- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
88

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 mars 1937 - Notiser - Elektrisk vätskevärmning medelst virvelströmmar, av s.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

av O. Neiss i en uppsats i Siemens Zeitschrift, nr 7,
1936, vid användning av överhettad ånga för destillation
av olja, komma upp till värmeöverföringstal av högst
storleksordningen 250 kcal/m2/h/°C vid ångtemperaturer
omkring 400° och stark omröring av oljan. Vid
användning av strålande värme från elektriska
motståndselement arbetar man ofta med temperaturer upp till 600°.
Av många skäl är speciellt i den kemiska industrien
dylika höga temperaturer och stora värmefall icke
önskvärda. Exempelvis blir brandfaran ofta stor, varjämte
risk för lokala överhettningar givetvis alltid förefinnes.

transformering av frekvensen medför emellertid
försämrad verkningsgrad. Vid de
uppvärmningsanordningar varom här är fråga, är ett villkor, att ekonomien
icke sjunker under den som erhålles vid vanlig
mot-ständsupphettning. Av denna anledning kan en
upptransformering av frekvensen icke komma ifråga, utan
apparaterna måste byggas för vanlig nätfrekvens,
sålunda i regel 50 Hz, utan användning av
frekvensomformare.

Konstruktivt har man i enlighet med dessa
förutsättningar utformat anordningen på sätt som framgår av

Fig. 1. Anordning av virvelströmselement vid värmepannor.

En jämn värmetillförsel utan stora
temperaturvariationer är ofta ett villkor för genomförandet av en kemisk
operation på ett fullt tillfredsställande sätt. Den jämna
värmetillförseln motverkas emellertid i hög grad av
stora temperaturfall i systemet, på grund av den
värmemagasinering som härigenom uppstår i de
värmegenom-gångsytan omgivande apparatdelarna, murverk, isolering
etc. Härigenom går en av den elektriska
upphettningens stora fördelar, den snabba reglerbarheten, till följd
av eftersläpning mer eller mindre förlorad.

Virvelströmsupphettning, som tidigare länge
till-lämpats vid högfrekvensugnar, varvid periodtal på ända
till 10 000 Hz användas, har visat sig vara en
framkomlig väg för att undvika ogynnsamt höga värmefall i
systemet. Som bekant är den omsatta värmemängden
proportionell mot frekvensens kvadrat, vilket varit ett
av skälen varför man eftersträvat höga periodtal för att
erhålla ett koncentrerat energiflöde i systemet. En upp-

Fig. 2. Kemisk apparat med virvelströmsupphettning.

Fig. S. Temperaturförlopp vid virvelströmsupphettning-

fig. 1, vilken liksom övriga figurer återgives efter
ovannämnda uppsats i Siemens Zeitschrift. Själva
virvel-strömsvärmeelementet bildar tillsammans med
värmeytan en primär- och en sekundärdel. Primärdelen
består av ett järnplåtpaket (d) med primärlindning (e),
som matas direkt från kraftnätet. Järnknippet
samverkar magnetiskt med den som värmeyta tjänande
behållarväggen av järnplåt (6), innanför vilken den för
upphettning avsedda vätskan (a) befinner sig, så att det
magnetiska flödet får den riktning som antydes av
pilarna. Behållarväggen är isolerad gentemot
primärlindningen medels ett lager av asbest (c), för att hindra
värmeförluster utåt, varjämte manteln i övrigt är
isolerad på vanligt sätt, såsom visat vid (/). Det genom
behållarväggen gående magnetiska flödet inducerar
sekundära virvelströmmar i väggen, vilken sålunda utgör
systemets sekundärdel, och denna induktionsverkan
förhöjes genom att väggen på utsidan belagts med ett lager
med hög elektrisk ledningsförmåga, lämpligen koppar.
Vid sådana apparater där vanlig järnplåt på grund av
korrosionen icke kan användas kan man använda s. k.
pläterad järnplåt, dvs. järnplåt med påvalsat
skyddslager av nickel, koppar, kromlegeringar o. d. Utsidan
bör dock alltid vara kopparklädd. Genom påsvetsning
av en kopparmantel och anbringande av primärdelar av
ovan beskrivet slag är det utan större svårighet möjligt
att bygga om en redan förefintlig apparat från t. e.
ång-värme till virvelströmsupphettning. En dylik apparat
visas å fig. 2. Denna apparat har en volym av 3 m3 och
matas med 100 kW genom sex symmetriskt anbragta
virvelströmselement. Temperaturförloppet i anordningen
åskådliggöres i fig. 3, varest a betecknar värmeytans
temperatur och ö den i apparaten befintliga oljans
temperatur. Av diagrammet framgår, att värmefallet
praktiskt taget hela tiden legat omkring 20°. Vid detta
synnerligen låga värmefall har man likväl haft ett
värmeöverföringstal av 2 500’ kcal/mVh/ sålunda ca
10 gånger större än det extremt höga tal, som ovan
angivits för upphettning av oljan med ånga. Normalt
skulle ångvärme vid en apparat av samma anordning
som den i fig. 2 visade ge värmeöverföringstal av
storleksordningen 115, under i övrigt lika förhållanden.
Likafullt visar det jämna temperaturförloppet i fig. 3 att
någon forcering av apparaten icke ägt rum. Kurvorna
visa därjämte att värmeöverföringen skett utan
eftersläpning. Virvelströmsupphettningen medger sålunda ett
omedelbart avbrytande av värmetillförseln utan skadliga
eftersläpningar, vilket ofta vid kemiska reaktioner är av
största betydelse, vartill komma de fördelar bl. a. ur
värmeekonomisk synpunkt, som det låga temperatur-

88

6 mars 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free