Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Konstfibrer — naturfibrer, av Tore Wahren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ett schäferi å Höjentorp. I Australien hade man
tidigare drivit fåravel i obetydlig skala. Det var dock
först i och med införandet av det spanska
merino-fåret, som den numera största och förnämligaste
får-aveln kommit att utveckla sig. Till Förenta
staterna infördes får i början av 1600-talet, bl. a. till
Delaware av svenska utvandrare. Det var emellertid
mindre kultiverade fårraser, och merinofåret infördes
först långt senare. I Sydamerika hava spanjorerna
själva uppdrivit fåraveln.
Världsproduktionen av ull under året 1930—1936
framgår av tabell 1.
Bomull.
Även bomullen har sedan urminnes tider använts
som spånadsmaterial. Det finnes enligt vissa källor
anledning att tro, att en ganska avsevärd
bomullsindustri blomstrade i Indien redan så tidigt som drygt
ett årtusende före Kristus. Herodotos skrev sålunda
år 445 före Kristus: "Det finnes buskar här (i Indien),
vilka växa vilt, och deras frukter består av en ull,
som vida överträffar fårens, evad det avser dess
skönhet och kvalitet, och en antik författare gav
omkring år 350 före Kristus en noggrann beskrivning
över bomullsodlingen i Indien. Vid denna tid odlades
för övrigt bomull även i Egypten och Kina.
Spanien tros emellertid vara det första landet i
Europa, som begagnade bomull för framställning av
textilier. Detta skedde förmodligen på 900-talet
e. Kr. Det var dock först i slutet av 1700-talet, som
bomullen kunde säljas till ett sådant pris, att den
kom till användning i större utsträckning.
Tabell 2 visar världsproduktionen av bomull under
åren 1930—1936.
Linet.
Linfibern är en bastfiber, som erhålles ur stammen
av linväxten, till skillnad från bomullen, som utgöres
av frukthår.
Linet har bevisligen odlats redan under den yngre
stenåldern. Det finns även hela bildserier från
gammalegyptisk tid, som visat, hur linet på den tiden
odlades och bereddes. Det var speciellt i Egypten,
Babylonien och Fenicien, som man förstod att
nyttiggöra detta förträffliga material. Det odlades även i
viss utsträckning i en del övriga delar av Asien,
Afrika och i Europa, bl. a. i det gamla Grekland och
antikens Italien. Linet fick emellertid i början av
1800-talet här i Europa en svår konkurrent, då, som
förut nämnts, bomullen vid denna tid började sitt
segertåg.
Omfattning och lokalisering av linodlingen under
senare år framgår av tabell 3.
Äkta silke.
Det äkta silket får man från silkesmasken. Denna
har på huvudet två små vårtliknande öppningar,
genom vilka den pressar fram en klibbig vätska, som
i luften omedelbart koagulerar till trådar. Genom
tvenne närbelägna utförselkanaler avsöndras vidare
en annan vätska, vilken limmar ihop de två silkes-
Tabell 2. Världsproduktionen av råbomull.
(I millioner lbs.)
Länder 1928-29 1929-30 1930-31 1931-32 1932—33 1933—34 1934-35 1935—36
Storbritannien jämte besittningar
Indien .................................................... 2 313 2 097 2 090 1603 1863 2 043 1934 1881
Kenya och Uganda............................ 82 52 76 83 119 111 115 104
Andra brittiska biländer ................ 38 44 30 21 29 37 39 45
Anglo-egyptiska Sudan .................... 68 66 51 99 58 65 109 93
Summa, brittiska biländer1 2 501 2 259 2 247 1806 2 069 2 256 2 197 2123
Övriga länder
U. S. A................................................. 6 920 7 086 6 659 8172 6 215 6 237 4 606 5 085
Kina2 .................................................... 1179 1011 1174 853 1081 1303 1493 1093
Sovjet-Unionen.................................... 561 595 740 896 888 922 831 1192
Egypten ................................................ 799 845 820 632 491 849 749 820
Brasilien................................................ 213 279 225 275 214 477 672 8173
Argentina ............................................ 57 72 66 81 72 96 141 110
Peru........................................................ 108 145 130 112 116 133 163 190
Mexiko.................................................... 133 118 85 100 49 124 107 112
Turkiet................................................... 54 48 35 43 13 61 78 97
Korea .................................................... 72 66 71 48 65 67 67 90
Belgiska Kongo.................................... 15 16 32 19 33 34 4 4
Iran5........................................................ 44 32 23 50 34 69 4 *
Grekland................................................ 7 7 8 < 11 15 17 30 I
Franska besittningar i Afrika........ 26 20 17 19 21 24 23 27
Haiti........................................................ 10 11 9 14 13 12 14 11
Syrien och Libanon............................ 2 7 6 8 3 2 6 13
Övriga.................................................... 99 83 53 65 12 21 236 390 j
Summa, övriga länder Totala världsproduktionen6 10 299 10 441 10153 11 394 9 331 10 444 9 203 10077 j
12 800 12 700 12 400 13 200 11 400 12 700 11400 12 200 1
i Inklusive bomullsproduktionen i Anglo-egyptiska Sudan.
- Uppskattning av Kinesiska spinneriägareföreningen.
3 Preliminär uppskattning; 692 millioner lbs. enligt brasilianska konsulatet i Liverpool.
4 Uppgift saknas; antages samma som förra året och inberäknat i rubriken "övriga".
5 Export av rensad bomull.
o Uppskattning baserad på statistik från Odlarnas internationella institut och av U. S. A:s jordbruksdepartement.
20 mars 1937
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
