- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
117

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v&g-och vattfnbyggn adskonst

Fig. 10 a. Sfäriskt lameilager. Den sfäriska fördjupningen bildad.

Lagrets detaljkonstruktion framgår av fig. 9.
Detalj a visar schematiskt en pendelpelare med sådana
lameilager nedtill på grimdplinten och upptill under
den bärande balkkonstruktionen. Detalj b visar
sektion av lagret i större skala. Vid utförandet gjutes
först grundplinten upp till lagerhöjden. Innan
betongen hårdnat för mycket nedpressas en med
handtag försedd gjutjärnskalott av sfärisk form centriskt
till avsett djup i betongytan. För att den så bildade
sfäriska ytan skall bli hård och fin samt bindning
förhindras mellan kalotten och betongen, smörjes
järnytan med ett lager av asfaltemulsion eller dylikt,
varjämte kalotten vrides och anslås med en hammare, så
att luftblåsor uncler densamma avlägsnas. Sedan
betongen hårdnat något (1 à 2 dygn, beroende på
årstiden) borttages kalotten, varefter lagret lägges på
analogt sätt som det plana glidlagret.
Gjutjärnskalotten har dessförinnan använts som mall för
formning och tillskärning av de två D/a mm tjocka
blyplåtarna, vilka böra nätt och jämnt utfylla den sfäriska
fördjupningen i betongen. Den första blyplåten
klistras vid betongytan medelst asfaltemulsion och
bestrykes med grafitdegen, varefter den andra
blyplåten pålägges. Ovanpå denna placeras
gjutjärnskalotten, kringliggande del mellan kalott och
formsida utfylles till 2 à 3 cm höjd med bitumenmattor
såsom vid det plana lamellagret, varefter gjutning av
ovanför liggande pelare kan ske, det övre lagret
läggas o. s. v.

Fig. 10 b. Första blyplåten utlägges.

24 okt. 1936

Fig. 10 c. Grafitdegen påstruken.

Det undre lagret, som i ifrågavarande fall legat
under markytan, har isolerats mot fuktighet medelst
isolering av dubbla lager av bitumenmattor,
klistrade runt pelaren. Vid det övre lagret, som varit
synligt för ögat men ej tillgängligt för vatten, har inuti
formen runt lagret spikats 1" läkt, vilken borttagits i
samband med formrivningen. Härigenom förhindras
att bitumenmattorna framdeles rinna ned för pelaren
vid varm väderlek. Fig. 10 a—e visar fotografier
åskådliggörande det sfäriska lamellagrets utförande
och utseende.

Enär de båda blyplåtarna hava samma
krökningsradie, kommer glidning att ske mellan dessa, så snart
som lagret verkar som pendelpelare. Detta är
lagrets principiella skillnad från ett pivotlager, där de
två varandra berörande sfäriska ytorna hava något
olika krökningsradie!-, så att rullningsrörelse uppstår.
För att glidningsrörelse verkligen skall uppstå
fordras, såsom nedan skall visas, att
friktionskoefficien-ten i de två varandra berörande ytorna ej överstiger
ett visst värde, som är omvänt proportionellt mot
kalottens krökningsradie.

Antages krafterna P och H angripa systemet
enligt fig. 11, varvid H antages så stor, att
vridningsrörelse uppstår. Normaltrycket i glidningsytan kan
på grund av det ringa värdet på 4>0 sättas konstant.

P

Fig. 10 d. Den övre blyplåten utlagd.

117

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free