nu besöka
svenska hamnar, även för den närmaste tiden komma att
bestämma dimensionerna för landets hamnar. För
europeisk styckegodstrafik bör man sålunda hava
anordningar för fartyg med 6 meters djupgående, för
europeisk massgodstrafik för fartyg med omkring 7,50
meters djupgående, för transoceansk trafik för fartyg
med omkring 8 meters djupgående och för transoceansk
passageraretrafik för fartyg med omkring 9 meters
djupgående. De största dimensionerna för dessa fartyg
kunna antagas vara:

Djupgående Bredd Längd

m mm

6 14,5 95

7,5 17 120

8 18,5 130

9 21 145

Generalrapportören har i sin generalrapport gjort
ett kortfattat referat av varje rapport med särskild
hänsyn till, vad som i respektive rapport säges om
framtida fartygsstorlekar. Den svenska rapporten
omnämnes mycket sympatiskt.

Under diskussionen gjorde professor Agatz,
Berlin, ett uppmärksammat inlägg, i vilket han
framhöll, att det ej fanns några bärande ekonomiska eller

tekniska skäl att öka storleken på passagerarefartyg
i atlanttrafik utöver de mått, dessa fartyg nu nått
och att en ökning av fartygsstorleken skulle
medföra betydande kostnader för hamnarnas
fördjupande. Följande talare anslöto sig i allmänhet till
Agatz’ åsikt. Det framhölls dock, att en ökning av
dessa båtars storlek alltjämt pågår, men detta beror
på, att en tävlan mellan vissa nationer uppstått,
vem som kan bygga den största, snabbaste och
mest komfortabla båten. Då ökningen i fartygens
storlek sålunda ej föranledes av tekniska och
ekonomiska skäl utan snarare har politiska orsaker,
ansågs det ej lämpligt att kongressen gjorde något
uttalande angående den lämpligaste fartygsstorleken
för ifrågavarande trafik eller den sannolika
utvecklingen under den närmaste framtiden beträffande
dessa båtars storlek. De passagerare, som önska
komma särskilt snabbt fram, ansågs framdeles
komma att befordras med flygmaskiner. Vid planerandet
av sjöfartshamnar bör man därför tillgodose
ifrågavarande behov genom att avsätta tillräckligt stora
vattenområden för start och landning av sjöflygplan.
Detta kom även till uttryck i den rekommendation,
vartill diskussionen gav anledning och som erhöll
följande form:

Den andra sektionen av XVI:e kongressen uttalar den
önskan att:

1) Vid framtida hamnanläggningar åtgärder vidtagas
för att tillåta och underlätta landning och startning av
sjöflygplan, i det man för dessas bruk avsätter ett
tillräckligt stort vattenområde, fullständigt avskilt från de
hamnområden, som användas av sjöfarten.

2) I sjöfartens och luftfartens gemensamma intressen
för tillgodoseende av dessa båda transportmedels behov
böra härför inrättade olika organisationer för
tillgodoseende av det delvis gemensamma behovet av
fyrbelysning i varje land samarbeta eller sammanslås,
varigenom förbättringar i kusternas utrustning med optiska
signalsystem och radioanläggningar kunna påskyndas.

(Forts.)

LITTERATUR

Kiehtlinien für Bodenuntersuchungen. Utgiven 1935
av Deutscher Ausschuss für Baugrundforschung vid
Deutsche Gesellschaft für Bauwesen, Berlin. Ett litet
häfte om 40 sidor, avsett "für Entwurfsbearbeiter,
Bau-ausführende und Bauherren".

Deutscher Gesellschaft für Bauwesen har sedan
många år tillbaka genom sitt ovannämnda utskott
verkat för mera rationella och enhetliga normer vid
grundundersökning för byggnadsändamål. I förordet till
boken uppräknas de sakkunniga, som medverkat vid
"Riktlinjernas" utformande, och däribland återfinnas
flera av de mera bemärkta forskarna i Tyskland på
det geotekniska området. Ur innehållsförteckningen må
noteras följande huvudpunkter: Grundundersökningens
uppgift och mål, nödvändigheten av grundliga och
sakkunniga undersökningar, tidpunkten och omfattningen,
borrplatsen, ordningsföljd och undersökningens art,
borr-ningar och provgrävningar, provbelastningar,
jordartsfysikaliska undersökningar, iakttagelser sedan
byggnaden fullbordats. Som bilaga medföljer en ganska
omfattande litteraturföteckning.

Boken behandlar frågorna mera allmänt och hänvisar
för det närmare studiet till i varje särskilt fall angiven
litteratur. Det är kanske framför allt härigenom som
boken kan hava intresse för svenska ingenjörer.

John Olsson.

84

25 juli 193(5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936v/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free