Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 19 juni 1937 - Den dubbla bokföringens principer, av Erik Swartling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
eller ett resultatkonto. Som framgår av
nedanstående schema kommer regleringskontot att debiteras för
avskrivningsbeloppen på grund av förslitning och
krediteras för de för nyanskaffning avsedda medlen.
Betrakta vi nu regleringskontot som ett
resultatkonto, kommer det vid stigande prisnivå att redovisa
vinst. Det kan emellertid i detta sammanhang icke
bli fråga om någon vinst, därför att den gamla
maskinen skulle ha stigit i värde, utan det är tvärtom
fråga om ökade kostnader vid eventuella
nyanskaffningar med därav betingade stegrade behov av
reserver. Det vill med andra ord säga att det vid stigande
prisnivå är nödvändigt att för inköp av nya
maskiner lägga beslag på en större del av tillgångarna, än
som motsvaras av de belopp, varmed de gamla
maskinernas värde årligen minskas. Härav följer utan
vidare att regleringskontot måste vara ett kapitalkonto,
och som vi sett innebär en kreditering av ett
kapitalkonto bl. a. skuldökning, men att öka de egna
skulderna och öka förlusterna är liktydigt med att
reservera medel för vissa ändamål, och det är just
detta som åsyftas och icke skapandet av imaginära
vinster.
Emellertid är det ännu en omständighet som vi
måste beakta, och det är, att den kostnad som
avskrivningarna representera, måste ingå som en del
av tillverkningspriset. Redovisningen kommer
därför att ske enligt nedansfående schema:
Schema nr 2.
Tillgångskonto
Maskiners konto
100 000
18 000
Här uppsamlas de
verkliga kostnaderna
—> 13 000
1 Kalkylerade omkostnader.
Här ovan ha vi följt avskrivningsbeloppens gång
genom verkstaden, och vi ha sett att en del av dem
har bortförts som förlust i form av oabsorberade
kostnader, en del har hamnat på färdigvarulagret och av
dessa har slutligen en del gått vidare som en del av
självkostnader för försålda varor. För
fullständighetens skull har medtagits den totala inkomsten av
försäljningen och den i samband därmed uppkomna
fordran hos kunden.
Det förvånar troligen en del läsare, att verkstadens
omkostnader upptagits som en tillgång. Det kanske
verkar rent av störande, men det är icke desto
mindre fullt motiverat, eftersom dessa kostnader öka
produktionens värde lika väl som t. e. de direkta
lönerna, fastän det sker på en indirekt väg i form av
absorberade pålägg, varav namnet indirekt
produktiva eller, som det numera vanligen heter, indirekta
kostnader. Det är endast den del av de indirekta
kostnaderna som till äventyrs icke kunnat
absorberas, som böra redovisas som förlust.
Som framgår av schema nr 2 ingår i
färdigvarulagrets värde en del av de medel som reserverats för
nyinköp av maskiner, varför detta blir i motsvarande
grad för högt. Hur den saken eventuellt bör rättas
till vid bokslutets uppgörande, ha vi i detta
sammanhang ingen anledning att närmare ingå på, Yi vilja
i stället ännu en gång framhålla skillnaden mellan
ett kapitalkonto och ett resultatkonto. För att
några medel verkligen skall bli reserverade, måste
ökningen av de egna skulderna motsvaras av en
ökning av förlusterna. Kommer den i stället att
motsvaras av en tillgångsökning, t. e. av
färdigvarulagret, kan det givetvis ej bli fråga om den avsedda
minskningen av vinsten, utan då har tvärtom ett
luftvärde skapats. Detta är visserligen vad som inträffar
i det här ovan anförda exemplet, men det har just i
detta sammanhang ingen större betydelse,
alldenstund lagerminskningarna i samband med
försäljningen medföra den ökning av förlusterna som
erfordras, för att den avsedda reserveringen skall äga
rum. Man skulle med andra ord kunna säga, att
reserveringen fördröjes, under den tid som varorna bli
liggande på färdigvarulagret, men att den verkställes
j 500 000 500 000
i den mån försäljningen fortgår. Det hela torde för
övrigt med ali önskvärd tydlighet framgå av schema
nr 2 här ovan.
Innan jag avslutar denna artikel vill jag med
några ord förklara vad som menas med ett bolags
fonder. Det är besparingar som reserverats för vissa
ändamål, och att bilda en fond går helt enkelt till så
att man vid disponering av vinsten för året ökar det
egna kapitalet genom att kreditera ett skuldkonto
såsom "Reservfondens konto" e. d. och samtidigt
minskar vinsten genom att debitera "Vinst- och
förlustkontot". Endast vissa företag som t. e.
försäkringsbolag ha skyldighet att draga sålunda reserverade
belopp ur rörelsen och placera dem i obligationer
eller andra förstklassiga värdepapper, som lätt kunna
Skuldkonton
Maskiners
amorteringsfond
10 000
Regleringskonto
10 ^ å
inköpspriset
10 V å nyan-
Tillgångskonto
Verkstadens
omkostn. konto
10 000 .18 000 skaffningspriset
Tillgångskonton
18 000
gskonto
I gång varande arbeten Färdigvarulager
16 0001 —>
2 000 oabsorberade
omkostnader,
förlust.
16 000
16 000
16 000
13 000
3 000
Förlustkonto Vinstkonto
Sålda varors självkostnad Försäljningskonto
18 000
lagerminskning —*■
medel som reserverats
för nyinköp.
Tillgångskonto
Kunder
26 juni 1937
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
