Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 15 maj 1937 - Ingenjören och bokföringen. Debet och kredit, av Erik Swartling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
15 MAJ UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 20
O
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Ingenjören och bokföringen. — B. G. Markman †. Den högre tekniska undervisningen,
diskussionen av Mekanisternas yttrande. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Ingenjören och bokföringen.
Debet och kredit.
I häfte 21 1936 av Teknisk tidskrift har
överingenjör Olof Kärnekull i en anmälan av den danske
ingenjören Axel Ludvigsens bok,
"Forretningsorganise-ring" gjort ett par intressanta uttalanden i den alltid
aktuella frågan om ingenjörernas och därmed om cle
praktiskt arbetande affärsmännens inställning över
huvud taget till bokföringen.
Sammanfattningsvis säger artikelförfattaren i
huvudsak följande:
Den dubbla bokföringen har varit en stötesten för
ingenjörerna, beroende på att matematikens entydiga
tecken pius och minus i bokföringen utbytts mot
debet och kredit, per och an, vilket för många
ingenjörer kommit att te sig som "dimbildning". Detta
"dimbildningskomplex" skulle dock numera vara
eliminerat och ingenjörerna vara experter på
.bokföringsteknik främst beroende därpå, att ingenjörerna
tog sig för att konstruera maskiner för att underlätta
bokföringsarbetet.
Så småningom ha dock en del ingenjörer på
ledande poster kommit i närmare kontakt med ekonomi
och bokföring, vilket varit mycket fruktbringande för
industribokföringens vidare utveckling.
Att den dubbla bokföringen varit en stötesten för
allt för många inom det ekonomiska livet verksamma,
vilka under sitt egentliga arbete med administration,
tillverkning, försäljning el. d. kommit i beröring med
bokföringen och dess rapporter är endast ett faktum,
men tyvärr torde detta förhållande alltjämt äga
bestånd i knappast önskvärd utsträckning.
Enbart cl en omständigheten att ingenjör
Ludvig-sen drivits till att skriva en lärobok i bokföring på
"matematiska", visar ju att dimbildningen alltjämt
pågår. Egentligen är det dock ganska märkvärdigt,
att något så enkelt som vanlig bokföring skall
verka så svårfattligt, att det skall befinnas nödvändigt
att tillgripa matematikens symboler för att klara
begreppen. Detta tyder på att det är något
fundamentalt fel med bokföringsundervisningen ocli med den
gängse bokföringstekniken, som gör denna så
svår-fattlig.
Den som är van vid praktiskt arbete förutsätter
ju att varje led i arbetet skall ha en förnuftig
innebörd, men det är just denna som det så ofta är svårt
att skönja även i som korrekt ansedda
bokföringsåt-gärder tack vare användandet av de mångtydiga
begreppen debet och kredit, och det kan därför icke nog
kraftigt framhävas, hur riktig överingenjör Kärne-
kulls förklaring till "dimbildningen" är! Det är
nämligen just dessa ensidiga, men ack så
dominerande "debet och kredit" synpunkter som sätta sin
prägel på bokföringstekniken, och som allt för ofta göra
denna oklar och ologisk och därmed svårfattlig.
Bokföringens uppgift är att successivt belysa, hur
ett företags tillgångar och skulder ändras, på grund
av de inkomster företaget skaffar sig, och de utgifter
ocli förluster det måste vidkännas. Bokföringen skall
med andra ord ge en fortlöpande bild av den
ekonomiska verksamheten, men för att "filmen" skall bliva
riktig, duger det ej att endast tänka på debet och
kredit och på de konton som skola komma till
användning, utan det är just verksamheten som man
måste bygga på, Man måste ha klart för sig
innebörden av de transaktioner som skola
bokföringsmäs-sigt registreras, och då kan man ej nöja sig med
att fråga efter konton och debet och kredit, utan man
måste besvara frågan: "Vad har hänt?" Endast om
man vet, vad det som skall bokföras betyder för
företagets ekonomi, kan det oeftergivliga kravet på
klarhet ocli logik fyllas. Man måste då självfallet känna
till den dubbla bokföringens principer, och det är ej
svårt att med ytterst enkla medel visa, hur man skall
bliva förtrogen med dessa, vilket jag också längre
fram skall redogöra för.
Vad ingenjörernas kunskaper i bokföring beträffar,
är det nog svårt att föreställa sig att dessa skulle
vara så stora, att de numera i gemen skulle kunna
betecknas som bokföringsexperter, och enligt
undertecknads uppfattning skulle det knappast vara
lyckligt, om så vore fallet! Ej heller förefaller den
lämnade förklaringen till, att bokföringskunskaperna
bland ingenjörerna skulle vara så tillfredsställande,
riktigt övertygande. Konstruktörerna av de första
bokföringsmaskinerna, som inledde
bokföringsarbetets mekanisering och därmed den nuvarande
utvecklingen, ha otvivelaktigt gjort den ekonomiska
redovisningen ovärderliga tjänster, men man kan
bevisligen vara en ypperlig konstruktör av en viss sorts
maskiner utan att veta något om deras användning,
ty för konstruktören gäller det endast att efter
experternas på området anvisningar förverkliga deras
önskningar beträffande maskinella hjälpmedel ocli
skänka dessa den bästa möjliga mekaniska
utformningen. Om för övrigt ingenjörerna verkligen vore
bokföringsexperter, skulle de som praktiskt folk
säkerligen mera allmänt reagera mot de många inkon-
12 juni 1937
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
