- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
124

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Te km s k Ti ds kri ft

Fig. S. Gyttjelagrens utbredning och sammanlagda mäktighet.

för vatten att tränga in och fylla röret. Vid behov
påfylles därför en ny kvantitet betong i röret.
Skulle det emellertid inträffa, att vatten kommer in
i tuben, måste denna dragas upp, ny betongpropp
ordnas och neddrivningsproceduren göras om.

Då röret nedslagits till den fasta bottnen, hakas
övre rörändan fast vid pålkranen medelst stållinor
så att röret icke längre kan tränga ned i marken och
betongpluggen tvingas medelst upprepade hejarslag
— ofta mer än tvåhundra slag — att släppa röret.
Samtidigt påföres ytterligare betong i sådan mängd,
att det alltid finnes ett lager betong kvar i tuben,
som hindrar vatten att intränga i röret.

Utstampningen av en vidgad bas eller pålfot
åstadkommes genom att betong fylles på och utsättes för
ett stort antal hejarslag, medan röret samtidigt
be-hålles i sitt läge eller obetydligt höjes. I samma mån
som pålfoten utstampas, blir givetvis bottenlagret
utsatt för en högst betydande sammantryckning. Allt
efter motståndskraften hos detta bottenlager göres
pålfoten större eller mindre. Storleken kan till en
viss grad uppskattas med ledning av den kvantitet
betong, som tillförts. Normalt torde pålfoten ha en
diameter av omkring 1,0 111 (fig. 6).

Då pålfoten färdigstampats, uppgjutes pålen genom
att röret undan för undan uppdrages ett stycke
samtidigt som ny betong tillföres. Betongen stampas ett
femtiotal slag per m påle med en något mindre
hejare, vägande 2,8 ton. Fallhöjden, som tidigare varit
5 m och därutöver, minskas till ca 2 m, och för den
översta delen av pålen ytterligare till något mindre
än 1 m.

Pålarna armerades på en längd av ca 7 m under
markytan med 5 till 8 längsgående rundjärn, som
sammanhöllos av en spiralvriden, punktsvetsad
järntråd. Armeringskorgarna, som fabriktillverkades,
voro koniskt utvidgade i toppen för att hindra
hejaren att haka upp sig på armeringen (fig. 7). Genom
stampningen med hejaren, som löpte inom
armerings-korgen, tvingades betongen att tränga igenom kor-

Fig. 4. Fyllningslagrens utbredning och sammanlagda mäktighet.

gens maskor och fylla hela rörsektionen så att
armerings järnen fullt omslötos av betongen.

Po/n/nq en Haf Frank/ - me fo den

/ 2 3 4

124

28 nov. 1930

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free