- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
94

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekmskTidskrift

Fig. 9. Plan (uppgjord är 1925) ay Zuiderseea torrläggning.

der. Inne i själva staden har man för att tillgodose
den snabba trafiken mellan Scheldes båda stränder
anlagt en dubbelspårig biltunnel med 6,75 m
körbanebredd under floden. Tunneln, som är väl venti-

lerad, är utförd av armetad betong. Tunnelns
utförande var förenat med många svårigheter, då dess
lägsta punkt är belägen ca 35 m under Scheldes
vattenyta.

Hamnen vid Zeebrugge blev under världskriget
allmänt bekant genom att inloppet spärrades av
engelska fartyg, som sänktes för att förhindra hamnens
användning som U-båtsbas. Den har därefter
utvidgats genom förlängning av den mycket kraftiga
vågbrytaren. Sanddriften utmed kusten
nödvändiggör ständiga arbeten med sugmudderverk för att
vidmakthålla farledsdjupet. Zeebrugge har numera en
betydande passagerare- och godstrafik och där har
dessutom inrättats en stor fiskhamn.

Efter de tekniska studierna i Belgien företogo en
del av kongressdeltagarna även en resa i Holland,
huvudsakligen för att bese de imponerande och ur
vattenbyggnadssynpunkt mycket svåra arbetena med
Zuidersees torrläggning. Detta stora företag, som är
uppdelat i flera av varandra oberoende arbetsskeden,
avser att successivt torrlägga och uppodla de grunda
partierna av sjön, medan de djupare partierna
tillgodose behovet av sjötrafik samt vattenavbördningen
från den gren av Rhen, som genomflyter sjön.

För vattenbyggnadsingenjören finnes sålunda
mycket att studera i såväl Belgien som Holland. Det
betydande handelsutbyte dessa länder lia med Sverige
kan med fördel kompletteras genom utbyte av
teknisk erfarenhet för ingenjörer inom kanal- och
hamnbyggnadsväsendet. Detta skedde även förr: de första
slussarna i Trollhätte kanal, byggda på 1700-talet,
utfördes enligt mönster från dåtida holländska kanaler.

Rättelse: På sid. 77 angives beträffande
skärmdammen i Nordre älv, att den automatiska regleringen är
inställd så, att luckorna nedfällas, dä
vattenståndsskillnaden överstiger 0,025 meter. Måttet skall vara
0,25 meter.

Nytt instrument för noggrann registrering

av n ederbörden.

Av FABIAN NILSSON.

För vetenskapligt och praktiskt ändamål är
kännedomen om nederbördens mängd och intensitet av stor
betydelse. Inom såväl vattenkraftindustrien som
lantbruket är det av vikt att veta huru hastigt en
viss nederbördsmängd fallit. Ett långvarigt sakta
fallande duggregn har en helt annan effekt än samnia
nederbördsmängd i form av ett snabbt övergående
skyfall. I förra fallet kommer vätan vegetationen till
godo, varefter den till större delen avdunstar, i
senare fallet avrinner den till sjöar och älvar, där den
omtransformerad till elektricitet ger kraft, ljus och
värme åt befolkningen. I städerna måste
avloppsnäten dimensioneras efter de häftigaste skyfallen.

Förfrågningar om nederbördens mängd och
intensitet inkomma ofta till Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt, men denna har mycket 6må
möjligheter att nöjaktigt besvara desamma på grund av
det ringa antal självregistrerande nederbördsmätare

94

som finnas i Sverige och det otillfredsställande och
mindre noggranna sätt varpå dessa registrera
nederbörden. Jag har försökt råda bot på detta
missförhållande genom att konstruera en lättskött
nederbördsmätare av ny typ, som mycket noggrant
registrerar såväl nederbördens mängd och intensitet som
tiden, när nederbörden faller.

Självregistrerande nederbördsmätare finnas av
många olika slag. De kunna hänföras till två
huvudgrupper, sådana som registrera nederbördens volym
och sådana som registrera dess vikt. Till det förra
slaget höra vippmätare och flottörmätare.
Vippmätaren har en behållare, som upptar en viss regnmängd,
en halv millimeter eller dylikt, då den tippar över och
utstjälper vattnet, varefter den på nytt upptar samma
regnmängd och åter stjälper ur densamma. För
varje sådan utstjälpning höjes registreringspennai)
ett steg men skriver horisontellt under tiden mellan

22 aug. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free