Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 27 mars 1937 - Vårstämma och årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
att vid högskolorna vid sidan av
ingenjörsutbildningen möjligheter givas till teknisk vetenskaplig
forskning. Industrien och staten böra gemensamt
sörja för, att därför lämpade ingenjörer kunna fästas
vid högskolan för att utbildas till forskare för
industriens, såväl som för högskolans eget behov, samt
att högskolans lärare beredas möjligheter att genom
vetenskapliga arbeten stärka och utvidga den grund,
på vilken industrien bygger vidare. Jag vågar här
uttala den förhoppningen, att denna fråga inom en
nära framtid skall kunna lösas, liksom jag här
uttalar den försäkran att i trots av enskilda kritikers
ofta ensidiga och oöverlagda uttalanden vi
ingenjörer dock tacksamt uppskatta den utbildning, som
genom de högre tekniska undervisningsanstalterna
kommit oss till del. Vår redliga strävan är att verka
för deras ytterligare höjande. För att kunna hålla
vår höga industriella standard är endast det bästa
på undervisningens område tillfyllest. Ju mindre ett
land är, ju mindre hemmamarknad och
konsumtionsområde ett lands industri har att stöda sig på, dess
större bliva fordringarna på teknisk kapacitet för
att göra sig gällande i den internationella
konkurrensen. Må icke minst statsmakterna besinna, att det
dock är industri och teknik, som i vårt land i
väsentlig grad möjliggöra vidmakthållandet och
utvecklingen av vårt folks levnadsstandard och kultur.
En annan fråga, som väl just nu är föremål för
hela vårt folks intresse, är frågan om vårt försvar.
Vi ingenjörer, som äro det lugna uppbyggande
arbetets män, fråga oss med oro, om vårt försvar utgör
tillräcklig garanti för att landets anläggningar icke
bliva förstörda under ett krig. Vi säga oss: Sverige
är ett litet land, eller åtminstone ett land med ringa
folkmängd. Krigets utveckling har mer och mer
blivit tekniskt betonad. Komma våra industriella och
tekniska resurser i farans stund att fullt och helt
utnyttjas till landets nytta? Vi fråga också: Äro
ingenjörerna på tillräckligt effektivt sätt inordnade i
vår försvarsorganisation eller kan icke i detta
hänseende mycket mera göras? Jag är förvissad om, att
dagens och morgondagens föredrag i dessa ämnen
komma att giva en ökad klarhet och besvara oroliga
frågor. Statsmakterna ha ju vid fjolårets riksdag
beslutat en väsentlig förstärkning av rikets försvar.
Detta beslut uppbäres av en ökad försvarsvilja hos
alla samhällsklasser och i alla landsändar. Det är
ju förståeligt, att viljan till handling slappas, om
utsikten till framgång är osannolik. På samma sätt
har väl tidigare på en del håll här i landet
försvarsviljan varit mindre stark på grund av att man icke
vågat tro på Sveriges möjlighet att kunna försvara
sig. Det måste emellertid anses uppenbart, att
denna möjlighet är förhanden. Vårt praktiskt taget
insulära läge gör, att endast en genomförd invasion
över havet kan medföra ett avgörande militärt
resultat, och att framgångsrikt förhindra detta ligger
helt visst inom möjligheternas gränser. De senaste
decennierna ha inom vårt land präglats av en
utomordentligt stark utveckling av vår industri. Ingen
svensk tvivlar väl nu på, att vi själva, om viljan
finnes, kunna tillverka erforderliga vapen för vårt
försvar och dessutom, vilket icke är mindre viktigt
vid krig underhålla dem. För vårt försvar
erforderliga råmaterial finnas till en stor del inom vårt land.
En del saknas emellertid dess värre. Vore det icke
kanske klokt att förvandla en del av vårt
guldöverskott till lager av dylika för vårt försvar nödvändiga
varor, metaller o. d. Åtminstone i de fall, där de
äro lagerfasta, borde ju detta icke kunna medföra
några nämnvärda förluster för landet.
Vi glädjas slutligen åt utsikterna att åstadkomma
ett stort nordiskt försvars- och neutralitetsblock. Kan
ett sådant komma till stånd, minskas våra
råmaterialsvårigheter därigenom i väsentlig grad och ökas
försvarskraften såväl hos oss som hos våra
grannländer. Därigenom ökas också vår tro och
förtröstan att under en kanske kommande ny häxdans
i världen kunna hålla oss utanför."
Den förste föredragshållaren var major Birger
Hedqvist, som under rubriken "Försvar, teknik och
industri" gav en åskådlig skildring av vad 1936 års
försvarsbeslut innebär, särskilt ifråga om industriell
försvarsberedskap. Civilingenjör Lennart
Hellstedt framlade i anslutning härtill "Några
ingenjörs synpunkt er på försvarets organisation" med
understrykande av angelägenheten av, att ingenjörerna
i ökad utsträckning tagas i anspråk inom
försvars-väsendet. Överste S. A. Thorén framhöll i ett
diskussionsinlägg, att även från militära synpunkter
ingenjörernas sakkunniga medverkan är oundgänglig
för en nutida försvarsorganisation och att
säkerställandet av sådan medverkan är en inom arméns
ledning mycket allvarligt beaktad angelägenhet.
Efter lunch fortsattes mötet, och då hade bl. a.
handelsministern, statsrådet Sköld, infunnit sig som
åhörare. Två föredrag behandlade "Natur och teknik
ifråga om textila fibermaterial", nämligen av
civilingenjör N. W. Hörstadius om "De textila
konstfibrerna" och av direktör Töre Wahren, som talade
om "Konstfibrer — naturfibrer". Båda dessa starkt
intresseväckande föredrag äro publicerade i det den
18 mars utkomna årsmötesnumret av tidskriften. De
belystes av skioptikonbilder, och dessutom hade
anordnats en utställning av diverse hel- och
halvfabrikat av konstfibermaterial.
Fredagen den 19 mars fortsattes årsmötet med en
serie föredrag rörande försvaret vid luftangrepp.
Överingenjör Patrick Rydbeck redogjorde för
"Civila luftskyddet inom industrien" på grundval av
utlåtandet från den kungl, kommitté, vars förslag
utgöra underlag för den nyligen framlagda
propositionen av luftskyddslag m. m. En aktuell exposé
av överingenjör Axel Ekwall angående "Luftskydd
vid vattenkraftverk" tilldrog sig auditoriets påtagliga
uppmärksamhet, och efter lunchrasten lämnade tekn.
dr Hj. Granholm en översikt om "Byggnadstekniska
frågor i samband med civilt luftskydd".
Samtliga de försvarsväsendet rörande föredragen
komma att inflyta i teknisk tidskrift.
Fredag afton hölls sedvanlig bankett med damer, i
år förlagd till Hasselbackens festvåning, med
omkring 220 deltagare, varibland som gäster många
representanter för statliga verk och med föreningen
samarbetande organisationer. Högtidstalet hölls av
ordföranden direktör Westerberg, föredragshållarna
avtackades av direktör Hemming Johansson, och
kvinnan hyllades av civilingenjör Erik Upmark. En
kabaréavdelning, med ceremonimästaren cch
chefredaktören K. A. Wessblad såsom oförliknelig
conferencier, bjöd bl. a. på en uppskattad demonstration
(Forts, å sid. 152.)
27 mars 1937
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
