Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 12 juni 1937 - Den svenska vattenkraftens framtid, av Nils Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
givna överförings- och
transformeringsför-lusten är något reducerad, med hänsyn till
att genomsnittsförlusten procentuellt räknat
blir mindre än den som uppstår vid
överföring av den maximala effekten. Om man
sedan betänker, att kraften måste med
ytterligare kostnader och förluster distribueras från
centralpunkterna för att komina avnämarna
till godo samt att någon kostnad för
ångkraftreserv icke är medräknad, förstår man
att marginalerna både för den ena och för
den andra äro mycket knappa och att
strängaste sparsanihet måste iakttagas, respektive
gynnsamma konjunkturlägen väljas, för att
det överhuvudtaget skall vara möjligt att
med bibehållen räntabilitet kunna genomföra
sådana kraftöverföringsprojekt. För
Syd-Sveriges del torde problemet ligga så till, att
man som regel icke kan betala primakraftpris
för den norrländska kraften, utan blir
nödsakad att hålla sig till den billigare
säsongkraften och förädla denna med ångkraft.
På grund av det stora avståndet och de
stora överföringsförlusterna blir det dock i varje fall
lämpligt med relativt stor ångkraftproduktion.
Vid en framtida övergång till högre spänning än
220 kV, vilket icke inom överskådlig tid kan tänkas
ske annat än norr om Hallsberg, kommer
överföringskostnaden per kilowatt och kilometer vid
normalbelastning å linjerna att minskas, sannolikt till omkring
2/3 av kostnaden vid 220 kV linjerna, samtidigt som
överföringsförlusterna nedgå. Den minskning av den
specifika överföringskostnaden, som härvid ernås,
motväges av att överföringsavstånden bliva större.
Resultatet blir, att de längre bort belägna
vattenfallen i konkurrenshänseende bliva mera jämnställda
med vattenfallen i trakten av Indalsälven.
Normalbelastningen å dessa framtidslinjer kommer att bliva
så avsevärd, eller 200 000 à 300 000 kW, att det
kommer att dröja åtskilliga år efter starten innan den kan
vara uppnådd. I varje fall blir en samverkan mellan
landets kraftkonsumenter nödvändig för att bereda
rum för den grundbelastning, utan vilken en snar
räntabilitet icke är tänkbar.
Med ovanstående har jag sökt visa, att den
omständigheten att det nu blivit möjligt att överföra
kraft från Norrland till mellersta och södra Sverige
icke innebär någon ny aera med avseende å
vinstmöjligheterna för den norrländska vattenkraften, men
väl att avsättningsmöjligheter skapats i den mån
billig kraft kan produceras.
Den sista fråga jag skall gå in på är huru
utsikterna för vattenkraften ställa sig för de närmaste
åren. I fig. 4, som ställts till förfogande av
civilingenjören N. Jakobson, visas energiproduktionen i
landet under åren 1914—1936. Kurvan följer
konjunkturväxlingarna, variationerna äro dock måttliga
på grund av utvecklingens progressiva karaktär.
Efter några års uppsving följer några års stagnation
och en måttlig nedgång, varefter uppsvinget börjar
ånyo. Vi ha nu, som inledningsvis nämndes, haft 3
år med mycket stark ökning. Enligt min uppfattning
kommer ökningen för de nästa åren att bliva
betydligt mindre, under det man naturligtvis icke kan säga
när en stagnation inträffar och när en nedgång börjar.
Mina skäl härför äro följande. Den industriella pro-
Fig. 4 a. Energiproduktionen i
Sverige.
Fig. 4 b. Utbyggd vattenkraft
i Sverige.
duktionsapparaten, som ju tar hand om det mesta
av kraften, har åtminstone under det senaste året
varit fullt utnyttjad. Det nuvarande läget är icke
sådant, att det inbjuder till en utvidgning av denna
apparat, i det prisläget är högt och leveranstiderna
sådana, att risk föreligger att nyanläggningarna icke
bliva färdiga förrän vid en tidpunkt då
avsättningsmöjligheter icke längre finnas. Industriföretagen
synas även som regel iakttaga stor återhållsamhet
med avseende å nyanläggningar.
Om sålunda, ökningen av kraftförbrukningen icke
synes komma att bliva särskilt stor under de
närmaste åren, kommer å andra sidan genom redan i
arbete varande kraftanläggningar ett avsevärt
tillskott av vattenkraft att snart bliva tillgängligt.
Genom nyanläggningarna vid Stadsforsen och
Långhags-forsen samt utvidgningen av Krångede kraftverk
erhålles en effektökning av ca 140 000 kW, dessutom
blir Porjuskraften tillgänglig även för mellersta och
Södra Sverige. Om man härtill lägger den
utjämningsvinst som uppstår genom att samköming kan
ske över hela landet, förefaller det som om det skulle
vara mycket väl ställt i krafthänseende för den
närmaste framtiden. Detta utesluter emellertid icke, att,
därest ett vattenbristår skulle uppstå de befintliga
ångkraftverken kunna behöva tagas mera i anspråk
än vad som skett de senaste åren. Det är dock för
sådant ändamål som de finnas till. Ett utlägg för
dyra kilowattimmar under en lågvattentid
representerar ett övergående ont, under det amorteringen av
en till dyrtidskostnad ’byggd vattenkraftanläggning
är en börda som man får dras med i många år.
I vårt land kunna vi med förtröstan se framtiden
an i vad det gäller vattenkraftförsörjningen såväl för
den närmare som avlägsnare framtiden. Med hänsyn
till de långa transportvägarna är det dock
nödvändigt att alla besparingsmöjligheter tillvaratagas för
att kraftpriset även framdeles skall kunna hållas på
en tillräckligt låg nivå.
Det är härvid av stor betydelse att en livgivande
konkurrens kommer att bevaras även för framtiden.
Utvecklingen skulle lätt stagnera, om tillförseln av
norrlandskraft monopoliserades, dessutom skulle jäm-
26 juni 1937
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
