- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
142

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1937 - Notiser - Förbränningsmotorer med pulverformigt bränsle, av s.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

NOTISER

Förbränningsmotorer med pulverformigt bränsle
utsättas som bekant för särskilt stark slitning pä grund
av pulverbränslets askhalt. I en uppsats i
VDI-Zeit-schrift, nr 36, 1936, redogör dr-ing. H. Wahl för de
åtgärder som försökts för att nedbringa denna
slitning av kolv och kolvringar, ventildelar m. m., vilka
komma i beröring med förbränningsprodukterna. Han
framhåller till en början, att man exempelvis vid en
motor om 170 hk, arbetande med brunkolpulver, även

hölls något väsentligt resultat i önskad riktning. För
att nedbringa kompressionskostnaderna, som bliva
synnerligen höga, har man bl. a. utarbetat en
konstruktion som medger spolning med tre olika tryck,
överstigande de resp. arbetstrycken i cylindern, såsom
framgår av fig. 3. Vid tidigare konstruktioner med
endast ett tryck omkring 60 atm uppgick luftmängden
(i okomprimerat tillstånd) till ca 20 % av
cylindervolymen. En viss besparing i kompressionsarbete
ernås givetvis med det nya systemet, men åtgången
av högkomprimerad luft torde dock bliva stor.

En helt annan och enligt förf. betydligt riktigare
väg har man beträtt genom att söka omgestalta mo-

Fig. 2. Erosion av en
avloppsventil till pulvermotor.

om askhalten hos bränslet endast är 6 %, dock har
att räkna med en total askmängd av 3 kg/tim eller
ca 6 g aska pr m» förbränningsluft, vilket utgör den
3 000-faldiga mängden av de fasta beståndsdelar som
uppträda i bilmotorer under motsvarande
förhållanden. Detta innebär att omkring 3 ton härda
partiklar passerat cylinderloppen när motorn varit igång
1 000 timmar. Dessa siffror torde ge en föreställning
om vilka svårigheter som mött vid utvecklandet av
pulvermotorerna till praktiskt användbara maskiner.

Efter nämnda uppsats återgivas i fig. 1 och 2 ett
par typiska bilder av slitningens verkan på kolvringar
resp. avloppsventiler i en pulvermotor av äldre
konstruktion. Vanliga gjutjärnsfoder ha i dylika motorer
visat en förslitning som är omkring 200 à 500 gånger
större än i dieselmotorer med råoljedrift. Försök att
minska slitningen genom en ökning av cylinderloppets
smörjning visade sig snart resultatslösa t. o. m. i de
fall då sådana mängder användes, att
smörjoljekostnaden blev omkring tre gånger sä hög som kostnaden
för själva bränslet. Försök med vattenspolning visade
sig däremot betydligt verksammare och speciella
konstruktioner utarbetades, varigenom det blev möjligt
att verkställa spolning av kolvringarna utan att
spol-vattnet inträngde i förbränningsrummet. De
konstruktioner som härigenom framkommo ledde till en
återgång från vatten som spolvätska till smörjolja,
och genom att oljan sålunda fick verka både som
spol-och smörjmedel kom man ned till slitningstal, som
lågo obetydligt högre än för vanliga råoljedrivna
dieselmotorer. Oljekostnaden blir emellertid även i detta fall
mycket hög, beroende på den starka förorening av
oljan med askpartiklar som givetvis kommer att äga
rum. Hittillsvarande reningsförfaranden för oljan
(centrifugering, filtrering med infusoriejord etc.) äro
icke tillfyllest för att göra systemet ekonomiskt
användbart. Förf. synes emellertid anse, att
"smörjnings-spolningen" är en framkomlig väg om dessa
reningsförfaranden kunna fullkomnas.

De resultat som vunnos genom spolning med vätskor
ledde till försök med billigare spolmedel, i första hand
luft. Tryckluft av 5 atm visade sig praktiskt taget
utan verkan. Först vid tryck omkring 60 atm er-

torns tätningsanordningar på ett sådant sätt, att
slitningen minskas. Vid närmare studium av
kolvringarnas arbetsförhållanden har man bl. a. kommit till
slutsatsen, att ringarnas egenspänning mot
cylinderväggen spelar betydligt mindre roll för slitningen än
det förhållandet, att de i förbränningsrummet
uppträdande trycken verka på ringarnas innersida och
pressa dessa mot cylinderväggen, så som visat i fig. 4.
Förutom ett stort antal kolvringskonstruktioner, som
alla avse att mer eller mindre undgå dessa
ölägenheter, har även ett egenartat konstruktionssätt
kommit till användning i detta syfte, enligt vilket man
låter kolvens yta förbli slät och i stället förlägger
tätningsringarna i en särskild box utanför denna.
Härigenom blir man i tillfälle
att reglera ringarnas
anliggning individuellt. Denna
konstruktionsprincip, som är känd
genom, ett engelskt patent
sedan år 1901, har visat sig
synnerligen användbar. Bl. a.
har man konstaterat, att
kolv-slitnirigen blir jämnare än den
motsvarande slitning av
cylinderväggen som uppstår vid
vanliga kolvringsanordningar.
Den nya konstruktionen, som
visas i fig. 4, medger även en
efterställning av ringarna på
ett sådant sätt, att tätningen
förblir god även när dessa
avsevärt nedslitits.

Problemet har emellertid ur flera synpunkter
erhållit sin bästa lösning genom användning av
slitstarka material i de utsatta motordelarna. De ovan
refererade försöken till problemets lösning
betecknas därför av förf. såsom dyrbara omvägar, som
knappast ens kunna sägas ha fört till målet. Denna
hans åsikt synes emellertid alltför ensidig, ty om
även de gjorda försöken med luft-, olje- och
vattenspolning samt nykonstruktionerna av
tätningsanord-ningarna icke fört till ett resultat, som kan tävla
med vad som sedermera vunnits genom metallurgiska

142

18 mars 1937

Fig. 1. I rörelseriktningen förlöpande skåror i kolvringar till
pulvermotorer.

Fig. 3. Anordning med trestegs luftspolning
av pulvermotor. (System Pawlikowski).

Fig. 4. Slitningsförloppet
mellan kolvring och
cylindervägg i en pulvermotor. a.
askpartikeL b. eylindervägg
c kolvring. p tryckets
riktning innanför kolvriugen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free