Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 29 maj 1937 - Automatiska brandalarmanläggningar, av G. Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
långsam temperaturstegring sker uppvärmningen av
luften i de olika skänklarna ungefär lika fort och
någon ändring av kvicksilverytornas nivå sker ej.
För att vid en långsam temperaturstegring erhålla
signal vid viss temperatur måste denna typ av kon
takter även förses med .maximalkontakt, som
sam-manbygges i samma hölje som
differentialtermo-kontakten.
Andra typer av differentialtermokontakter bestå
av två luftkamrar med ett membran emellan. Den
ena luftkammaren är
bättre värmeisolerad
från ytterluften än den
andra. Vid en långsam
temperaturstegring
utvidgas luften i dessa
lika, varför det
emellan kamrarna inspända
membranet ej påverkas.
Vid en snabbare
uppvärmning uppvärmes
luften i den ena
kammaren mera än i den
andra, vilket medför en
utböjning av
membranet, som bryter eller sluter en kontakt, varigenom
den för alarmsignalens avgivande erforderliga
ändringen i strömkretsen erhålles.
Differentialtermokontakter användas rätt allmänt
utomlands, men där har det också i praktiken visat
sig att dessa kontakter vid många tillfällen så snabbt
ge signal även vid momentana temperaturstegringar,
att många falska alarmsignaler erhållas. På vissa
platser, speciellt i lokaler med mycket högt i tak,
kan det vara motiverat att gå in för
differentialtermokontakter, där andra kontakter på grund av de
stora luftmängder, som finnas, ej tillräckligt snabbt
kunna träda i funktion, på grund av att det åtgår
en viss tid att uppvärma luften. I andra fall har det
emellertid i praktiken visat sig att
maximalkontakterna, inställda för 60 à 70°C, äro så pass känsliga,
att de tillräckligt snabbt träda i funktion vid ett
eldsvådetillbud för att möjliggöra för vederbörande
på platsen själva eller för brandkåren att med enkla
medel avsläcka eldsvådan. En del prov som utförts
i praktiken vid brinnande byggnader ha även givit
stöd för de erfarenheter, som vunnits vid inträffade
eldsvådetillbud. Att i sådant fall gå in för
differentialtermokontakter i anläggningar, som möjliggöra
falska alarmsignaler, torde vara mindre lämpligt.
För att kontakterna snabbt skola påverkas måste
de placeras på ett ändamålsenligt sätt, och för
placering av kontakter finnas mycket noggranna
föreskrifter utfärdade. Det är dessutom i många fall en
omdömesförmåga att erhålla den lämpligaste
kontaktplaceringen.
Ackumulatorbatterier.
För drift av automatiska brandalarnianläggningar
användes så gott som uteslutande
ackumulatorbatterier, vilka vid de anläggningar som utföras i Sverige
beräknas för sådan kapacitet, att vardera batteriet
är tillräckligt för anläggningens drift i ca 14 dagar.
Batterierna laddas emellertid enligt instruktionerna
varje vecka, varigenom reserv finnes i händelse att
laddningen av någon anledning skulle bortglömmas.
Fig’. 7.
VätskeSnga ?
rteutraigas
Vät-ska
Kontakter
Kv/cksitver
[-Differentialtermokon-takt.-]
{+Differentialtermokon-
takt.+}
Laddning av ackumulatorbatterierna sker vid
växelströmsnät vanligen genom likriktare och vid
likströmsnät genom laddningsmotstånd, såvida ej
batteriernas kapacitet är synnerligen stor, i vilket
fall omformare kan komma till användning.
Ledningsnät.
Ledningsnätet för en automatisk
brandalarman-läggning blir i regel synnerligen omfattande och då
det samtidigt är en av de vitalaste delarna i hela
anläggningen måste det ägnas största
uppmärksamhet, så att lämplig ledningsmateriel kommer till
användning samtidigt som montaget utföres på ett
ändamålsenligt sätt. Som regel gäller att samtliga
ledningar, som normalt ej äro vilströmkontrollerade och
där således ett inträffat fel ej automatiskt signaleras,
alltid skola utföras på samma betryggande sätt som
ledningarna för en starkströmsinstallation.
I de anläggningar, som komma till utförande inom
vårt land, kunna på grund av systemets speciella
konstruktion, för de vilströmkontrollerade ledningarna
vanlig tvåtrådig telefonblykabel komma till
användning. Man måste i sådant fall givetvis iaktta att
kablarna skyddas mot yttre åverkan på platser där
de kunna bli utsatta för sådan.
Vid gemensamma återgångsledningar i en kabel
för olika sektioner måste varje ledare utanpå
isoleringen vara försedd med en metalliskt jordad skärm
(staniolband) på så sätt, att jordsignal omedelbart
erhålles på centralapparaten vid ett isolationsfel på
någon ledare. Härigenom elimineras den risk, som
kan uppstå om överledning skulle inträffa mellan
ledare, tillhörande olika sektioner.
Mellan huvudbrandskåp och centralapparat
förlägges vulkaniserade ledningar i pansarrör eller
bly-gummikabel.
Mellan batterierna och centralapparaten dras för
varje batteri en särskild tvåtrådig ledning i
pansar-rör eller en blygummikabel. Dessa’ ledningar böra om
möjligt dras olika vägar till centralapparaten, så att
Skyddshuv
O, /J mm mässing
Membran
0,035 mm silver
Pressgjutgods
—Justeringsskruv
Fig. 8. Differentialtermokontakt av aerodynamisk typ.
man eliminerar risken för att bägge
batteriledningarna samtidigt skola bli skadade.
För övrigt när det gäller ledningsmateriel och
montaget av ledningarna tillämpas i tillämpliga delar av
Kungl, kommerskollegium utfärdade föreskrifter för
lågspänningsanläggningar.
Allmänna synpunkter.
Utöver det att automatiska brandalarmanläggningar,
för att de skola vara till nytta i det förebyggande
brandskyddets tjänst, måste utföras efter ett väl
genomtänkt system med begagnande av endast först-
29 maj 1937
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
