- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
136

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3. /i-masten, till vänster, av vanlig betong, ß-masten, till
höger, av initialspänd betong.



Fig. 2. Tryckfördelning vid vanligt betongtvärsnitt och vid tvärsnitt
med initialspänt järn.





Teknisk Tidskrift

en bråkdel därav, kvarstår alltid en större del av
töjningen, med vilken man alltjämt kan räkna. Vid
vanlig betong kunna förkortningar av krympning och
tryck framkalla spänningsfall i det initialspända
järnet av upp till 6 000 kg/cm2, varför det ej är så
märkvärdigt, att de vid tidigare försök använda
initial-spänningarna av 1 000 à 1 200 kg/cm2 ej visat något
gynnsamt resultat. Vid användning av mycket tät
betong minskas formförändringen hos betongen
avsevärt och därigenom spänningsfallet hos det
intial-spända järnet. Det rör sig då i regel om
spänningsfall på 1 000 à 3 000 kg/cm2, den senare siffran vid
tryckkrafter på 200 à 300 kg/cm2. Freyssinet har
vid sina försök använt sig av ett stål med
sträckgräns om 8 000 à 12 000 kg/cm2 och med initialspän {+-+}
ningar, som uppgått till 1/2 à 2/3 av dessa siffror.

Vid en för moment utsatt balk måste man giva
den dragna betongen en initialtryckspänning, som
motsvarar den uppkomna dragningen och något mera.
Hela betongtvärsnittet blir då tryckt, sedan
belastningen pålagts. Formförändringen hos en dylik balk
blir beroende av
hela tvärsnittets
tröghetsnioment,
inklusive järnen. Vid
en vanlig
betong-balk blir
tröghetsmomentet beroende
blott av
tryckzonen och järnen.
Det förra
tröghetsmomentet är ofta 3
till 5 gånger större
än det senare,
varför formförändringen i dragzonen blir
betydligt mindre.
Detta för med sig,
dels att
sprickbildningen försvinner,
dels att järnen få
mindre
spänningsvariationer. Fig. 5. Le Hav

Fig. 4. Tvärsektion av hamnbangårdsbyggnaden i le Havre.

I ett vanligt betongtvärsnitt ligger neutrala lagret
över sektionens tyngdpunkt och högre, ju tätare
betongen och ju störrj järnspänningen är. Vid ett
betongtvärsnitt med tillräckligt stor initialspänning i
järnet kommer däremot det neutrala lagret att ligga
under sektionens tyngdpunkt, varigenom
betongspänningen betydligt minskas.

Ett tvärsnitt med initialspänning kan alltså
belastas med större last än ett vanligt snitt. Ett konkret
exempel är följande (fig. 2). Ett rektangulärt
betongsnitt med oj –— 50 och a} — 1 500 atm. neutr.

lagret x = Genom initialspänning i järnet kan
4

man praktiskt sänka nollinjen till närheten av
järnen. Tryckzonen blir alltså 4 ggr större än vid
ett vanligt tvärsnitt. Härigenom minskas visserligen
hävarmen mellan tryck- och dragcentrum från n/J2 h
till 2/a A, men med samma aj: 50 atm. blir det mo-

96

ment, som kan upptagas = 4–

= ung. 3 ggr

förstorat.

Mot detta bättre utnyttjande av betongen står vis-

rre, sträckning av balkarnas arineringsjärn.

136

26 sept. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free