- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
133

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ü TekniskTidskrift VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST Redaktör. J. R. ALEX SODERGREN K


INNEHÅLL: 2:dra internationella brokongressen, Berlin—Munchen 193ß, av civilingenjör Ejnar Landberg. —
Försök med ozonisering vid Stockholms vattenledningsverk, av Dr phil. Nikolaus Schönfeldt. — Litteratur.

internationell a brokongressen,
Berlin—München 1936.

Av civilingenjör EJNAR LANDBERG.1

Die Internationale VereinigungfürBrückenbauund
Hochbau har i sina stadgar bestämt, att
kongresser skola anordnas med ca 4 års mellanrum.
Föreningens andra internationella kongress har nyligen ägt
rum, nämligen i Berlin och München under tiden
1—11 okt. Ursprungligen var planerat att förlägga
kongressen till Rom, men av kända förhållanden
ansåg man detta icke möjligt, utan Tyskland åtog sig
uppdraget att fungera som värd.

Kongressen har planlagts och organiserats dels av
föreningens ordinarie presidium i Zürich med
professor A. Röhn som president, dels av ett särskilt
tillsatt tyskt organisationsutskott med
generalinspektören för det tyska vägväsendet, dr F. Todt som
president.

Den l:sta oktober samlades från 40 nationer
kongressens deltagare till ett antal av ca 1100 st.
Ungefär halva antalet utgjordes av tyskar. Därnäst kom
Frankrike med ca 50 och Schweiz med 40 deltagare.
Från Sverige hade 20 representanter mött upp. Efter
ett högtidsmöte i Krolloper började arbetet.

För föredragsavdelningen vàr följande plan
upplagd. Av de nio dagarna i Berlin voro tre dagar
anslagna till föredrag om stål och ävenledes tre dagar
till betong. En dag användes till föredrag om
grundläggningar och två dagar till fria föredrag.
Kongressdeltagarna hade i god tid före kongressens
början fått till sig översänt en diger bok, omfattande
1 600 sidor avhandlingar i resp. ämnen, för att redan
från början vara något insatta i de frågor som skulle
beröras. De ämnen som avhandlades äro angivna i
efterföljande tematablå, där jag för överskådlighetens
skull ordnat ämnena efter deras tekniska område,
delvis oberoende av i vilken dagsföljd de kommo upp.
För varje tema hölls av en generalrapportör ett
inledande föredrag, i vilket i sammanfattande form
redogjordes för innehållet av de i den förutnämnda
"Vor-berichten" tryckta inlägg, som behandlade dagens
ämne. Därefter följde omedelbart
diskussionsinläggen. Jag kan nämna, att sammanlagda antalet
föredrag uppgick till ca 170 st.

i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Väg- och vattenbyggnadskonst årsmöte den 9
november 1936.

På den tid, som här står till mitt förfogande, finnes
det ej möjlighet att ens tillnärmelsevis redogöra för
huvudinnehållet av alla de föredrag, som höllos. Jag
tror det vara lämpligast att jag mycket flyktigt
omnämner slutsatserna av några inlägg och
koncentrerar mig på ett eller möjligen ett par av de mest
intressanta och nyhetsgivande inläggen, eller, för att
använda ett uttryck som man fick lära sig på
skolbänken: "Es ist besser viel zu hören als vieles".

Jag börjar med stålet. Beträffande tema I
framhölls. att för bedömningen av säkerhetsgraden hos en
stålkonstruktion eller en del av densamma måste
jämvikts- och formförändringsbetingelserna vid
stigande belastning, sedan det plastiska tillståndet
delvis inträtt, undersökas. En stångs eller balks
tvärsektion är av mycket stor betydelse för bärigheten
och därmed också för säkerhetsgraden. Det vanliga
antagandet om likformig kraftöverföring i en nitad
eller svetsad stålkonstruktions enskilda delar kan
endast förklaras genom stålets töjning. En ny hypotes
om stålets flytning har framlagts, vilken utgår från
att flytningen är beroende av spänningsfältets form,
och att i samband därmed inträder en språngvis
flytning. Vid böjning uppträder alltid, oberoende av
tvärsnittformen, den övre flytgränsen.

Vad angår praktiska frågor vid svetsade
stålkonstruktioner, tema III, framhölls, att stumsvetsarna
äro de bästa och fullt jämställda med de vanliga
nitade konstruktionerna. En avsevärd förhöjning av
stumsvetsens kvalitet erhålles genom eftersvetsning.
Vid stålkonstruktioner, utsatta för dynamiska
verkningar, böra punktsvetsar och slitsvetsar undvikas.
Vid plåtbalkar är det bättre och mera ekonomiskt att
använda tjocka plåtar för flänsarna än att lägga på
flera tunnare plåtar. För kontroll av svetsfogar bör
användas genomstrålning, och vid viktigare fogar
rekommenderas att göra detta, redan då blott en del
av fogen är svetsad, emedan krympningssprickor
kunna uppstå i fogens första lager. Mekaniska
metoder för undersökning av svetsar användes numera
praktiskt taget icke. I varje fall poängterades, att
man alltjämt är mycket beroende av arbetarens
kunnighet och sorgfälliga utförande av arbetet.

Jag hoppar över tema V, men vill beträffande

26 dec. 1936. häfte 12

133

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free