Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 17 juli 1937 - Fastighetstaxering av vattenkraftverk, av Gottfried Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
17 JULI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 29
o
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Fastighetstaxering av vattenkraftverk, av Gottfried Berg. — Syntetiskt gummi. — Litteratur.
Fastighetstaxering av vattenkraftverk.
Är gällande lag ändamålsenlig?
Av GOTTFRIED BERG.*1
Vid den senaste, år 1932, företagna
fastighetstaxeringen av våra vattenkraftverk och vattenfall
till-lämpades för första gången nu gällande lag av 22 juni
1932. Sedan dess ha de i första hand av
taxeringsnämnderna åsatta taxeringsvärdena i stor omfattning
varit föremål för omprövning i högre instanser.
Lagen har genomgått sitt elddop. Redan från början
ställde man sig i vissa avseenden skeptisk, och det
synes mig, att man nu med stöd av de gångna årens
erfarenheter har ali anledning att fråga, om såväl
lagen som de anvisningar, som lämnats för dess
till-lämpning i praktiken, bestått provet.
Av intresse är att först återkalla i minnet en del
meningsyttringar närmast före och under lagens
tillkomst.
Tidigare gällande lag av 28 september 1928
lämnade inga närmare anvisningar om
vattenkraftverkens taxering. Med förståelse för frågans alltjämt
växande betydelse för vår vattenkraftindustri på
grund av den fortgående stora kapitalinvesteringen
i landets vattenkraftutbyggnader tillsatte Svenska
Vattenkraftföreningen på sin tid en kommitté för
frågans studerande, vilken avlämnade sin
slutjuste-rade utredning i augusti 1929. Avsikten var dels att
söka ge kraftverksägarna en gemensam utgångspunkt
vid bedömande av tidigare taxeringsvärden,
dels att föreslå lämpliga värderingsgrunder att
föreläggas statsmakterna såsom material för ny
lagstiftning.
Utredningen stöder sig på lagens allmänna
föreskrift, såsom den kommit till uttryck i anvisningarna
till 1928 års lag, att "vid värdesättningen måste
emellertid alltid fasthållas, att det, oavsett vilken metod
som användes för denna — om man bortser från
skogen — alltid är allmänna saluvärdet, som skall
vara avgörande för taxeringen". (För skogen skall
räknas med s. k. "uthållig avkastning"; detta
säkerligen för att göra taxeringen oberoende av priser,
som tillfälligt uppkommit i samband med påtänkt
massavverkning.)
* Denna uppsats ingår i hyllningsskriften till landshövding
S. Lübeck och återges med vederbörligt tillstånd.
Bed.
l Uppsatsen tillkom, innan det var känt, att kungl, maj :t
förberedde proposition till 1937 års riksdag beträffande
ändring av 1932 års lag för fastighetstaxering.
Propositionens senare framläggande har dock icke minskat uppsatsens
aktualitet.
I utredningen klarlägges sambandet mellan
gällande kraftpris, fallets utbyggnadskostnader och
kraftverkets saluvärde. Därvid påvisas med ali
önskvärd tydlighet, att höga ntbyggnadskostnader, som
icke förorsakats av ett mera gediget utförande utan
varit en följd av ogynnsamma
utbyggnadsförhållanden, inte öka utan tvärtom minska saluvärdet å
kraftverksanläggningen till följd av större
underhålls-och förnyelsekostnader och för den skull böra
minska taxeringsvärdet. "Då saluvärdet på ett
vattenfall alltså icke kan bestämmas efter
anläggningskostnaderna, lärer ej återstå annat än att beräkna
det efter den nettoavkastning, som kan erhållas."
Kommittén förutser emellertid svårigheten att i
varje enskilt fall kunna genomföra en affärsmässig
värdering och framlägger därför till ledning en
översikt över huru fastighetsvärdena, om de skola
representera de verkliga affärsvärdena, skulle ställa sig
vid inom vissa gränser varierande kraftpris och
utbyggnadskostnader.
Under förarbetena till 1932 års lag gör
Vattenfallsstyrelsen sedermera gällande en i förhållande till
Vattenkraftföreningen motsatt uppfattning. Styrelsen
anser, ätt affärsmässiga beräkningar skulle medföra
allt för stora svårigheter och att den på dylika
beräkningar grundade så kallade "avkastningsmetoden"
inte bör komma till användning, samt ger i till
finansdepartementet avlämnat remissvar uttryck åt den
åsikten, att den så kallade
"anläggningskostnads-metoden" obetingat bör föredragas framför varje
annan metod, dvs. att taxeringsvärdet av ett
vattenkraftverk bör utgöra summan av nedlagda
byggnadskostnader och ett uppskattat värde av
naturkraften.
I Kungl. Maj:ts proposition till 1932 års riksdag
med förslag till ändring av 1928 års lag säges i
anvisningarna först, att "värdet av kraftverk kan
uppskattas med utgångspunkt från den avkastning", som
under vissa normala förutsättningar är att påräkna.
Senare anföres: "Där tillfredsställande uppgifter för
bedömande av de i det föregående angivna
förhållandena ej stå till förfogande, må vid taxering av
kraftverk följande värderingsmetod komma till
användning." Därefter följer en redogörelse för
anläggningskostnadsmetoden.
Bevillningsutskottet yttrar: "Enligt utskottets
mening förefaller det emellertid sannolikt, att en taxe-
10 juli 1937
301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
