Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 13 febr. 1937 - Aladdins lampa i modern form. Thyratronröret - Carl Schmidt 60 år, av Sven Lübeck - Nedläggning av telefonsjökabel över Ljusnan, av J. W. Toshach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
halvperiod sluter strömmen vid önskat värde å
spänningen. Med en liten ändring i styrgallerspänning
kan man sålunda ändra den likriktade effektens
storlek eller helt bryta densamma.
Styrningen kan ske med en mekanisk
kontaktanordning som i lämpliga tidsmoment ger gallret en
spänning, så att röret tändes, eller medelst
likspänningar. Allra vanligast torde emellertid vara att
tändning åstadkommes genom att växelspänning av
samma periodtal som i anodkretsen påtryckes gallret.
Genom att variera fasförskjutningen ernås, att
gallerspänningen i lämpligt ögonblick övergår från
negativt till positivt värde. Är fasförskjutningen 180°
erhålles ingen ström genom röret. Vid minskande
fasvinkel tänder röret allt tidigare för att vid
faslikhet mellan galler- och anodspänning släppa igenom
ett maximum av ström. Då gallerstyrningen sker
praktiskt taget effektlöst, fordras mycket små
anordningar för styrningen.
En bekväm metod för gallerstyrning är även att
överlagra en likspänning av varierande storlek med
en växelspänning, som är 180° fasförskjuten mot
anodspänningen. Proportionellt mot likspänningen
ökar därvid den tid under vilken röret släpper
igenom ström och därmed den likriktade effekten.
Utom som likriktare kunna de gallerstyrda
gasfyllda rören även användas för att omforma likström
till växelström av lämpligt periodtal, vilket
bestämmes av i kopplingen ingående induktans och
kapacitet. Dessa anordningar ha en verkningsgrad mellan
70—80 % men ha ännu ej fått större användning.
På senaste tiden har mycket arbete nedlagts på att
skapa gasfyllda förstärkarerör, som äro fullt stabila
och lämna stora effekter vid låga anodspänningar.
Enligt meddelande ha rekordartat goda resultat
redan uppnåtts, varför en vidareutveckling eftei
denna linje torde vara att vänta.
Inom starkströmstekniken torde de gasfyllda
urladdningsrören, ofta kallade Thyratroner, få en allt
vidsträcktare användning och i förening med de
roterande maskinerna ge konstruktören möjligheter till
konstruktioner, som tidigare varit otänkbara.
Carl Schmidt 60 år.
Det är en av landets mest verksamma
vattenbyggare som den 15 februari fullbordat sitt sjätte
decennium, en ledande kraft bland landets
konsulterande ingenjörer, med arbetsfält över hela världen,
därtill statens fiskeriingenjör.
Då redaktionen bad mig skriva något om Carl
Schmidt, var jag tveksam därför att han hör till dem
som knappast torde gilla en offentlig hyllning av
detta slag. Men ett måttfullt relaterande av en del
fakta bör icke kunna tagas illa upp.
Efter avgångsexamen från Tekn. högskolan 1899
samt förberedande anställningar och utländska
studier av kraftverk, reningsverk och fiskvägar blev S.
1905 statens fiskeriingenjör och ungefär samtidigt
ingenjör vid Vattenbyggnadsbyrån. Både fisken och
"byrån" har han allt sedan varit trogen. Oräkneliga
äro de laxar och ålar för vilka han genom trappor,
ledare och vattenreningsanstalter lättat vandringen i
världen, för att icke tala om alla som han genom
fiskodling hjälpt in i livet.
I Vattenbyggnadsbyrån och dess tidigare
dotterföretag i Kina och Ryssland har S. emellertid under
mer än trettio år inom och utom landet fyllt sin
främsta livsuppgift, från 1924 i egenskap av verkst.
direktör. Under tiden har han också blivit major i
V. V. K. 1926, varit styrelseledamot och v. ordf. i
Svenska teknologföreningens avd. V., ordförande i
Svenska konsulterande ingenjörers förening och har
publicerat en rad av värdefulla skrifter om
vattenreglering och fiskeriteknik.
Detta är i ali korthet den yttre ramen för Carl
Schmidts arbetsfyllda liv. Hade jag icke av
personliga hänsyn ålagt mig begränsning, så skulle det
vara frestande att närmare utveckla hur han inom
Vattenbyggnadsbyrån skickligt och klokt,
världs-mannamässigt och kamratligt fyllt sitt vittomfattande,
ofta mycket maktpåliggande värv som tekniker och
ledare under byråns kanske märkligaste
expansionsskede. Nu får detta vara nog. Det är för övrigt så
många som redan veta, att Carl Schmidt är en
präktig svensk ingenjör, som gjort sitt land stora tjänster,
och därtill en allmänt avhållen människa.
Sven Lubeck.
Nedläggning av telefonsjökabel över Ljusnan.
Av civilingeniör J. W. TOSHACH.
I januari 1936 nedlades av Telegrafverket en
telefonsjökabel över Ljusnan ca 4 km sydost Karsjö
järnvägsstation. Vid nedläggandet tillämpades en
metod, som mig veterligt ej förut använts i Sverige
åtminstone ej vid en så lång kabel, som det här gäller.
Då metoden i vissa fall med fördel torde kunna
användas, kan en kort beskrivning av kabelns
nedläggande vara på sin plats.
13 febr. 1937
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
