- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Tid

Fig. 10. Deformation ar asfalt.

trycket. Vidare visade sig vid försöket med
en-axlig kompression sambandet mellan sidotryck och
axialtryck vara ungefär detsamma som för sand. Om
sålunda deformationsegenskaperna hos lera och hos
sand kvalitativt stämma väl överens, är i
kvantitativt hänseende skillnaden desto större.
Deformationerna vid ovannämnda spänningstillstånd äro
nämligen ungefär 10 gånger större i lera än i sand.

Försök med bituminösa material.

Att nedan beskrivna försök här medtagits, trots att
de icke hänföra sig till jordarter, motiveras därav,
att de utförts i samma provningsmaskin och efter
samma riktlinjer som föregående försök. De i det
föregående framförda synpunkterna beträffande
deformationsegenskapernas betydelse samt sättet för
deras utforskande äro nämligen giltiga även för de
bituminösa byggnadsmaterialen.

a. Försök med ren asfalt.

Då vid byggandet av det ryska kraftverket Svir 3
ren asfalt i stor utsträckning skulle användas som
tätmaterial i synnerligen viktiga konstruktioner, blev
frågan om dess deformationsegenskaper aktuell.
Fackmännens uppfattning var, att asfalt är en
trögflytande vätska, vars viskositet varierar med
temperaturen. De såsom kontroll företagna
undersökningar, vilka nedan beskrivas, ådagalade, att denna
s. k. viskositet är i hög grad beroende både av
medeltryckets och av skjuvspänningens storlek, samt att
den hastigt ändrar sig, allteftersom deformationen
fortskrider; därjämte påvisades en högst betydande
elasticitet. Under sådana förhållanden måste
benämningarna "trögflytande vätska" och "viskositet’
betecknas såsom vilseledande, åtminstone vad den
undersökta asfalten beträffar. Det är möjligt, att
andra asfaltsorter mera närma sig den viskösa
vätskan; några upplysningar i dessa viktiga frågor
kunna emellertid icke ernås medelst de för asfalt
allmänt använda provningsapparaterna, ty dessa
tillhöra typen med heterogent spänningstillstånd.

Under hela undersökningen, vilken utfördes på
vintern, hölls temperaturen i laboratoriet vid + 4°C.
Detta ordnades så, att ett fönster ständigt fick stå
öppet, under det att ett elektriskt värmeelement med
en därtill kopplad temperaturregulator hindrade
temperaturen att sjunka under den angivna. En
elektrisk fläkt sörjde för att temperaturen blev likformig
i grannskapet av provningsmaskinen.

Den undersökta asfalten var i Stockholm
köpt rysk oljeasfalt (penetration ca 50—60
vid 25°C). Provkuben var under försöket
inklädd i en hud av 0,5 mm tjock gummiduk.
Vid de obetydliga deformationer asfalten
utsattes för, voro spänningarna i gummit utan
betydelse.

Under hela undersökningen var
deformationen i 2-riktningen förhindrad genom
fastlåsning av ifrågavarande
belastningsanordning. Vid försöken påfördes först lika
huvudspänningar i x- och 2/-led. Sedan pålades
plötsligt en liten överlast i z-led, varefter
den därav förorsakade deformationen
observerades som funktion av tiden. Å fig. 10
visas en på dylikt sätt erhållen försökskurva.
Deformationen sker i början mycket hastigt
men sedan alltmera långsamt, och kurvan närmar sig
en sned asymptot. Efter någon tid borttogs plötsligt
överlasten, vilket, som figuren visar, hade till följd
en betydande elastisk återgång. Även denna förlöpte
i början mycket hastigt men sedan allt långsammare,
och kurvan närmar sig en horisontell asymptot.
Därefter gjordes en analog på- och avlastning i ?/-led i
och för kontroll av asfaltens isotropi.

På omtalat sätt undersöktes deformationsförloppet
för olika storlekar på det allsidiga trycket och — vid
varje sådant tryck — för olika värden på överlasten.
Ur de så erhållna kurvorna ha värdena på
deformationshastigheten vid tiden 15 min. efter pålastningen
uttagits samt sammanställts i de båda diagrammen
å fig. 11. Deformationshastigheten är som synes i
hög grad beroende både av det allsidiga trycket och
av överlasten.

b. Försök med blandningar av asfalt
och sand samt asfalt och cement.
I provningsmaskinen ha vidare
deformationsegenskaperna hos blandningar av asfalt och sand samt
asfalt och cement i olika proportioner undersökts.

Allsidigt tryck (Ty

10 kq/cn

mm/h
1.5




/
."1


Ov


0,05 O.io kq/cm

Övertryck Jx - ö"y

Fig. 11. Deformation av asfalt.

90

25 juli 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free