Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 23 jan. 1937 - Kalkyl och bokföring, av Harald Hörlin - Notiser - Mästarekurs inom träbyggnadsfakcet, av s. - Internationella materialprovningskongressen, av J. O. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
månadsbokslut utan måste stödja sig på väsentligt
längre perioder, något som Bruksdisponent även
kraftigt understrukit. Men mina månadsbokslut äro
däremot av synnerlig betydelse för bedömandet av
utvecklingens tendens. Det är uppenbart olämpligt att
ändra kostnadspåläggen efter varje svängning, som
framkommer i månadsboksluten, men det är inte utan
betydelse, att jag månatligen kan jämföra mina
kostnadspålägg med de aktuella kostnadssiffrorna. Om
jag vid mina kostnadsberäkningar och pålägg endast
stödde mig på årsboksluten skulle jag i mars—april
1937 laborera med 1935 års kostnader som underlag
för mina kalkyler. För att taga ett drastiskt fall
skulle mina kostnader under januari 19 35 påverka
mina kalkyler 26—27 månader framåt i tiden.
Men månadsboksluten tjäna ej blott som kontroll
på kostnadspåläggen utan utgöra även ett redskap
för en bokföringsmässig kontroll av de olika
produktionsavdelningarnas effektivitet. Om kostnaderna
avräknas efter enhetligt system, så blir månadens
resultat en mätare på den enskilda avdelningens
möjligheter att producera billigare eller dyrare än
föregående period.
Slutligen bör månadsbokslutet ligga till grund
fölen systematisk budgetsredovisning. Med
utgångspunkt från redan kända förhållanden inom företaget,
vilka fastställts genom bokföring och statistik,
uppställes en budget över beräknade kostnader och
intäkter under en viss period, ett kvartal, ett halvår
eller ett år. I sin fulländning omfattar denna
budgetering såväl företaget i sin helhet som varje särskild
produktionsavdelning. En sådan redovisning måste
likväl bygga på flera års erfarenheter.
Beträffande kalkylen säger Bruksdisponent: "Det
är dock bättre att räkna med de verkliga
omkostnaderna och eventuellt vid prissättning ändå om
nödvändigt gå under självkostnaden. Då vet man
åtminstone vad man gör!" Författaren riktar sig här
mot det stela systemet att vid kalkyleringen under
både goda och dåliga tider räkna med % drift såsom
ett lämpligt medeltal och efterlyser kalkylmetoder,
som giva möjligheter till en snabbare anpassning efter
konjunkturförändringarna. På denna punkt torde
den kalkylerande bokföringen som nämnt kunna lämna
en ganska användbar lösning. Här har man som
utgångspunkt de kalkylpålägg, som framkommit genom
bearbetning av tidigare års eller halvårsperioder, och
vilka pålägg sedan under det löpande året kontrolleras
genom månadsboksluten, vilka automatiskt lämna
motsvarande kalkylpålägg, som tidigare räknats ut
exempelvis per år. En ändring av kostnaderna
uppspåras således redan i sin begynnelse, och sedan blir
det företagsledarens sak att avgöra, om han i sina
kalkyler bör taga hänsyn härtill eller icke. Han har i varje
fall den stora fördelen, att han inte handlar i blindo.
Generellt kan man tillmäta den industriella
redovisningen tvenne uppgifter. Den skall dels utgöra en
säker grundval vid kalkylerandet av företagets
produkter, dels möjliggöra en jämförelse och prövning
av den löpande driften, såväl inom önskade
tidsperioder som inom företagets olika avdelningar. Ju
enhetligare och snabbare uppgifter, som ställas till
företagsledningens förfogande, desto större äro
utsikterna att i tid kunna bromsa upp en oekonomisk
del av tillverkningen och att stimulera produktionen
av de mest lönande artiklarna.
Harald Hörlin.
Auktoriserad revisor.
NOTISER
Mästarekurs inom träbyggnadsfacket avhålles å
Hantverksinstitutet under tiden 15—26 februari 1937.
Förutom nyare träbyggnadsmaterial och
konstruktioner, kommer kursen att omfatta praktiska
demonstrationer i olika slag av tegelmurning såsom
valvslagning, fasad och ornamentering m. m. med tillhörande
tekniska detaljer, anvisningar i utförandet av
betong-och cementarbeten samt läggning av olika slag av
massa- och badrumsgolv, gjutning av trappsteg och
instruktioner i användandet av olika isolerings- och
byggnadsplattor m. m. Därjämte kommer studiebesök
att avläggas vid under arbete varande Stockholmshus
och villabostäder, vartill kommer anvisningar rörande
byggnadsförordningar i villa- och municipalsamhällen
(bl. a. länsarkitekternas arbetsuppgifter) samt råd i
intecknings- och bokföringsfrågor (specialkalkylation,
anbud etc.). Totala kurstiden omkring 75 timmar.
Anmälningstiden utgår den 25 januari 1937. s.
Internationella materialprovningskongressen
kommer att avhållas i London den 19—24 april 1937
under presidium av Sir William Bragg, President of
The Royal Society.
Liksom vid kongressen i Zürich 1931 komma
förhandlingarna att uppdelas på 4 grupper och att i
huvudsak avhandla nedanstående på förhand
fastställda ämnen.
Grupp A: Metaller. 1) Egenskaper (mekaniska och
kemiska) beroende av temperaturen, spec. hög temp.
2) Framsteg inom metallografien. 3) Lättmetaller
och deras legeringar. 4) Metallers nötning och
be-arbetbarhet.
Grupp B: Icke-metalliska oorganiska material. 1)
Betong och armerad betong. 2) Vittring och
sönder-frät-ning av naturlig och konstgjord sten. 3)
Provning av keramiska produkter.
Grupp C: Organiska material. 1) Textilämnen. 2)
Träcellulosa. 3) Träkonservering. 4) Åldring av
organiska material. 5) Färger och läcker.
Grupp D: Frågor av allmän betydelse. 1) Samband
mellan resultat av laboratorieprov och förhållandet
vid praktisk användning. 2) Betydelsen av de nyare
framstegen inom fysik och kemi för vår kunskap om
materialen. 3) Egenskaper hos material för termisk
och akustisk isolering av byggnader.
Sedan anmälningstiden för antagandet av
avhandlingar numera utgått, hava omkring 190 rapporter
eller avhandlingar över dessa ämnen mottagits från
olika länder, därav 11 från Sverige. Varje sådan
ràpport skall om möjligt omfatta högst 1 000 ord och
kommer att i förväg tryckas på engelska, franska
eller tyska språket och ställas till kongressdeltagarnas
förfogande.
Efter kongressen kommer att utgivas en
kongressbok innehållande dessa rapporter och avhandlingar
jämte det viktigaste av diskussionsresultaten.
Inom kongressens ram kommer även att ordnas
exkursioner till tekniskt eller vetenskapligt intressanta
platser samt sällskaplig underhållning.
Anmälan om deltagande bör vara insänd före den
31 mars; närmare upplysningar om kongressens
detaljer lämnas av kongressens sekreterare: Mr K.
Headlam-Morley, The International Ass. Testing
Materials, 28 Victoria Street, London S. W. 1.
J. O. R.
6 febr. 1937
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
