Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 8 maj 1937 - Den kemiska forskningens informationscentral (Maison de la Chimie, Paris), av Dagmar Odqvist - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
i Frankrike ej äro tillgängliga i bokhandeln, dvs. ej
till salu. Maison de la Chimie skaffar sig genom
byte med sådana fotograferade dissertationer
avhandlingar från flera amerikanska universitet samt
även specialtidskrifter, bland vilka kan nämnas
Revüe générale des matières colorantes.
For adressering av tidskrifter, meddelanden
angående abonnemang, subskriberade abstrakts etc.
finnes cn särskild anläggning, Adrex, med 50 000
klichéer (3,5 gånger 16 cm) av samma typ som den
här kända Adremamaskinen, dvs. försedd med
stansningsmaskin och elektrisk tryckerimaskin med
automatisk selektor. Dessutom finns en liten
handtrycksmaskin monterad på skenor, så att den jämte
tillhörande stol kan löpa utmed hela det 10 m långa
klichékartoteket.
Såsom vi sett bjudes mycket intressant och nytt
både för en biblioteksman och en dokumentalist
inom Maison de la Chimie’s väggar. Jag skulle
särskilt vilja framhålla sättet att upplägga
accessions-journalen eller -kartoteket, vilket i förening med
tryckförfarandet gör det möjligt att skriva varje
arbetes titel blott en enda gång. Vid placeringen av
litteraturen och framställandet av nominal- och
real-katalogerna har man också gått djärvt fram och ej
känt sig bunden av traditionella metoder. Tvivel på
dessa metoders lämplighet på annat håll har jag
emellertid redan framfört och jag insisterar ej därpå.
Att kunna grunda nyanskaffning av litteratur på
bytesförbindelser i så stor utsträckning som sker i
Maison de la Chimie är en i ögonenfallande fördel,
som visar vad samarbete mellan olika organisationer
med gemensamma intressen kan åstadkomma. Att
det är detta samarbete, som givit medlen till den
moderna och mångsidiga maskinella utrustningen man
här arbetar med, är likaledes värt att lägga märke till.
Både biblioteket och Centre de documentation
chimique äga ett mycket rikhaltigt statistiskt
material, som samlats från verksamhetens början. Det
vore mycket intressant, om Maison de la Chimie
publicerade detta material t. e. i form av en
redogörelse för sin verksamhet, belyst av statistiska
siffror över inkomna förfrågningar och utförda
beställningar av litteraturforskning. Det skulle ge
värdefulla upplysningar om den betydelse ett
dokumentationscentrum har för den moderna
forskningen.
Ekonomisk översikt.
Den starkt markerade högkonjunktur, i vilken värt
land f. n. befinner sig, avspeglar sig tydligt i
arbetslöshetssiffrorna. Antalet arbetssökande per 100 lediga
platser uppgick för mars till 171 eller den lägsta
siffra, som uppvisats för mars, sä länge dylika
beräkningar förekommit i vårt land; motsvarande siffra
för mars 1929 var 180 samt 19 36 2 61. Indexsiffran
ifråga är visserligen icke representativ för läget i
allmänhet, då den för starkt betonas av hushålls-,
jordbruks- och diversearbetargrupperna, men det är
uppenbart att utvecklingen även för de mera
industriella arbetarkategorierna varit förmånlig.
Februarisiffran för arbetslösheten inom fackföreningarna
utgjorde 14,2 proc., medan motsvarande siffra för åren
1926—1929 genomsnittligt var 14,b; även med
hänsyn tagen till att februarisiffran för året är
preliminär och att en viss sannolikhet föreligger för att
den kommer att revideras något uppåt, framstår det
förmånliga i densamma klart vid en jämförelse med
föregående år, då februarisiffran var 18,0, och februari
1935, då den var 20,2 proc. Järnbruken uppvisa
sedvanligt den lägsta siffran med 3,5 mot 4,5 och 4,3 proc.
de båda närmast föregående åren. Näst bäst ställt i
ifrågavarande avseende har sedan gammalt
textilbranschen med en arbetslöshetssiffra för februari pä
3,9 mot 4,9 och 7,o under samma månad de båda
närmast föregående åren. Av övriga större
arbetargrupper visa alltjämt sägverksarbetarna den största
arbetslösheten, även om årets februarisiffra är lägre
än de båda föregående årens; de ha för 1935—1937
varit 46,5, 42,6 och 40,6 proc.
Inom järnindustrien, för vilken produktions- och
sysselsättningssiffror föreligga för mars, har nämnda,
månad medfört en ytterligare stegring av antalet
sysselsatta med 400 till 28 226 st., en siffra som med
10 proc. överstiger 19 36 års, som var 25 670, medan
1935 års var 24 934. Dä emellertid månadssiffrorna
— pä grund av redovisning per verksmånad — bliva
mindre jämförbara, kan det vara av intresse att
konstatera, att de jämförbara kvartalssiffrorna också
avspegla den markerade förbättring som ägt rum, i det
att första kvartalet visar en stegring gentemot första
kvartalet i fjol för tackjärn på 11 proc., för
kvalitetsgöt på 19 proc., för ordinära göt på 10 proc. och för
handelsfärdigt järn och stål på 20 proc. Den svenska
förbrukningen av handelsfärdigt järn och stål visar
alltjämt rekordnivå. Kvartalssiffran var 2 65 000 ton
mot 212 000 föregående år och 122 000 ton för 1929.
ökningen gentemot i fjol fördelar sig tämligen lika
på inhemsk produktion och import. Införseln
uppgick till 136 000 ton. Den kraftiga stegringen har
endast varit möjlig tack vare en stark ökning av
importen av skrot eller från 8 700 till 19 600 ton;
införseln av tackjärn steg samtidigt från 17 000 till
30 000 ton. Exporten av handelsfärdigt järn och stål
har vuxit 8 500 ton till 49 100 ton och av tackjärn
från 10 800 till 14 400 ton.
Även om förhållandena inom järnindustrien äro
exceptionellt förmånliga, är det dock tydligt, att läget
även för andra industrier är gott och utvecklar sig i
gynnsam riktning. Verkstadsindustriens export visar en
icke blott mot februari i år utan också gentemot mars
i fjol förbättrad siffra för sina skeppningar under
sistlidna mars; förbättringen gäller nära nog alla
branscher. Siffrorna för massa och trävaror för mars äro
sedvanligt låga på grund av säsongsförhållandena och
fluktuationerna i dem gentemot föregående är därför
icke några indikatorer för förändring i
konjunkturläget. Pappersexportsiffrorna äro däremot synnerligen
förmånliga såväl jämfört med februari i år som mars
i fjol. Den kraftiga järn- och stålimporten — 30 000
ton tackjärn mot 17 100 ton året förut — under årets
första kvartal och den synnerligen livliga
maskinimporten under samma tid — 33,4 mill. kr. mot 27,6
mill. kr. i fjol — talar sitt tydliga språk om den i värt
land pågående kapitalbildningen och utbyggandet av
produktionsapparaten. I ögonen fallande är att
importen av valsverk- och metallbearbetningsmaskiner
stigit för första kvartalet från 2,4 till 3,4 mill. kr.,
medan den 1935 och 1934 var respektive 1,6 och 0,8
mill. kr. Efterfrågan på verkstadsmaskiner är f. n.
synnerligen stor och priserna mycket höga. Under
senaste tiden har efterfrågan på ånganläggningar av
skilda slag varit särskilt stark, och priserna torde
ligga 60 à 70 proc. högre än för ett år sedan.
Järnmalmsexporten har under mars varit synnerligen
omfattande med en siffra på l,oc mill. ton; under årets
202
29 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
