- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekmsk Tidskrift

Fig. 3. Bågarna monteras med hjälp av torn och en till Fig. 4. Bild
lyftkran omändrad pålkran. Varje båge levererades i
fyra delar, som å marken hopmonterades till två
båg-hälfter, vilka därefter restes var för sig.

Träningshallens bågar hava mindre spännvidd
eller 38,0 m. De hava i princip beräknats och
konstruerats på samma sätt som de större bågarna.

För östra gavelväggen, som är belägen mot sjön.
har vindkraften beräknats till 100 kg per m2 och
för den västra, som ligger relativt skyddad, till 80
kg per m2. Halva vindkraften överföres genom
stående järnbalkar direkt till sockelmuren och den
andra hälften genom takskivan ned till grundmuren.
Taket har förstyvats genom diagonalspikning av den
utvändiga och delvis även den invändiga panelen. I
de fall då takskivan brytes av fönster eller
utbyggnader, ha särskilda anordningar för överföring av
vindkraften vidtagits.

över arbetsplatsen. I bakgrunden de stora bågarna över centre-courten.

Grundförhållandena äro synnerligen skiftande. I
sydvästra hörnet går berget i dagen, under det att
i nordvästra hörnet djupet till fast botten är ca 14 m.
Jordlagret består av gammal sjöbotten med ringa eller
ingen bärighet. Pålning har därför erfordrats för
båg-fundamenten å norra sidan, för samtliga dragband
samt för sockelmurarna vid östra gaveln och norra
fasaden. Övriga bågfundament samt sockelmurar för
västra gaveln äro funderade å berg. Dragbanden
uppbära golvbjälkarna, vilka utföras som
kontinuerliga balkar med 5,0 meter spännvidd. Som en
intressant detalj må nämnas att golvbjälkarna
uppläggas på plattor av specialgummi. Avsikten härmed
är att åstadkomma lämplig svikt i spelgolvet. Detta
består i övrigt av 2" bärplank och 1" helren furustav
i fallande längder.

Lamellager för betongkonstruktioner.

Av civilingenjör O. VICTOR SJÖDIN.

(Forts. fr. sid 112.)

Fig. 5 visar en hörndetalj av lagrets läggning på
ett pelarkapitäl. Pelaren uppgjutes först till en höjd
ca 6 cm under färdigt lager. Efter gjutningen
stål-slipas överytan ca 5 cm, så att den blir noggrant
horisontell. För förstärkning av stålslipningen armeras
densamma med ett rutnät av klenare armeringsjärn
enligt figuren. På den stålslipade ytan strykes ett
tunt lager asfaltemulsion, i vilken den första V/2 mm
tjocka blyplåten klistras. På denna utstrykes ett
tunt lager av grafitsmörjningen, varpå den andra
blyplåten utlägges. Ovanpå denna plåt strykes
ytterligare ett lager asfaltemulsion, i vilken klistras en
1 mm väl avplanad järnplåt. Denna, som till storlek
och form är densamma som blyplåtarna, har endast
till uppgift att skydda lagret vid den efterföljande
armeringen och gjutningen men är även lämplig att
använda som mall för blyplåtarna. Av fig. 5
framgår, att lagret ej lägges ända fram till pelarens kant.
Avsikten härmed är att undvika alltför stora tryck-

påkänningar vid kanten av pelarkapitälet. Längs
formsidorna utlägges därför ett ca 5 cm brett lager
av något mjukt material, som endast är tillräckligt
hårt att kunna bära vätsketrycket vid gjutningen
utan att utpressas. För detta ändamål hava
strimlor av bitumenmattor visat sig lämpliga.

Grafiten bör ej vara bladig, enär den då ej
lämpligen låter sig bearbetas med olja. Oljetillsatsen skall
vara så ringa, att massan efter noggrann bearbetning
bildar en tjock deg. Bestrykningen utföres
lämpligen med slipskiva.

Sedan lagret med skyddsplåt och omkringliggande
utfyllnadsmaterial är färdigt, kan armering och
gjutning ske på vanligt sätt.

Fig. 5 visar även plan av lagrets läggning på ett
pelarkapitäl, där 4 var för sig rörliga monoliter
sammanträffa, varvid alltså även antalet från varandra
skilda lager är 4. Fig. 6 visar fotografi av ett sådant
"plant lamellager" under arbetsutförandet i den
ar-betsfas, då undre blyplåten bestrukits med grafit-

114

26 sept. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free