Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 3 april 1937 - Försvar, teknik och industri - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
med varandra oförenliga framställningar om
tillverkning från olika myndigheter. Kanske var detta icke
så underligt, om man betänker huru förhållandena
voro. Utan att gå djupt in i historieskrivningen kan
det även erinras om, att förslag om inrättandet av
ett centralt organ, en rikskommission, framlades i
en offentlig utredning redan år 1918. Men denna
utredning kom länge att stå på de bortglömda
be-tänkandenas dammiga hylla och först efter åtskilliga
framställningar från de militära myndigheterna blev
kommissionen verklighet tio år senare.
Beklagligtvis erhöll den fullständigt otillräckliga medel och på
denna brist råddes icke bot förrän genom 1936 års
försvarsbeslut.
Det arbete som pågått, pågår och skall fullföljas
kan självfallet icke äga rum utan samverkan med och
bistånd av vetenskapens, teknikens och industriens
män. Dylikt bistånd har lämnats och lämnas i
alltjämt ökad utsträckning, frivilligt men under fasta
former. Det talas och skrives icke så mycket om
detta; och bäst måhända så. Men det må på denna
plats vara tillåtet för en försvarets man att giva
uttryck åt tacksamhet och beundran för det intresse,
som visas, och för det utomordentliga bistånd, som
med uppoffring av tid och arbetskraft lämnas vid
arbetet för rikets försvarsberedskap. Det är även
tryggt att veta, att samma intresse förvisso
kommer att möta, när nu möjlighet finnes, att i ökad
utsträckning genomföra arbetet vid de enskilda
företagen.
Mycket av vad här sagts, är måhända för mången
väl känt. Författaren har också själv frågat sig,
om det icke skulle varit av större intresse att
närmare behandla olika grupper av materiel, de
krav, som ställas på vår industri i händelse
av krig, luckor och brister, olika vägar att fylla
dessa m. m. dylikt. Men det förhåller sig
säkerligen så, att en dylik framställning med hänsyn till
ämnets omfattning endast skulle givit några spridda
glimtar inom olika områden. Jag har därför trott det
vara mest förenligt med teknologföreningens
intentioner att söka lämna en i ali sin ofullständighet
sammanfattande översikt beträffande de väsentliga
grunddragen av organisationen och arbetet. En
syntes torde vara så mycket mer berättigad som
nu-tilldags försvar, teknik och industri icke äro skilda
områden, som mer eller mindre lösligt och tillfälligt
träda i förbindelse med varandra. De tre äro ett.
Det utrikespolitiska kvartalet.
Av RüTGER ESSÉN.
Världen i upprustningens tecken. —
"Rustningskonjunkturen." — Det nya
allianssystemet. Det spanska kriget:
Non-interventionen. Krigshändelserna. Det
utländska ingripandet. -— Diskussionen
om "Det nya Locarno". Blums och
Hitlers tal. Englands ovissa hällning. —
Italien i Afrika, Medelhavsrivaliteten.
De franska statsfinanserna: fara för
folkfrontens sprängning. — Den engelska
upprustningen. Austen Chamberlain död.
Kröningen. — Tysklands råvaru- och
kolonialkampanj. Spänt förhällande till
påvestolen. -—- Österrike: Neuraths besök.
—- Belgiens oro. — Finskt presidentval.
Holstis och Sandiers resor. — Nya ryska
upprensningar. — Indien som dominion.
— Politisk kris i Japan. — Roosevelts
kamp mot Högsta domstolen.
Stockholm den 24 mars 1937.
Världen står i upprustningens tecken. Tysklands
i och för sig naturliga åtgärd att i samma mån som
andra stora folk i Europa skapa en betryggande
militärisk försvarsberedskap gav från år 1933 en stöt till
allmän rustningsökning världen runt. Efter den
"kollektiva säkerhetens" förolyckande från 1935—36
lia även de mindre staterna i allt större utsträckning
följt den allmänna tendensen. Försöken till
avtals-mässig begränsning av rustningarna ha på alla
områden misslyckats och upprätthållas numera knappast
ens för skenets skull.
Rustningarna i världen — senast de jättelika
engelska och franska stegringarna av den omedelbara
militära beredskapen — ha nått en sådan omfattning, att
de utgöra en betydande faktor att räkna med även i
fråga om det ekonomiska världsläget. Talet om en
"rustningskonjunktur" är så till vida berättigat att
vissa stora industrier genom militärleveranserna
hållas sysselsatta i betydligt större utsträckning än man
skulle kunna antaga eljest vore fallet. Skulle en
lågkonjunktur närma sig, kan man också med
visshet förutsätta att detta förhållande skulle erhålla en
stor konjunkturutjämnande betydelse, dvs. hålla
tillbaka lågkonjunkturens egentliga inbrott. Det är
emellertid överdrift att ens för något lands
vidkommande betrakta rustningarna som den väsentliga
anledningen till högkonjunkturens fortvaro. Men
den nya allmänt högre rustningsnivån binder likväl
vid sig en hel del industriella intressen, även bland
industriens arbetare, och erhåller därigenom ett slags
ekonomisk återförsäkring. I varje fall torde man få
räkna med att den nu uppnådda rustningsnivån icke
på avsevärd tid åter kommer att sänkas.
I fråga om upprustningens politiska verkningar
äro meningarna delade. Djupare sett äro de
självfallet ett uttryck för den mellanstatliga misstron och
oron. Men omedelbart behöva de icke utgöra någon
krigsfara. En jämnt fördelad militär styrka folken
emellan kan tvärtom sägas utgöra en viss
freds-garanti. I varje fall utgör varje otillräckligt skyddat
statsområde ett militärpolitiskt vakuum, som i och
för sig i en allmänt rustad och på misstroende
inställd värld utgör en fara för freden. Falska
föreställningar om en icke i faktiska förhållanden
grundad "kollektiv säkerhet" äro också snarare en
krigsfara än ett fredsvärn. Skall världen — och närmast
Europa — framdeles kunna skapa ett fastare
trygghetssystem kan detta ej ske annat än på grundvalen
av ett verkligt solidariskt ansvar med klart formu-
158
3 april 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
