Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INNEHÅLL: Om beräkning av jordtryck mot spånter vid kohesionära jordarter, av civilingenjör Bror Fellenius.
Lamellager för betongkonstruktioner, av civilingenjör O. Victor Sjödin. — Grundläggning av vägbankar i
kärrmark medelst förträngning genom sprängning, av f. d. överstelöjtnant K. A. Lagergren.
Om beräkn ing av jordtryck mot spånter vid
koh esionara jordarter.
Av civilingeniör BROR FELLENIUS.
I denna tidskrifts avd. V. o. V., häfte 9, september
1935 har författaren redogjort för hur jordtrycket
kan beräknas mot en spånt under vissa antaganden.
De beräkningar, vilka här nedan genomföras, äro
närmast en fortsättning på ovannämnda uppsats.
Beräkningarna gälla huvudsakligen leror, dvs.
jordarter av sådan beskaffenhet att i dem eventuellt
förekommande friktion kan försummas, och hava
genomförts under antagande av plana glidytor.
Med pålar förstås i det följande "friktionspålar",
dvs. pålar, vilka icke nå fast botten.
Nedslås pålar på lämpligt sätt intill en spånt, är
det utan vidare klart att dessa pålar inverka på
jordtrycket mot spånten. I ovannämnda uppsats i
septemberhäftet har påvisats ett sätt att beräkna denna
pålarnas inverkan, varvid hänsyn endast tagits till
pålarnas förmåga att uppbära ovanför pålskallarna
verkande belastning. Pålarna motverka emellertid
glidning även genom att glidkroppen så att säga
hänger på pålarna. Vid glidning — fig. 1 —
uppkomma i pålarna krafter i längd- och tvärled. De
senare äro av mindre storleksordning och försummas
i det följande.
Äro pålarna genom den belastning de uppbära helt
utnyttjade (säkerheten s = 1) kunna inga ytterligare
krafter överföras längs pålen mellan leran och
mantelytan, utan i sådant fall blir jordtrycksdiagrammet
så som i uppsatsen i septemberhäftet visats. Då
emellertid detta sätt att räkna torde vara väl mycket
på den "säkra sidan" eftersom endast undantagsvis
en dylik belastning förekommer, skall här nedan
bl. a. visas ett sätt att beräkna jordtrycket, när
pålarna icke äro belastade till brott.
Vissa beteckningar hava använts, vilkas betydelse
är:
Ja — det aktiva jordtrycket (antages verka
horisontellt).
ia=:det aktiva jordtryckets intensitet =
Jp= det passiva jordtrycket (antages verka
horisontellt).
i„ = det passiva jordtryckets intensitet = ^
v dh
h = djup under markytan.
co = den plana glidytans vinkel mot horisontalen.
t = / (A) = lerans skärhållfasthet (kohesionen).
q — belastningsintensitet.
Q = på glidkroppen verkande överbelastning
(antages verka på pålskallarna).
y — jordens volymvikt.
Z=pållängd i lera.
w= avstånd mellan pålarna (mätes horisontellt
och vinkelrät mot spånten).
p — största kraft pr lm påle i lera, som en påle
kan uppbära (antages konstant),
p
s = för en påle (säkerhet).
verklig
b — pålningens bredd (vinkelrät mot spånten).
A P = resultanten till i pålarnas längdled genom
glidkroppens "upphängning" uppkommande
krafter.
/?=en koefficient mellan 0 och 1 beroende på
den grad av vidhäftning mellan spånten och
omgivande lera, som man har anledning
antaga (/S=0 ingen vidhäftning).
Pålarna antagas verka mothållande på glidningen
på följande sätt:
För en påle nedslagen bakom en spånt (fig. 2) söka
vi det djup d, vid vilket pålen — vid glidning efter
glidytan AD — just börjar följa glidkroppen i dess
pl
rörelse. Pålen antages belastad med en kraft — —.
s
För aktiv glidning erhålles jämviktsekvationen
pl
- + p-d= p (l — d)
Fig. 1. Schematisk framställning av hur — vid passivt resp. aktivt
jordtryck mot en spånt förstärkt med pålar — krafter uppkomma i
pålarnas längdled.
26 sept. 1936. häfte 9
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
