Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 8 maj 1937 - Den kemiska forskningens informationscentral (Maison de la Chimie, Paris), av Dagmar Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
betsresultatet lida av brist på koncentration och
mycken tid och pengar spillas i onödan. I stället
borde man ge huvudbiblioteken inom varje
ämnesgrupp möjlighet att upprätta en specialtjänst, som
kunde ta hand om det dokumentationsarbete, som
kommer i fråga.
För att nu återgå till Office international de chimie
skola vi undersöka, hur denna institution
förverkligat sin plan på ett dokumentationscentrum.
År 1927 i oktober firades hundraårsdagen av
Marcelin Berthelots födelse, och för att hugfästa
minnet av den store kemisten hade man gjort en
internationell insamling bland både rent
kemiskvetenskapliga sammanslutningar och
kemisk-indu-striella organisationer. Resultatet av insamlingen
skulle användas till skapandet av ett kemiens
hemvist "oii seraient accumulés tous les matériaux
documentaires des travaux passés pour 1’élaboration
du travail présent et la préparation de celui de
1’avenir".1 För ändamålet inköptes i Paris ett
gammalt 1700-talshotell beläget 28, rue Saint-Dominique
på vänstra stranden av Seine. Byggnaden, som var
i fallfärdigt skick, revs delvis. Blott mittpartiet och
vissa inredningsdetaljer kunde bevaras. Åt de
nybyggda delarna har man givit samma yttre aspekt,
som det gamla hotellet har. Hela komplexet
inrymmer bl. a. samlings- och föreläsningssalar för
kongresser och möten samt dessutom permanenta lokaler
tör femton olika institutioner. Dessa äro, utom de
förut omtalade Union internationale de chimie, Office
international de chimie och Union frangaise des
orga-nismes de documentation, följande: Centre Marcelin
Berthelot, Centre de documentation chimique, Centre
de perfectionnement technique, Fédération nationale
des associations de chimie, Société de chimie
industrielie, Société chimique de France, Société de
chimie biologique, Société de pharmacie, Association
de chimie de 1’industrie textile, Association
fran-Qaise pour l’étude du sol, Société des experts
chi-miques och Tables annuelles de constantes et
don-nées numériques. En utförlig beskrivning på
byggnaden, som fått namnet Maison de la Chimie, med
alla dess moderna installationer gives i ett
extranummer av Chimie & Industrie, som utgavs med
anledning av invigningen hösten 1934.2 Jag
sysselsätter mig här endast med det, som ej där är
upptaget eller som är speciellt intressant ur
bibliotekssynpunkt.
De flesta av de i Maison de la Chimie
härbärgerade sammanslutningarna ägde före
inflyttningen större eller mindre litteratursamlingar och
mottogo i utbyte mot sina egna publikationer ett
stort antal in- och utländska kemiska tidskrifter.
Efter inflyttningen sammanslogo de nyssnämnda
institutionerna sina samlingar till ett bibliotek, som
förestås av Pierre Bourgeois, chef de service vid
Maison de la Chimie. Biblioteket mottar det mesta
av litteraturen endast såsom deposition. Beståndet
hade hösten 1936 ökats till ca 10 000 enstaka arbeten
och mellan 30- och 40 000 tidskriftsband. Givetvis
måste biblioteket köpa en hel del monografier och
även annan litteratur, men den övervägande delen
av periodica kan det förvärva såsom byte, tack vare
1 Chimie & Industrie. Vol. 32 (1934), nr 4 bis, p. 3.
2 Chimie & Industrie, 1. c.
Fig-. 1. Mason de la Chimie.
att det får så många olika publikationer ställda till
sitt förfogande av de deponerande sällskapen och
institutionerna. Det bör tilläggas, att Maison de la
Chimie ger sin ämneskrets mycket vid omfattning
och även är intresserat av litteratur, som blott
tangerar den rena eller den tekniska kemien.
Boikmagasinen bilda ett block med tio våningar
av gängse magasinshöjd, beläget i ett hörn av
byggnadskomplexet. Ännu äro endast åtta utrustade
med hyllor. Dagsljus infaller från två motstående
sidor, och våningarna kommunicera sinsemellan och
med resten av byggnaden medelst hissar. Böckerna
uppställas varken efter ämne eller författare utan
magasineras såsom i så många franska bibliotek i
accessionsnummerföljd efter ett särskilt system.
Detta är uppgjort efter dr C. Walther, bibliotekarie
vid tekniska högskolan i Aachen, men det har
till-lämpats mer radikalt här än hos upphovsmannen, i
det att varje tidskriftsvolym får nytt
accessions-nummer, efter vilket det uppställes, och följaktligen
de olika årgångarna av samma tidskriftsserie ej stå
bredvid varandra. Man menar sig kunna utnyttja
utrymmet bättre medelst detta system, men om det
kan uppväga nackdelarna är väl diskutabelt. Det
ställer mycket stora anspråk på katalogernas
ofelbarhet och på exakt avskrift av platssignum av den,
som begär fram ett arbete. Och i varje fall tvivlar
jag på att vi här i Sverige skulle tycka om att slopa
det hävdvunna sättet att ställa upp böcker och
tidskrifter var för sig och i ämnesgrupper. De finnas,
som påstå, att det är en fördom att ej vilja betrakta
ett magasin som uteslutande magasin, men
obestridligen är det väl en olägenhet att ej kunna på ett
ställe överblicka de olika delarna av ett större verk,
och ej alltför sällan händer det, att man under
letande efter en viss sak vill gå igenom en hel rad
årgångar av en och samma tidskriftsserie. Jag tror
ej, att en aldrig så fullständig och mångsidig
dokumentation kan helt och hållet onödiggöra detta
letande. Maison de la Chimie har också i någon
mån måst rucka på den stränga principen "magasin
är magasin". Ty då det ej finns plats för någon
litteratur i deras läsesal — som rymmer fyrtio
sittplatser — har - man sett sig nödsakad att i den
omedelbart intill liggande magasinsvåningen placera
de oftast använda tidskriftsserierna (såsom
Che-misches Zentralblatt, Chemical abstracts m. fi.). Det
199 29 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
