Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1937 - Hindersmässan, av Bror Orton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nordiska samarbetet, den förbättrade
världskonjunkturen, U. S. A:s nuvarande handelspolitik, francens och
andra guldvalutors devalvering och överenskommelser
med andra länder i samband därmed. Rätt till ljusa
förhoppningar synas alltså förefinnas trots orosmolnen.
Jernkontorets gruvbyrås sammanträde hölls under
ordförandeskap av Jernkontorets direktör Viking
Johnson.
Föredraget om det nya gruvlagsförslaget redogjorde
för tidigare lagförslag och yttranden om dem, särskilt
för gruvlagstiftningssakkunnigas av 1923 och
socialiseringsnämndens av 1927. Det nu föreliggande förslaget
hade utarbetats inom justitiedepartementet och
föreligger nu hos lagrådet. Det är baserat på tidigare
utredningar, förslag och inlägg. Det bibehåller
inmutningsrätten och avvisar koncessionsförfarandet. Lagen
föreslår att för de inmutningar, som göras efter dess
ikraftträdande, inmutaren blir ägare till halva
malmfyndigheten, men att den andra hälften skall ägas ej av
jordägaren, såsom hittills, utan av kronan. På ungefär
samma villkor som hittills jordägaren skall kronan
utan tidsbegränsning äga rätt deltaga i gruvföretaget —
alltså mot erläggandet av sin andel av dittills havda
exploateringskostnader. Inmutning sker ungefär som
hittills, men kyrkläsning ersättes av på bergmästarens
försorg införd kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar
och i en ortstidning. De många sätten att förlora,
förverka, sin inmutningsrätt, som hittills funnits, upphävas
på olika sätt. Äganderätten till inmutningen, liksom till
utmålet, upprätthålles genom en årlig avgift av 10 kr.
pr hektar area, vilken erlägges, om gruvan bearbetas
eller icke, och skall till hälften tillfalla jordägaren och
till hälften kronan. Erlägges den icke å rätt tid före
årsslutet för det kommande året, skall
bergmästareämbetet inkräva avgiften med dubbla beloppet.
Inmutningens radie ökas från 100 m till 200 m och utmålets
storlek från 4 har till 16 liar. Den årliga
försvarsavgiften för ett utmål blir alltså 160 kr. i st. f. hittills
50 kr.
Gruvbyrån styres av den av Jernkontoret utsedda
gruvnämnden, men har i övrigt en oberoende ställning
och får sina utgifter täckta genom malmören från de
respektive gruvorna och genom järnbruksförbundet.
Dess uppgift är att arbeta för gruvornas allmänna
gemensamma intressen såsom med frågor rörande
gruvlag, bergmästareämbetena, bl. a. deras fördelning och
omfattning, gruvskogs. och jordäganderättsfrågor m. m.
Gruvnämnden består av disponent Janne Kempe,
Idker-berget, ordf., direktör Einar Krantz, Djursholm, v. ordf.,
disponent Erik Malm, Striberg, disponent E. Malmgren,
Norberg, gruvingenjör Axel Alarik, Sikfors, och
ombudsmannen, direktörsassistenten, jur. kand. E. Tunhammar.
Eü gruva eller gruvanläggning blir dock alltfort en
lösegendom och kan sålunda ej intecknas. Dock
införes några förbättringar. En försäljning skall sålunda
upprättas skriftligen med samtliga villkor anförda,
undertecknas av kontrahenterna, men behöver ej bevittnas.
För att erhålla allmän giltighet skall den dock inom 90
dagar med alla villkor införas i bergmästarens
gruv-register, varvid bergmästaren kontrollerar att lag ej
överträtts, i vilket fall försäljningen förklaras ogiltig.
För gruvor, som tillkommit enligt äldre gruvlagen,
gälla de resp. äldre bestämmelserna.
Förslaget kommer ej att remitteras till några privata
föreningar eller sammanslutningar för yttrande, men
yttrandemöjlighet förefinnes dock och bör begagnas i
detta viktiga och i vissa fall omvälvande lagförslag.
Ingen diskussion följde, ty föredraget hade karaktär
av meddelande till mötet.
Professor Ebik Lindahls föredrag om
"förutsättningarna för fortsatt industriell expansion i Sverige" torde
komma att refereras i allmänna avdelningen av Teknisk
tidskrift.
Bergsingenjör Nils äkmanns föredrag om "det rostfria
stålet genom tiderna". Talaren framhöll att rostfri vore
en oriktig beteckning och hörde utbytas mot rostsäker,
men dock bibehållits till följd av allmänt mod på och
bruk av benämningen. Detta stål vore för dyrbart for
att ersätta det vanliga stålet annat än i undantagsfall,
då kostnaden ej vore av stor betydelse. Det kunde
däremot delvis ersätta koppar, aluminium, nickel, tenn,
zink, mässing m. fi. metaller och metallblandningar.
Kroms inverkan för nedsättande av rostbildningen hos
stål upptäcktes 1821 av fransmannen Berthier, men har
ej praktiskt utnyttjats, troligen till följd av
obekantskap med kolets inverkan. Engelsmannen Brearly
upptäckte långt senare, att en del eldrör av stål, som han
skulle etsa för undersökning, ej angrepos av syra och
förstod upptäcktens betydelse. Stålen höllo 9—15 %
Cr och 0,5 % C samt användes bl. a. till eldrör för
skjutvapen och till flygventiler under kriget. Efter
kriget fick upptäckten allmännare praktisk användning.
Orsaken till Cr:s rostfria inverkan är, att krom bildar
en skyddande hinna omkring järnkornen.
Talaren redogjorde därefter för det rostsäkra stålets
olika hållfasthetsegenskaper vid olika sammansättning
och stora användbarhet samt för sammansättning av
2 kedjor av 45 tons vikt, vilka använts för att stärka
kupolen i S:t Pauls katedral i London och för band
till Bolidens skorsten, vilken spruckit. Det har även
använts till så fina små arbeten som spik för ett
lårbensbrott hos en människa, av vilket en
röntgen-skiop-tikonbild visades. Gaus i Tyskland arbetade med olika
tillsatser av Cr och av Mo till olika stål. En utställning
av dylika produkter fanns å Malmöutställningen 1910,
men först 1920 upptogs tillverkningen på allvar av
rost-säkert Cr-Ni-stål.
Snart lyckades man även framställa ett rostfritt
material med låg kolhalt ända ned till 0,io % C och
därunder. Det visade sig att detta mjuka, form- och
pressbara rostfria material även hade betydligt stegrad
korrosionsbeständighet.
En betydelsefull egenhet hos det rostfria stålet är,
att det angripes av oxalsyra t. e. från rabarber, vilken
vid kokning borttager den polerade ytan hos rostfritt
stål och gör den grå.
Hos svetsade artiklar av rostfritt stål såsom cisterner
för varma frätande vätskor visade sig en obehaglig
benägenhet hos materialet att falla sönder efter
korngränserna, vilken beror på att det använda materialet —
austernit — har en begränsad löslighet för kol och att
överskott av kol tvångsvis fastlåses genom upphettning
till 1100 ° och hastig avkylning. De snabba elektriska
svetsningsmetoderna hava visat sig giva bästa
svetsningsresultaten.
Utvecklingen för det rostfria järnet och stålet har
gått dels till ökade legeringshalter med allt flera ämnen,
såsom mangan, nickel, kisel, koppar, tantal m. fi. —
alla med sina speciella egenskaper — men framför allt
till allt större fulländning av de typer, som hittills mest
motsvarat praktikens krav. Rostfritt kan man nu få
vanligt stål, plåt, band, rör, tråd och gjutgods.
Såsom bevis för betydelsen av de rostfria
produkterna anförde talaren att en fabrik som tillverkar 50 000
ton sulfitmassa pr år bör kunna spara 2 kr. pr ton
massa, dvs. 10 000 kr. pr år dels genom apparaternas
längre livslängd dels genom massans högre kvalitet utan
kopparprickar.
Talaren ansåg att världsproduktionen av rostfritt
stål och järn f. n. torde uppgå till ca 200 000 ton pr år,
varav hälften i U. S. A., samt att denna produktion hade
stora utsikter att länge vara i ständig stegring, om den
får fritt utveckla sig.
Professor O. Sillens föredrag om "konsten att läsa en
balansräkning" formade sig även till konsten att
uppgöra en lämplig balansräkning.
27 febr. 1937
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
