Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 6 febr. 1937 - Notiser - De mikroskopiskt finfördelade stoftpartiklarna i gaser, de s. k. aerosolerna, av s. - Litteratur - Anmälan: »Første norske korrosjonsdag, 6 desember 1935», av s. - Kataloger, av s. - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av H. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tionen ökar ungefär direkt proportionellt med
strömningshastigheter dvs. omvänt proportionellt mot
gasbubblornas storlek. Dessa fundamentala fakta äro
tydligen av det största intresse vid konstruktionen av
ali slags absorptionsapparatur. s.
LITTERATUR
Bokanmälan.
"Første norske korrosjonsdag, 6 desember 1935",
utgiven av N. I. F., Oslo 1936, 144 sid.
I denna bok har sammanförts de olika rapporter
som framlades vid ovannämnda korrosionsmöte.
Mötets arrangerande var av den Norske
Ingeniør-forenings Osloavdelnings kemiingenjörsgrupp
anförtrott en särskild kommitté, vilken vid sitt arbete
utgick från principen att i första hand genom mötet
söka väcka intresse och förståelse för
korrosionsproblemets tekniska och ekonomiska betydelse. De
publicerade rapporterna äro därför i regel av
beskaffenhet att mera allmänt belysa olika avsnitt av
korrosionsproblemet från rent praktiska synpunkter.
Ur innehållet kan särskilt nämnas ett flertal
uppsatser om korrosion av järn och stål, blymantlade
jordkablar, aluminium och betong m. m., i huvudsak
baserade på direkta iakttagelser i praktisk drift vid
olika företag och behandlande de åtgärder som
försökts i skyddande avsikt. Av speciellt teoretiskt
intresse är en uppsats av prof. L. Tronstad,
Trondheim, om aluminiums korrosion. Boken innehåller
talrika illustrationer. s.
Kataloger.
"Vatten och vattenrening" samt "Några fakta om
vattenavhärdning" av ingenjör Gunnar Mårtenson.
Broschyrer utgivna av Ingenjörsfirman Vattenteknik,
Malmö.
Ovanstående broschyrer avse att lämna en
kortfattad orientering över vattenproblemets nuvarande
ståndpunkt i avseende på hårdhetens betydelse för
industri och hushåll. Förf. ger i korta drag en god
översikt över olika avhärdningsmetoders för- och
nackdelar och beskriver i anslutning därtill de
vat-tenreningsanläggningar, såväl av stor som liten
kapacitet, som tillverkas av ovannämnda firma. En del
intyg från användare av avhärdningsfiltra tala sitt
tydliga språk om vikten av att mera allmänt
uppmärksamma avhärdningens ekonomiska betydelse, ej
minst för hushållen. Ett exempel är Akademiska
sjukhuset i Uppsala, varest tvättmedelskostnaden
enligt uppgift av sjukhusintendenten före införandet av
avhärdning var 2,is öre/kg tvättgods och efter
införandet nedgick till l,io öre. Jämsides härmed går
givetvis en stark minskning i slitningen av tvätten.
I många delar av landet föreligger säkerligen
liknande förhållanden, vilkas uppmärksammande
förvisso kan sägas vara av nationalekonomisk betydelse.
s.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Norrköpings polytekniska förening
sammanträdde å Standard Hotel i Norrköping
torsdagen den 26 november under ordförandeskap av t. f.
undervisningsrådet rektorn Ryno Lundquist.
Vid sammanträdet företogs dels val för åren 1937—
1938 till de poster inom styrelsen, vilkas innehavare
nu voro i tur att avgå, och dels val för år 19 37 av
valnämnd, revisorer, klubbmästare och bibliotekarie.
Styrelsens sammansättning för arbetsåret 1937 är
följande: ordf.: t. f. undervisningsrådet rektorn Ryno
Lundquist; v. ordf.: civilingenjören Bo Ekelund;
skattmästare: direktören Sigurd Nyborg; sekreterare:
lektorn Helmer Hellgren; v. sekreterare:
civilingenjören Carl-Erik Nilsson. Suppleanter: civilingenjören
Erik Genberg och dr-ing. Nils Hagström.
Till ledamöter av valnämnden omvaldes
ingenjörerna D. Fritzberg, Ivar Berg, Gunnar Müller, Enok
Sterne, disp. John Söderström och dir. Töre Wahren;
till revisorer omvaldes ingenjörerna Frans Fernquist
och Arne Serrander med ingenjören Einar Rising som
suppleant; till klubbmästare omvaldes civilingenjören
Torsten Eichstedt med ingenjören Gust. Carlsson som
suppleant; till bibliotekarie valdes ingenjören Valter
Preutz.
Sedan de löpande ärendena handlagts, höll
disponenten friherre Caj Hermelin, Pukeberg, föredrag
över ämnet "Om glas ocli glastillverkning". Talaren
framhöll inledningsvis, att glastillverkningen, vilken
går tillbaka flera årtusenden f. Kr., är en relativt
ny och liten industri i vårt land. Från sitt ursprung
kom konsten ifråga via Egypten och Palestina till
Rom för att senare vid slutet av 1600-talet och början
av 1700-talet kraftigt uppblomstra i Venedig. Under
1700-talet började man tillverka glas på ett flertal
platser i Europa såsom i Böhmen, Thüringen,
Rhen-dalen och i södra Frankrike. I vårt land igångsattes
det första glasbruket i slutet av 1500-talet, men först
omkring mediet av 1700-talet fick hanteringen ifråga
större omfattning. Så började man exempelvis
framställning av glas enligt rationella metoder i
Limmared 1740, i Kosta 1741 och under den följande
tiden fram till början av 1800-talet tillkommo ett
flertal glasbruk. Av de många olika anläggningar,
som under längre eller kortare tid sysslat med
glastillverkning i vårt land torde ett 45-tal ännu vara
igång. Den starkt hantverksbetonade
småglasindu-strien, vilken omfattar allt utom fönsterglas och
buteljer, är i stort sett koncentrerad till Småland —
ca 90 % av densamma är förlagd till nämnda
landskap. leke mindre än 32 av våra 40 småglasbruk
äro belägna inom området Kalmar—Västervik—Växjö
och enbart inom Madesjö socken finnas 7 dylika
anläggningar. Konsten att tillverka glas har gått i arv
från far till son, och enligt talarens åsikt torde ingen
arbetarstam i världen vara så skicklig som våra
svenska glasarbetare. Den högt uppdrivna arbetstakten
och yrkesskickligheten har gynnsamt befordrats av
glasindustriens koncentration till ett mera begränsat
geografiskt område. Arbetare från olika företag
träffas härigenom lätt och kunna delge varandra sina
yrkeserfarenheter. Buteljer och flaskor tillverkas
numera endast vid 4 företag inom landet nämligen vid
glasbruken i Surte, Hammar, Arnäs och Limmared.
Fönsterglas tillverkas vid glasbruken i Oxelösund,
Glava och Emmaboda. Slipat fönsterglas importeras,
men ett framsteg har dock skett såtillvida, att en del
tjockt råglas numera införskrives och slipas inom
landet. Talaren beskrev olika glasprodukters
sammansättning och redogjorde för huru man genom vissa
tillsatser såsom exempelvis bor, aluminium etc. kan
reglera glasets egenskaper. Medelst ett flertal
skioptikonbilder åskådliggjordes de olika faserna i
glastillverkningen och den tekniska utrustningen i ett
glasbruk. Det synnerligen sakrika och schvungfullt
framförda föredraget väckte stort intresse.
Efter ovannämnda föredrag höll civilingenjören
Karl Lindestam ett referentanförande över ämnet
"Roterande ekonomiser". Talaren lämnade först en
orientering rörande ekonomisers i allmänhet samt gav
sedan med stöd av ett utmärkt bildmaterial en
instruktiv beskrivning över de tekniska detaljerna vid
den roterande ekonomisern samt beträffande dennas
funktionssätt och egenskaper ur driftssynpunkt.
51 13 febr. .1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>