Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 mars 1937 - Luftbehandlingskonferens på I. V. A., av B. Lw. - Ekonomisk översikt, av F. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nes välbefinnande är beroende av den värmemängd bon
vid en viss arbetsprestation kan avge och hennes
uppfattning av lufttemperatur är egentligen graden av
hennes värmeavgivning till luften. Som värdemätare pä
luftbeskaffenheten (temperatur, fuktighet, rörelse) i
förhållande till människans termiska reaktion har man den
effektiva temperaturen. En för låg effektiv temperatur
tvingar till tung klädsel och hindrar arbetet, en för hög
eff. temperatur verkar tröttande och medför risk för
värmeslag. Luftbehandlingen sker genom filtrering av
luften samt justering av dess temperatur och fuktighet.
Talaren åskådliggjorde i ett Mollier-diagram olika vägar
att uppnå ett önskat lufttillstånd samt påpekade
betydelsen av att välja den mest ekonomiska
tillståndsförändringen. Vid ali luftbehandling är luftens rätta införning
ett mycket svårt problem, som börjat studeras först på
allra sista tiden. Ett stort behov av metodiska
undersökningar föreligger här.
Ingenjör Jonsson påpekade, att åsikterna om behaglig
rumstemperatur äro högst varierande i vårt land.
Gränserna torde f. n. kunna sättas till 16° och 22°. Det är
därför svårt att åstadkomma ett för alla
tillfredsställande lufttillstånd. Vid normal inomhustemperatur anses
en fuktighet mellan 30 och 60 % behaglig och fuktigheter
ned till 20 och upp till 70 % anses i allmänhet ej
medföra hygieniska olägenheter. Luftens "torrhet" torde
ofta bero på damm i förening med heta värmeytor.
Dammbildningen inomhus minskas med stigande rel.
fuktighet, och luftbefuktning är därför i vissa fall
behövlig. Luftströmmar i vistelsezonen märkas som drag och
böra förhindras. Oaptitlig luft verkar skadligt genom
att den nedsätter andningsintensiteten och medför en
allmän nedsättning av livsfunktionerna. Luktförnimmel.
serna äro enl. försök proportionella mot logaritmen för
luktämnets koncentration. Ventilation för borttagande
av lukt är ett utspädningsproblem och effekten per ni’1
minskas därför hastigt vid ökad luftomsättning. Vid
anläggningar, där bortförande av värme är
huvuduppgiften, är det av stor betydelse att erhålla
inblåsnings-anordningar, som tillåta en möjligast låg
lufttemperatur. Luften bör tillföras så, att den blir jämnt fördelad
över vistelsezonen. Luftbehandlingsanläggningen utgör en
del av den färdiga byggnaden och bör därför redan från
början beaktas vid byggnadens planering. Det är därför
av vikt, att ett intimt samarbete mellan arkitekt,
ventilationstekniker och byggnadskonstruktör redan på ett
tidigt stadium åvägabringas. Talaren framhöll till sist
önskvärdheten av att fullständiga och enhetliga normer
för utförande av olika slag av ventilationsanordningar
måtte komma till stå^id.
Civilingenjör Rosell framhöll, att de problem som
möta vid det tekniska utförandet av en
luftbehandlingsanläggning äro i huvudsak av tre slag: de som gälla
själva beredningen av luften, de som gälla planeringen
av anläggningen, speciellt luftens införande i rummet
och slutligen regleringsproblemen. Medelst en serie
skioptikonbilder visades ett antal olika utföranden av
såväl gamla som moderna apparater för luftens beredning
och införande i lokalen, schemata för belysnings- och
ackumuleringsanläggningar samt regleringsschemata.
Även ljudproblemen berördes, varvid talaren särskilt
påpekade, att en ljuddämpare oftast kräver större plats än
de vanliga luftkanalerna och att hänsyn till detta bör
tagas redan vid byggnadens planering.
Efter föredragen följde diskussion. I diskussionen
deltogo byråchef Gabrielsson, civilingenjör Hugo
Theo-rell, dr Ragnar Liljeblad m. fi.
Byråchef Gabrielsson framhöll, att ett stort intresse
för industriell ventilation föreligger och att kraven på
hygieniska förhållanden på arbetsplatserna ökat särskilt
under senare år. Arbetarna ha till och med genom
egna undersökningar styrkt sina krav.
Yrkesinspektionen har haft känning därav och bortåt 50 % av dess
arbete har rört sig inom detta område. Kraven ha fog för
sig. God ventilation ger lust i arbetet och minskar
risken för olycksfall och ohälsa. Under tidigare år voro
förhållandena ofta odrägliga, men ha senare ändrats till
det bättre. Många problem återstå att lösa och i
samband med luftbehandlingsproblemen böra även de
problem, som beröra bortskaffande av damm, ångor, gaser
etc., upptagas till behandling.
Civilingenjör Hugo Theorell bröt en lans för den
mekaniska ventilationens införande inom sjukhusen i större
utsträckning än som nu är fallet och hoppades på en
större förståelse för sjukhusens ventilationsproblem från
läkarnas sida.
Efter diskussionen beslöt mötet enhälligt att hos
In-geniörsvetenskapsakademien anhålla om att en kommitté
av fackmän på olika områden tillsättes för det fortsatta
arbetet. B. Lw.
Ekonomisk översikt.
Den acceleration av de inflatoriska tendenserna inom
engelskt näringsliv, som de stora engelska rustningarna
kunna förväntas medföra, har riktat uppmärksamheten
starkare än tidigare på att vi med tillämpning av den
nuvarande valutapolitiken ifråga om prisrörelserna äro
bundna vid den penningpolitik, som Bank of England
tillämpar. Den kraftiga ökningen i England under det
senaste året av betalningsmedelsförsörjningen — febr.
1936—jan. 1937 en ökning av sedelcirkulationen med
ej fullt 14 proc. och en stegring av insättningarna i
Londons clearingbanker under 1936 på ej fullt 11 proc. samt
en samtidig betydande höjning av omloppshastigheten —
står givetvis i intimaste samband med att den engelska
prisnivån från december 1935 till december 1936 stigit
10 proc. Stegringen av grosshandelspriserna är särskilt
stark under årets senare hälft och mest utpräglad för de
stora råvarorna. Denna uppgång i grosshandelspriserna
har givetvis icke lämnat levnadskostnaderna oberörda.
De stego från juni till december i fjol 5 proc. Då
grosshandelsprisernas starkaste stegring föll under årets
senare del och levnadskostnadernas uppgång alltid släpar
efter, kan man alltså inom den närmaste tiden vänta
en ännu starkare uppgång i levnadskostnaderna, därest
icke omslag sker i grosshandelsprisernas stigande
tendens. Några tecken till ett dylikt omslag kunna icke
skönjas. Englands finansminister har förklarat att han
icke befarar att rustningarna skola medföra inflation.
Med hänsyn till engelska statens lånebehov för
rustningsändamål torde man dock icke heller kunna vänta, att
den nu allt annat än restriktiva penningpolitiken skulle
bytas i en snävare, som toge sikte på att hålla den
pågående prisstegringen inom trängre gränser. Utan att
vara pessimist kan man med goda skäl anse den
engelska finansministern vara väl optimistisk. Utan
målmedvetna åtgärder för dämpning av den pågående
prisstegringen kan man vänta, att densamma fortsätter att
accelerera. Inför denna situation har man börjat hesitera
i vårt land. Hos oss finns det inga försvarspolitiska
skäl, som försvårar överblicken och skymmer den kurs
vår penningpolitik bör lotsa sig fram mot målet för
densamma, som bör vara så ringa kännbara
konjunkturövergångar som möjligt.
Prisstegringen i Sverige har varit betydande men
dock icke exceptionell sedan prisnivåns bottenläge under
1933 intill mitten av det gångna året men därefter har
inträtt en utomordentligt kraftig prisstegring. Under
sista halvåret 1936 och januari månad har
kommerskol-legii index sprungit upp icke mindre än 11 enheter.
Det starka tempot i rörelsen framgår därav, att under
den stora prisstegringsperioden 1909—1912 Sauerbecks
engelska index steg endast 5 enheter per år.
Handelsbankens index visar, att stegringen är avsevärt starkare
86
6 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
