Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 10 juli 1937 - Notiser - Ett polariserande material som kan framställas i form av stora skivor, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tände substansen mellan tvenne glasskivor. Enligt
engelska patenten 412 179, 429 925 och 433 455 samt
ü. S. patent 1 956 867 utgöres den ljusbrytande
substansen av ultramikroskopiska kristaller av herapatit
(kininhyperjodid), som utröras i en
nitrocellulosalös-ning, i vilken de bringas att intaga ett sådant läge, att
samtliga kristallers axlar orienteras i parallella plan,
varigenom cellulosafilmen i sin helhet kommer att
verka som en enda dubbelbrytande kristall. Enligt uppgift
förefinnas omkring 10u mikrokristaller på varje cm2 av
filmen, varför de icke kunna upptäckas ens med 1100
gånger linjär förstoring. Herapatit har länge varit
känt såsom ljusbrytande substans, och kristallerna
framställas i regel genom att man försätter en lösning
av kininsulfat i ättiksyra med jod. Härvid erhålles
he-rapatiten i form av guldglänsande, smaragdgröna blad.
För att kunna orientera samtliga mikrokristaller så att
de komma att ligga parallellt med varandra i
cellulosafilmens plan, har man utarbetat ett särskilt
förfaringssätt bestående i att pressa ut kristallsuspensionen
genom en spalt. Ett tunt lager av nitrocellulosalösning
innehållande mikrokristaller av herapatit införes i en
kammare på sådant sätt, att det på över- och
undersidan omgives av ett tjockare lager nitrocellulosa icke
innehållande kristaller, varefter alla tre lagren
samtidigt pressas ut genom spalten, som befinner sig i
jämnhöjd med mittlagret. Genom att kristallerna under
utflödet äro utsatta för enkelriktade krafter sker därvid
en inställning av desamma i önskat läge. Materialet är
fullt stabilt och okänsligt för förstöring genom
åldrande till följd av ultraviolett ljus. Det uthärdar
temperaturer upp till 120 0 tack vare att värmestrålningen
ge-nomsläppes utan absorption. Filmen, som är av
blekvit färg, äger starkt polariserande egenskaper.
Betraktas exempelvis en lysande elektrisk glödlampa genom
två polaridplattor, vilkas polarisationsaxlar befinna sig
i rät vinkel, så framträder glödtråden endast som en
svag, blåaktig skugga. Två korsade polaroidplattor äro
fullständigt ogenomskinliga för vanligt vitt ljus.
Ungefär samtidigt med ovannämnda förfaringssätt för
framställning av polariserande plattor ha ett antal andra
metoder för samma ändamål sett dagens ljus. Tydligt
är, att kristallorienteringen kan ske på många sätt, med
användning av såväl mekaniska som magnetiska eller
elektriska krafter. I Tyskland har firman Zeiss
speciellt inriktat sig på framställning av fotografiska
polarisationsfiltra s. k. Zeiss-Herotarer och
filterpolarisato-rer. Som bekant är reflekterat ljus ofta starkt
polariserat, liksom himmelsljuset, varför man genom
användning av dylika polarisationsfiltra har möjlighet såväl
att absorbera störande reflexer som att effektivt
avblända för starkt himmelsljus. Ett slående exempel på
nyttan av dylika anordningar visas i fig. 1, som
återgives efter en uppsats av M. Haase i Zeiss Naehrichten,
h. 2, 1936. De bägge bilderna äro tagna genom
fönsterrutan till en möbelaffär. På den vänstra bilden ser
man reflexen av husen på gatans motsatta sida under
Fig. 1. Fotografisk bild tagen genom ett skyltfönster.
Bilden t. v. visar reflexerna från gatan, bilden t. h., som är
tagen med användning av polariseringsfilter, är fri från
speglingar.
Fig. 2. Strålkastareljus sett från mötande bil. Bländning.
Fig. 3. Samma bil som i fig. 2, sedd i polariserat
strålkastarljus genom polariserande skärm. Bländningsfri belysning.
det att den högra bilden, som tagits med användning av
herotarfilter, förefaller att vara tagen inne i rummet.
Dylik bländfri fotografering är särskilt värdefull när
det gäller att framställa tydliga bilder av blänkande
maskindelar o. d. För många vetenskapliga
fotograferingsändamål t. e. av ljusbrytande kristaller, för
mikrofotografering o. d. är detta förfaringssätt även av
värde. Med användning av sådana filter kan man även
taga bilder ned i vattnet från en punkt ovanför
vattenytan utan att störande reflexer från denna bliva synliga
å bilden. Denna fotograferingsmetod har speciellt
utvecklats av E!astmanbolaget i USA för kinematografiska
ändamål.
I detta sammanhang förtjänar nämnas, att man även
lyckats framställa stereoskopfilmer med liknande
hjälpmedel. Härvid måste emellertid åskådaren förses med
polariserande glasögon, för att kunna uppfatta
filmbilden. Principen är sålunda ungefär densamma som vid
tidigare kända förfaranden där stereoeffekten
åstadkommes genom användning av komplementfärger och
tillhörande åskådareglasögon med motsvarande
färgfiltra för höger och vänster öga.
Av det sagda torde redan ha framgått, att ett dylikt
material, som kan framställas i större skivor, med
fördel låter sig använda såsom bländningsskydd på
automobiler. Verkan av dylika bländningsskydd framgår av
fig. 2 och 3, som återgivas efter en uppsats i
Enginee-ring, nr 3685, 1936. I detta fall äro bilens strålkastare
försedda med polariserande glas, varjämte bilens
vindruta försetts med en liknande skärm. Från en mötande
bil, som är utrustad på samma sätt, kommer därvid den
andra bilen att uppfattas så som bilden å fig. 3 visar
när samtliga skärmar äro monterade så, att deras
optiska axel ligger i 45 ° vinkel mot vertikallinjen. De mö-
10 juli 1937
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
