Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våg-och vvttfnbyggnadskonst
Fig. 1. Regnnederbörd 4,5 mm. Fig. 2. Snönederbörd 8,9 mm.
Diagrammen förminskade 1:2.
utstjälpningarna. Registreringskurvan blir alltså
trappformig, varvid antalet trappsteg anger
nederbördens mängd och trappans branthet nederbördens
intensitet. Men en obetydlig ändring av friktionen
i vippmekanismen förrycker resultatet helt och hållet.
Om t. e. friktionen ökas så att 0,6 mm nederbörd
erfordras för att stjälpa över vippanordningen i stället
för de 0,5 mm för vilka instrumentet konstruerats så
uppgår felet i nederbördsregistreringen till icke
mindre än 20 %.
I flottörmätaren ledes nederbörden till ett kärl, vari
vattenmängden registreras med hjälp av en flottör,
som anger vattenståndet i kärlet. Olägenheten med
denna mätare är, att skalan för nederbörden blir
alltför liten, så att små nederbördsmängder icke kunna
avläsas på nederbördsdiagrammet.
I de nederbördsmätare, som registrera nederbördens
vikt, upptages nederbörden i ett kärl, som placerats
på en våg, konstruerad enligt samma princip som
en vanlig brevvåg. När nederbörden ökas i
uppsamlingskärlet sjunker vågskålen genom den ökade
tyngden och denna rörelse överföres till
registrerings-pennan. Den enklaste anordningen är att
nederbörden faller direkt i den cylinder, som står på vågen.
Härigenom kan mätaren bland annat användas för
registrering av snönederbörd. Diagrampapperets
bredd upptar registrering av 35 à 40 mm nederbörd,
zr
Fig. 4. Schematisk bild av apparaten.
vilket innebär att även i detta fall skalan för
nederbörden blir för liten för avläsning av små
nederbördsmängder. En annan olägenhet är, att vid stora
nederbördsmängder den maximivikt för vilken
mätaren registrerar överskrides varigenom
registreringen upphör just då den som bäst behöves.
Under de många år jag utfört meteorologiska
observationer och tillsett olika meteorologiska
instrument har jag kommit till den övertygelsen, att de
hittillsvarande självregistrerande nederbördsmätarna
i fråga om konstruktion och tillförlitlighet lämna
mycket övrigt att önska. Denna min uppfattning
delas av andra, som haft med dessa apparater och
bearbetningar av deras registreringar att skaffa.
Jag har därför byggt en helt ny självregistrerande
nederbördsmätare i vilken jag sökt eliminera alla
de fel och olägenheter, som vidlåda de hittillsvarande
nederbördsmätarna. I denna nya mätare räcker
registreringspapperet en hel vecka och instrumentet
sköter sig alltså självt hela denna tid, varigenom
den besvärliga dagliga passningen försvinner.
Tidsskalans storlek, två centimeter i timmen, medger ett
exakt fastställande av tiden när regnet fallit och en
18 19 20 21 22 23 _1
13 l>t 15
17 18
Fig. 3. Långvarigt regn, från kl. 18 den 20 dec. 1985 till kl. 18 nästa dag. Nederbördsmängd 17,4 mm. Diagrammet förminskat 1:3.
22 aug. 1936
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
