- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
116

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

relation har kurva a1
konstruerats av kurva a.
Jämföres nu kurva a1 med
kurva c för
lufttemperaturen befinnes förhållandet
mellan amplituderna vara
i medeltal 0,34, vilket
sålunda är den
dämpnings-faktor, som anger i vilken
grad "järnkonstruktionen"
dämpar lufttemperaturens
variationer. Motsvarande
dämpningsfaktor för den
rena betongkonstruktionen
blir då enligt föregående
= 0.34 : 1,1 = 0,31.

I ovan beskrivna försök
gjordes avläsningarna
dygnet om med ett tidsinter-

vall av 1 timme. Ett
liknande försök anställt på
järnskelettet, innan ännu
den bärande betongplattan

riation under försöket. Av kurvorna framgår, att och beläggiiingsmaterialet påförts, visade en
fasför-järnkonstruktionen och betongkonstruktionen röra skjutning nära = 0 och en dämpningsfaktor nära = 1,
sig i mycket nära samma fas i förhållande till tem- vilket är att vänta, då järnets värmeledningsförmåga
peraturkurvan. Vid jämförelse med temperaturkur- är relativt stor i förhållande till betongens, och
godsvan c finner man, att ifrågavarande fasförskjutning tjocklekarna äro små.

är ca 4 timmar. En sådan fasförskjutning eller efter- Ovan beskrivna lamellager har förutom vid
sluss-släpning är ju att vänta, dess storlek beror bland ombyggnadsarbetena sedermera tillämpats av andra
annat på byggnadsmaterialets värmeledningsförmåga konstruktörer i några av författaren kända fall, bland
samt på konstruktionens dimensioner. Att den vid annat i av Väg -och vattenbyggnadsstyrelsen
gödde båda försöken blivit så lika beror på, att be- kända brokonstruktioner. Enligt författarens mening
tongplattorna, vilka magasinera den största värme- kan lagret med fördel ersätta rullager framför allt i
mängden, i bägge fallen voro av samma tjocklek, balkkonstruktioner med normala upplagsreaktioner.
40 cm.

Redan vid flyktigt betraktande av kurvorna a och Av fig. 2, som i denna uppsats visas i skala
b finner man, att lamellagret har förmedlat lufttem- 1 :5960, framgår, att monoliternas storlek i vissa
peraturens variationer praktiskt taget lika bra som fall varit avsevärd. För att hålla påkänningarna i
rullagret. Vid noggrannare jämförelse mellan dessa pelarna inom tillåtna gränser hava därför några av
kurvor finner man, att amplituderna i medeltal för- de mest ansträngda pelarna utförts som pendelpelare,
hålla sig som 1 :1,1. Skillnaden i amplitud bör ej Härvid har tillämpats en variation av det ovan
bebetraktas som ett mått på lamellagrets underlägsen- skrivna "plana lamellagret", vilket benämnts det
het i förhållande till rullagret. Förklaringen ligger i, "sfäriska lamellagret", vars konstruktion och
ut-att betongkonstruktionens huvudbalkar voro kraf- förande nedan skall beskrivas,
tiga betongbalkar med stor
värmekapacitet i förhållande till de icke
kring-gjutna järnbalkarna.

Förutom den ovan diskuterade
fas-förskjutningen i förhållande till
teni-peraturkurvan tillåter försöket även
ett bestämmande av dämpningen i
förhållande till samma kurva. Vore
byggnadsmaterialets
värmeledningsförmåga oändligt stor, skulle såväl
fas-förskjutningen som dämpningen i
förhållande till temperaturkurvan vara =
= 0 i det att konstruktionen ständigt
skulle anta samma temperatur som
lufttemperaturen. Antages
konstruktionernas längdutvidgningsko ef f icient
A = 0,00001, motsvarar 1 grad C
temperaturändring på en mätlängd av 48
m en längdändring av 0.00048 m, och
omvänt 1 mm längdändring en
temperaturändring av 2,08°C. Medelst denna

m

i’20
lno

|BO
i

t:
1I20

21
10
V» 19

is
I

I’7
16
15

Fig. 8. Rörelser i dilatationsfogarna. Jämförelse mellan rullager "a" och rullager "6".

-Handtag av rundjern, syetsos

- Mellonrumrnet me!lon
gjut-jàrnshollotten och
petor-formen utfyUes med
bi-tumenmottor

6iuti örn
-Astottstrykning
•t’/! mm blyplåt
Ciafomm grafitdeg
\i’/2mm blyplåt
’Asfaltstrykning
\Betong

Fig. 9. "Sfäriskt lamellager". Principanordning och detaljer.

116

26 sept. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free