Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1937 - Ingenjörsbrist, av W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
27 FEBR.
19 3 7
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD
HÄFTE 9
ÅRG. 67
INNEHÅLL: lngeajörsbrist. — Människan och muskelarbetet. Några synpunkter rörande den statliga
vägtaxan. — Hindersmässan. — Notiser. — Tekniska föreniugar. — Sammanträden.
Ingenjörsbrist.
I Tyskland har under nu rådande konjunkturer redan
en viss ingenjörsbrist gjort sig gällande. Att påstå
att detsamma skulle gälla i vårt land är väl ännu
för tidigt, men tendenser saknas ej och det intresse
som föreligger för tillskapandet av nya
studiemöjligheter vid de tekniska högskolorna tyder också på,
att man inom en nära framtid räknar med, att ett
ökat antal ingenjörer skola behövas utöver de nu
årligen utexaminerade.
Förhållandena i de båda länderna äro således icke
alldeles likartade, men i alla händelser så pass lika
att ett referat av en i detta ämne synlig uppsats i
"Zeitschrift fiir die gesamte Kälte-Industrie" bör vara
av intresse, enär däri förhållanden beröras som
sannolikt i större utsträckning än man i förstone
tror äga giltighet även hos oss. Tidskriften skriver:
"Apropå den brist på ingenjörer som lett till
förslagen om avkortad studietid och särskild värvning
av tekniska studerande har Ingenjöretjänsten’ under
loppet av det nyss tilländalupna året upprepade
gånger och eftertryckligt fäst uppmärk samheten på
att ännu ett otillbörligt stort antal äldre ingenjörer
gå arbetslösa. Åldersfördelningen bland de
arbetslösa ingenjörerna var vid början av sommaren
följande:
Åldersgrupper Tillsammans %
Under 25 år ..................... 194 2.9
25—29 år ....................... 747 11,4
30—39 år ..............................................1 679 25.7
40—49 år ....................... 1 393 21,4
50—59 år ....................... 2 048 3L4
60—65 år ..............................................390 5,9
över 65 år ............................................86 1,3
6 537 100
Specialiseringen bland de arbetslösa ingenjörerna
var vid samma tidpunkt följande:
% %
Arkitekter ....... 2,5 Elektrotekniker . . 21,3
Byggnadsingenjörer 10,7 Gruvingenjörer .. 4,2
Bergsmän ........ 2,0 Maskinbyggare .. 52,S
Kemister ......... 4,5 Diverse ..................2,0
100
Maskinbyggarna (dvs. de som vi närmast skulle
kalla mekanister) äro synbarligen de, som starkast
deltaga i denna felaktiga utveckling av
sysselsättningsgraden hos ingenjörerna och som hårdast träffas
av den arbetslöshet, som särskilt synes råda bland
ingenjörer i åldern 40—59 år.
20 febr. 1937
73
Det är icke blott tanklöst och orättfärdigt att en
anställningssökande äldre ingenjör upprepade gånger
utan närmare prövning enbart på grund av sin ålder
blir avvisad. Det betyder dessutom ett förödande
av värdefulla krafter, som just nu icke kunna
undvaras i folkhushållningens tjänst, och förkortandet
av studierna är en avgjort olämplig åtgärd, så länge
befintliga erfarna krafter icke ändamålsenligt
utnyttjas. Var ocli en har skyldighet att bidraga
härtill.
Visserligen kan prövningen av olika fall av
platssökande äldre ingenjörer vålla en smula mer besvär,
då man ju bör tillse, att de tillgängliga krafterna med
hänsyn till sina speciella erfarenheter och kunskaper
bliva möjligast väl inpassade och utnyttjade, och
även till den personliga läggningen måste eventuellt
större hänsyn tagas. Den som vill påstå att
förutsättningen för lämpliga anställningar åt de 3 441
arbetslösa ingenjörerna i åldern 40—59 år icke skulle
finnas, har emellertid säkert icke gjort sig mödan av
en allvarlig undersökning, något som en var kan
bekräfta som har personliga bekanta inom de
arbetslösas krets."
Så långt vår tyska kollega. Det torde dessvärre
vara obestridligt att analoga förhållanden äro rådande
i vårt land och att här många kunniga ingenjörer,
blott på grund av sin ålder äro utestängda från att
erhålla arbete, även nu när gott om arbetstillfällen
finnes. Inom Svenska teknologföreningen har man
på dess anställningscentral alldeles tydligt kunnat se
tecken som bekräfta detta påstående och likväl torde
denna institution i relativt liten utsträckning komma
i kontakt just med denna kategori.
Av någon anledning — och med orätt för övrigt —
betraktas nämligen anställningscentralen på många
håll som företrädesvis en för föreningsledamöter
avsedd institution. De ingenjörer som råka ut för
olyckan att bliva arbetslösa hava vanligen tvingats
att som första åtgärd draga in på föreningsavgiften
och äro därför ej längre ledamöter, vilket avhåller
dem från att anlita anställningscentralen och många
andra draga sig för att annonsera sin arbetslöshet i
det bedrägliga hoppet att de dock en dag skola få
sin chans.
De åtgärder som i Tyskland på myndigheternas
initiativ nu synas vara å bane för att råda bot för
här anförda missförhållanden borde i vårt land genom
kamratligt initiativ av Teknologföreningen kunna
åvägabringas.
Den rädsla som otvivelaktigt existerar för att an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
