- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
134

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Tematablå.

Stål.

Tema

Temats titel

I Betydelsen av stålets töjning för beräkning
och dimensionering av stålkonstruktioner,
speciellt statistiskt obestämda dylika.

VII a Användning av stål bro- och husbyggnader.

III Praktiska Trågor vid svetsade
stålkonstruktioner:

a) Inflytande av dynamißka och ofta
växlande laster på svetsade konstruktioner.

b) Hänsyn till värmespänningar vid den
konstruktiva utbildningen och
framställningen av svetsade konstruktioner.

c) Prövning av svetsfogar.

d) Erfarenheter vid utförda
byggnadsverk.

V Teoretiska och experimentella studier över
detaljer hos nitade och svetsade
stålkonstruktioner.

VII b Användning av stål vid vattenbyggnader.

Betong.

Tema

Temats titel

II Spänningar och säkerhetsgrad hos
betongkonstruktioner från konstruktörens
synpunkt:

a) Inflytar.de av vilande och växlande
belastning.

b) Medel till höjande av betongens
draghållfasthet och till minskning av
sprickbildning.

c) Användning av högvärdigt stål.

d) Användning av gjut- och
dilatationsfogar.

IV Nya synpunkter för beräkning och
konstruktion av broar och husbyggnader av betong:

a) Skalkonstruktioner.

b) Broar med stora spännvidder.

VI Betong och armerad betong vid
vattenbyggnader. (Dammar, rörledningar,
gruvschakt.)

Grundläggning.

Fria föredrag.

Tema nr Temats titel
VIII Studier av grundläggningar.

Ca 25 st. föredrag, bl. vilka må noteras:
Major E. Nilsson, Sverige, över:

Västerbron i Stockholm.
Prof. A. Englund, Danmark, över:
Storströmsbron i Danmark.

tema VII b nämna, att förslag framlades att genom
Internationale Vereinigung fiir Brückenbau und
Hoch-bau skulle insamlas erfarenheter och undersökningar
från olika håll rörande stålets korrosion. Man
måste erkänna, att ännu vet man ganska litet
härom. Dock kunde man glädjande nog konsta
tera, att rostbeständigheten hos stålspånter är större,
än man tidigare trott. Vidare framhölls, att
liydro-mekaniska och strömningsfysikaliska säruppgifter
hos stålvattenbyggnader borde framkalla mera
intresse för samarbete mellan specialisterna för
stålbyggnader och för vattenbyggnader vid de tekniska
högskolorna, än vad f. n. är fallet.

Efter denna något summariska redogörelse över
stålets behandling vid berlinföredragen, vill jag
övergå till betongen.

Jag kommer då först till tema II — spänningar
och säkerhetsgrader. Betong är ett plastiskt
material, vilket flerfaldiga försök bl. a. av Emperger
och Ros i Zürich ha visat. En betongbalks bärför-

Fig. 1. Mi -kurvorna visa de moment, som kunna upptagas
enligt vanlig beräkningsmetod, .Vjj-kurvorna. om hänsyn tages
till plasticiteten. Huru böjningsstryckhållfastheten »kar med
armeringsprocenten framgår av de understa kurvorna.

måga är uppnådd, då vid en ökning av det yttre
momentet jämvikt icke längre kan erhållas. Detta
fall uppträder, så snart järnens sträckgräns är nådd.
Vid svag armering behöver därvid icke betongens
plasticitetsgräns vara uppnådd. Först vid kraftig
armering nås betongens plasticitetsgräns. innan
järnet nått flytgränsen. Elasticitetsgränsen uppnås då
först vid övre-tryckkanten och fortskrider nedåt vid
ett ökat moment, till dess antingen järnets
sträckgräns eller betongens brotthållfasthet är nådd, då i
båda fallen balkens bärförmåga är slut. Våra
vanliga beräkningar hålla sig till det förstnämnda
området, men så snart det andra tillståndet inträder,
gälla de icke längre. Formlerna giva där för höga
betongpåkänningar, och man kan i verkligheten
belasta en balk mera än vad beräkningarna visa.
Försök hava även visat att böjningstryckhållfasthetens
förhållande till kubhållfastheten för en viss
betongsort ingalunda är konstant, utan att detta
förhållande är beroende av balkens armeringsprocent (fig.
1). Detta innebär bl. a. att en balk av relativt svag
betong men med kraftig armering kan tåla lika stort
moment som en balk av god betong med svag
armering. Ett hänsynstagande till ovan berörda
förhållanden leder bl. a. till, att man kan undvika
tryck-armering och vouter. vilka senare i ali synnerhet äro
ett oting.

Om sålunda våra nuvarande beräkningsmetoder i
vissa fall giva balkkonstruktioner, som ligga mera på
säkra sidan, än vi hittills antagit, är detta icke fallet,
när det gäller pelare, utan tvärtom. Vår granne på
andra sidan Kölen, professor Brandtzaeg i
Trondheim. företedde resultaten av en serie försök på
pelare med excentrisk belastning. Försöken visade,
att vid en excentricitet, som var så stor, att dragning
uppstod, minskades bärförmågan till ca 80 %; om
excentricitet minskades, så att tryck uppstod i hela
tvärsnittet, minskades samtidigt bärförmågan till

134

26 sept. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free