Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 jan. 1937 - Peter Klason †, av Carl Kullgren - Kolmarknaden, av Bn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tkknisk Tidskrift
som Klason givit. Han fortsatte sedan med
utredningar inom detta område, ägnade sig vidare
tillsammans med några medhjälpare åt ingående studium
av träkolningsförloppet och närstående frågor men
drogs med tiden alltmer till spörsmålet om ligninets
konstitution, vilket tog huvudparten av hans intresse
under de senare decennierna. Hans undersökningar
av träsubstansen och cellulosaprocesserna hava varit
många och mycket betydelsefulla samt även verkat i
liög grad befruktande på andras undersökningar.
Även om han i flera avseenden fick ändra och
modifiera sina meningar angående ligninets konstitution,
så synes dock huvudtanken angående dess
sammansättning bliva bestående. Här är dock icke platsen
att närmare ingå på eller värdesätta resultaten
av-hans rika produktion.
Klason visade som forskare en utmärkt rik
kombinationsförmåga. Hans livliga fantasi förde honom
väl stundom vilse, men han ägde å andra sidan en
mycket lycklig intuition, som ofta hjälpte honom att
föra verket i rätt riktning.
Som lärare var Klason synnerligen högt skattad.
Hans stora kunskaper och hans starka fantasi kunde
ofta giva blixtbelysningar av förhållanden, som
därvid framträdde i ny dager. Man kände att han var
en personlighet. Han behövde ej med konstlade
medel söka vinna sina elevers aktning och
tillgivenhet. Han var sig själv och det var nog.
Klason var en förnäm stilist. Detta sammanhängde
väl med att han, en boren naturvetenskapsman,
tilllika var humanist, Hans elever och andra åhörare
minnas väl, huru han i sina originella tal gärna,
hämtade välfunna bilder och citat från den klassiska
litteraturen. Den skrift, "Några drag ur en kemikers
levnad", varmed han inledde den av hans forna elever
i anledning av hans 60-årsdag utgivna festskriften,
är, synes det mig, ett litterärt mästerverk.
Så har han lämnat efter sig stora insatser som
forskare och lärare samt minnet av en egenartad och
utpräglad personlighet.
Carl Kullgren.
Kolmarknaden.
Som ett led i den fredliga avvecklingen av det
konflikthot, som för ungefär ett år sedan låg över
den engelska gruvindustrien, ingick ett åtagande
från de engelska gruvägarnas sida att senast den
1 juli 1936 hava inrättat priskontrollerande organ för
de olika gruvdistrikten med ändamål att genom
samarbete sinsemellan eliminera den inbördes
konkurrensen och söka ernå en sådan höjning av
prisnivån, att gruvarbetarnas löne- och existensvillkor
kunde förbättras. En viss tveksamhet rådde därför,
när det då gällde att uttala sig om de riktlinjer,
efter vilka den engelska kolpolitiken för 1936
sannolikt skulle komma att utvecklas. Det framhölls, att
tre utvecklingsmöjligheter voro tänkbara, nämligen
höjda priser på bekostnad av minskad export,
bibehållen export vid ungefär oförändrad prisnivå samt
slutligen subventionerad export med en sannolik
ökning i de utförda kvantiteterna som följd.
Sedan 1936 nu gått till ända, kan man konstatera,
att det första alternativet valdes. Exporten har
också gått tillbaka avsevärt, men denna minskning
har mera än uppvägts av den kraftigt stegrade
avsättningen på hemmamarknaden på grund av den
högkonjunktur, som för närvarande råder där. Se
vi på produktionssiffrorna, finna vi, att den totalt
brutna kvantiteten stigit från ca 227 000 000 ton till
omkring 233 000 000 ton. Då exporten samtidigt
reducerats med i runt tal 4 000 000 ton, innebär detta,
att hemmamarknaden ökat sin konsumtion med
10 000 000 ton. Jämfört med 1935, då motsvarande
ökning utgjorde allenast 2 500 000 ton, varav en icke
obetydlig del utgjordes av kol, som lagrades med
hänsyn till konflikthotet, är stegringen
utomordentligt kraftig och tangerar 1929 års siffra. Att 1936
års konsumtion blivit så avsevärt mycket högre beror
på, att de tunga, kolkonsumerande industrierna, såsom
järn- och skeppsbyggnadsindustrierna först under
1936 fått full del av den högkonjunktur, som redan
ett år tidigare gjort sig gällande inom andra
branscher.
Vad exportens fördelning beträffar, framgår att,
med undantag för Tyskland, någon nämnvärd ökning
icke kunnat äga rum annat än till länder, vilka
genom handelsavtal mer eller mindre bundits till
engelska kol. Den största minskningen svarar Italien
av lätt insedda skäl för, ca 3 000 000 ton.
Oroligheterna i Spanien ha åstadkommit en reduktion av
över 500 000 ton. Bland övriga länder, som uppvisa
en mera anmärkningsvärd tillbakagång, märkas
Canada och Egypten.
I Tyskland har produktionsökningen procentuellt
sett varit avsevärt större än i England. Inklusive
Saar har totalt producerats ca 156 000 000 ton eller
omkring 13 000 000 ton mera än 1935. Av denna
ökning har ca 11000 000 ton tagits i anspråk av
hemmamarknaden och ca 2 000 000 av exporten. I
motsats till England har Tyskland kunnat väl hävda
sin export — ett förhållande, som torde böra ses i
samband med kolexportens betydelse såsom
inbring-are av utländska valutor. Exporten till Italien har
visserligen gått tillbaka med ca 1 500 000 ton, men
istället har exporten till Frankrike, de nordiska
länderna, Egypten, Canada m. fi. länder kraftigt steg-’
råts. Mot slutet av året synes emellertid en viss
avmattning i strävandena att ytterligare öka
avsättningen hava inträtt, vilket sannolikt står i samband
med den ytterligare ökning av den inhemska
konsumtionen, som kan förväntas bliva en följd av
4-års-planens genomförande. Koksproduktionen har
procentuellt ökat betydligt starkare eller med omkring
6 000 000 ton till ungefär 35 000 000. Jämsides med
denna ökning ha de sedan ett flertal år i Ruhr
liggande väldiga lagren minskats månad för månad, så
att de numera knappast äro större än som kan anses
normalt.
Den polska kolproduktionen har icke rönt något
20
16 jan. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
