Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 10 juli 1937 - Ingenjörsvetenskap — mål och medel, av Axel F. Enström - Notiser - Ett polariserande material som kan framställas i form av stora skivor, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
numera en viktig plats i det praktiskt industriella
arbetet. I den hårda konkurrensen gäller det att
hålla kvaliteten på den industriella produkten hög,
att i tid finna på nya tillverkningsobjekt samt att
med alla medel söka förbilliga produktionen. I alla
dessa avseenden måste man nutilldags anlita
hjälpmedel och förfaranden, som måste inrangeras under
begreppet forskning och som kräva en med
vetenskapliga arbetsmetoder förtrogen personal. En stor
del av detta arbete — kanske huvudparten — måste
vara förlagd till det industriella verket självt.
Särskilt när det gäller utarbetande av nya tekniska
förfaranden, är ett samspel mellan laboratoriet och
fabriksdriften ofrånkomligt. Det möter ganska stora
svårigheter att i en fristående forskningsanstalt
utveckla tekniska nyheter utöver
laboratorieexperimentets stadium.
Å andra sidan visar erfarenheten att en central
forskningsverksamhet icke kan undvaras. Stora
områden av tekniken äro gemensamma för ett flertal
industrier och industrigrenar, och det är endast i
undantagsfall att räkna med att ett enskilt verk
skall hinna sysselsätta sig med problem av mera
allmängiltig karaktär. I detta fall hava dels de
tekniska undervisningsanstalternas institutioner och
dels de för gemensamhetsarbete organiserade
forskningsanstalterna sin betydelse. Den senare formen
har i utlandet fått, en ofantligt mycket mera
omfattande tillämpning än hos oss. 1 Tyskland
framför allt blomstrar den teknisk-vetenskapliga
forskningsverksamheten i såväl centrala institut — de
bekanta Kaiser-Wilhelm-instituten stå ju i särklass —
som i för de olika industribranscherna bedrivna
ge-mensamhetsföretagen. Tyskarna ha inom parentes
sagt ett avundsvärt begrepp i sitt
"Arbeitsgemeiii-schaft". I England, U. S. A., Canada, Frankrike,
Holland och Polen har likaledes organiserats ett
omfattande forskningsarbete dels på
gemensamhetsprin-cip. dels under statlig egid. I Ryssland och Japan
är den statligt organiserade forskningsverksamheten
förhärskande, i båda fallen utvecklad till en apparat
av enorma dimensioner. Förmodligen är
förhållandet analogt i Italien, ehuru underrättelserna därifrån
äro sparsamma.
I våra grannländer utgöra de tekniska högskolorna
centra för den ingenjörsvetenskapliga forskningen,
och de hava i vissa fall högst betydande medel till
sitt förfogande. Det kan diskuteras, huruvida
forskningen i allmänhet, sålunda icke blott den tekniska,
utan även den rent vetenskapliga frodas bäst i nära
kontakt med undervisningen eller ostörd av
densamma i särskilda anstalter. Det kan anföras och
anföres skäl både för och emot. Å ena sidan hävdas
att kontakten med ungdomen utgör en nyttig
stimulans för forskaren, tvingar honom att följa med
sin tid och bidrager till att hålla blicken mera öppen
för vad som händer och sker utanför den egna
synkretsen. Å andra sidan är det väl mången gång så,
särskilt inom det ingenjörsvetenskapliga området,
att det kan uppstå svårigheter att sammanjämka
undervisningens och forskningens krav både på
personligheten och på utrustning och utrymme.
Antagligen kan det icke ges något generellt svar på frågan.
Det ställer sig nog olika inom olika arbetsområden,
och mycket beror givetvis på den individuella
forskarens personlighet och läggning. Det förefaller
sannolikt att såväl den ena som den andra formen
för forskningsarbetets bedrivande har sitt
berättigande, för att inte säga är nödvändig.
Erfarenheten från olika håll synes bestyrka att så är
förhållandet. Under sådana förhållanden framstår det
som en angelägenhet av största vikt för ett land,
som vill hävda en ställning såsom industrination,
att tillse att tillräckliga medel stå till den
ingenjörsvetenskapliga forskningens förfogande såväl vid
undervisningsanstalterna som för speciella
forskningsinstitut. Både staten och industrien — tagen
i allmännaste bemärkelse — hava i detta avseende
förpliktelser, var i sitt eget välförstådda intresse.
Det är ganska intressant att iakttaga, att i
jordbrukslandet Danmark penningemedel av rent förbluffande
storleksordning ställts till förfogande för
ingenjörs-vetenskaplig utbildning och forskning både av staten
och enskilda på den motiveringen och med den
utgångspunkten, att erfarenheten visat, att Danmark
icke kan leva på enbart jordbruk utan måste för sin
försörjning i högre grad lita till en industriell
utveckling. Det förefaller onekligen som om vi i Sverige
icke skulle lia mindre anledning att vårda oss om
de industriella framtidsperspektiven.
Det förvånar mindre att från lekmannahåll och
särskilt från humanistiskt inställda kretsar allt vad
teknik heter möter icke blott likgiltighet utan rent
av fientlighet. Allt emellanåt dyker upp sådana
utslitna glosor som att människan blivit maskinens
slav och annat i den stilen. Ingen omdömesgill
människa kan dock förneka, att tekniken i oerhört
hög grad underlättat för människan hennes arbete
för sin försörjning i jämförelse med gångna tiders
förhållanden.
Men teknikens betydelse har nog också en mycket
djupare innebörd, som det kan vara värt att erinra
0111. Det, lider väl intet tvivel om att
vardagsmänniskan i kontakt med de allt mera komplicerade
maskinella hjälpmedlen tvingas till en högre grad
av iakttagande. Att köra en bil, att sköta en
lantbruksmotor eller en motordriven fiskarebåt m. m.
det fordrar en uppövad iakttagelseförmåga, om det
skall gå väl. En säkrare iakttagelse av omvärlden
bör resultera i mera exakta föreställningar, och då
föreställningen är människans direkta kunskapskälla,
så är det av fundamental betydelse för
sanningsvärdet av hennes kunskap, att hon har förmåga att,
iakttaga. Om tekniken har denna verkan, får man
anse att den tekniska utvecklingen är kallad att
bana väg för mänsklighetens höjande till en mera
intellektuell genomsnittsstandard, liksom den
mekaniska leksaken har betydelse för barnets utveckling.
Under denna synvinkel får ingenjörsvetenskapen en
högre mening och syftning, en plats i det stora
sammanhanget.
NOTISER
Ett polariserande material som kan framställas i
form av stora skivor har kommit till användning
såväl i Förenta staterna som Tyskland och England bl. a.
för motverkande av bländningsfenomen vid bilkörning.
För dylika ändamål användes materialet i form av
säkerhetsglas, s. k. polaroidglas, bestående av en film
av-genomskinlig nitrocellulosa innehållande den ljusbry-
298
10 juli 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
