Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 10 juli 1937 - Snabbare tåg — ett modernt krav, av N. Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
10 JULI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 28
o
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Snabbare tåg — ett modernt krav. — Ingenjörsvetenskap — mål och medel, av Axel F.
Enström. — Notiser. — Tekniska föreningar.
Snabbare tåg — ett modernt krav.
Inom avdelning för Mekanik har vid ett par
tillfällen behandlats frågan om de moderna, snabba
tågen. Bland de tekniska problem, som speciellt
måste ägnas uppmärksamhet vid dessa, är det en del
som tidigare haft sin direkta tillämpning inom
auto-mobiltekniken. Man kan våga det påståendet att
automobilens utveckling dels skapat ett krav på
moderna tåg men dels även angivit vägarna för
dessas byggande. Det är framför allt frågorna om
luftmotståndet, vikten och de använda motorerna som
äro av grundläggande betydelse.
Det är dock icke blott dessa utvecklingslinjer
som den moderna järnvägstekniken hämtat från
automobilismen utan även en hel del andra. Man
torde nog kunna påstå, att hela konstruktionen av de
moderna snabbtågen är en direkt följd av
utvecklingen på automobilområdet.
Snabbhet eller med andra ord möjligheten att
förkorta avstånden är ju tidens lösen. Bilens
utomordentligt kraftiga utveckling under de senare åren, den
alltjämt fortgående strävan att med bibehållen
säkerhet kunna uppdriva dess körhastighet samt den
genomgripande omdaning av vägväsendet som denna
utveckling har framtvingat, har gjort att snabbare
förbindelser blivit ett allmänt krav och därmed
ett livsvillkor även för järnvägarna. Under senare tid
har speciellt luftmotståndets inflytande varit föremål
för studium. Man har därvid även undersökt tåg av
den vanliga typen och ett par siffror erhållna över
luftmotståndet torde vara av intresse. En
jämförelse företogs ined ett tåg bestående av lok samt 8
boggievagnar, med 1) vanligt utförande, 2) med en
viss förbättring i formgivningen samt slutligen 3) ett
rent strömlinjeformat tåg. Vid en hastighet av 130
km/tim. erfordrade det första tåget 3 900 hkr, det
det andra 3 000 hkr och det strömlinjeformade 2 300
hkr. Tack vare den mindre maskinanläggningen,
blevo vikterna för det första 600 ton, för det andra
560 ton och för det tredje 510 ton. En schematisk
skiss av de tre tågen framgår av fig. 1. Ökas
körhastigheten till 150 km/tim., bliva effektbeloppen resp.
5 600, 4100 och 3100 hkr. En jämförelse av
driftkostnaden för lok enl. 1 och 3, varvid hastigheten för
nr 1 antogs till 110 km/tim. och för nr 3 till 150
km/tim. visade för nr 1 en kostnad av 0: 70 kr./km
och för nr 3 0: 40 kr./km.
En annan väg, som undersökts har varit att skapa
en helt ny > typ av tåg, nämligen de moderna
snabbtågen. Det utmärkande för dessa är en låg vikt samt
en fullt genomförd strömlinjeform. Dessa tåg drivas
i regel av en eller flera dieselmotorer, varvid
elektrisk överföring av effekten till drivhjulen användes
Något särskilt lok anordnas ej utan motorerna
placeras inom de normala vagnarna. Tågen utgöra vissa
enheter, oftast bestående av två eller tre vagnar, som
anordnats så att en gemensam boggie finnes vid
vagnändarna. Ett tredelat tåg har sålunda fyra boggier.
Dessa tåg kunna i regel endast köras i en riktning ocli
någon tillkoppling av extra vagnar är ej möjlig. Den
största omsorg är nedlagd icke blott på den yttre
formgivningen utan även på alla
säkerhetsanordningar.
Detta slag av tåg fick sin första och kanske som
alltid är fallet trevande utformning för ett par år
sedan. De tidigaste försöken gjordes i Frankrike,
under det att den fortsatta utvecklingen framför allt har
skett inom Tyskland och U. S. A. Införandet av
strömlinjeformade snabbtåg har numera skett i många
länder, ehuru vi i vårt land ännu ej hava några
dylika.
Fig. i.
10 juli 1937
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
