Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1937 - Arbetsstudier och deras tillämpning inom pappersmasseindustrien, av Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tf. km sk Ti ds kri ft
1
Fig. X.
"Arbetsstadiet kan i allmänhet indelas i följande
huvudfaser:
1) Insamling av uppgifter om det arbete, som
skall utföras, såsom om råmaterialets beskaffenhet,
den önskade kvaliteten hos arbetsprodukten m. m.
2) Undersökning av arbetsplatsen, bl. a. av dess
lämplighet för arbetet ifråga, i avsikt att avlägsna
alla faktorer, som kunna göra arbetet onödigt
tröttande eller orsaka överflödiga rörelser hos arbetaren
och andra tidsförluster; så ock undersökning av
maskiner och verktyg, där sådana användas.
3) Undersökning av arbetsmetoden i avsikt att
förenkla och förbättra den.
4) Tidtagning för arbetet.
5) Bearbetning av det vid tidtagningen
erhållna siffermaterialet och fastställande av
ackordstiden."
I det följande skola nu behandlas några exempel
på arbetsstudier inom pappersmasseindustrien och
några närgränsande industrier och resultat, som
därigenom ha vunnits. Exemplen äro hämtade från fyra
olika företag, vid vilka arbetsstudier utförts i
samarbete med Pappersmasseförbundet och Aktiebolaget
industribyrån, organisationsavdelningen. Dessa före-
tag ha välvilligt ställt till förfogande för detta
föredrag exemplen ifråga.
Exempel I.
Undersökning medelst arbetsstudier av
transportarbetet i 3 massamagasin vid större sulfatfabrik.
De 3 massamagasinen voro alla av den typ, som
visas i fig. 1, varje magasin 100 m långt och 30 m
brett. Från papperssalen transporterades de färdiga
massabalarna medelst en linbana till ett av
magasinen. Balarna från en viss upptagningsmaskin av
en viss kvalitet växlades in på en av de 4 sänkstolar,
som funnos i magasinet. Om mer än en
upptagningsmaskin samtidigt kördes med samma kvalitet,
växlades balarna från dessa olika maskiner alla in
på samma sänkstol. Då ej mer än 3 maskiner
någonsin samtidigt producerade balar för samma sänkstol,
kunde ej mer än 3 olika fall tänkas, nämligen att
balar från 1, 2 och 3 maskiner resp. samtidigt
inväxlades på en sänkstol.
Då sänkstolen, fig. 2, nedstjälpt en bal på
magasinsgolvet, lastades denna på en säckkärra av en
magasinsarbetare och kördes bort för att avlastas på
någon punkt inom det fyrkantiga område av
magasinsgolvet, där massabalar av den ifrågavarande
kvaliteten skulle förvaras (fig. 3). Massabalarna
lagrades i ett eller flera lager på magasinsgolvet
kring en sänkstol beroende på hur mycket utrymmet
för tillfället togs i anspråk. Då balarna av
transportarbetaren skulle placeras i något av de högre
lagren, fingo först landgångar placeras ut för att
möjliggöra körningen.
Innan arbetsstudiet utfördes var antalet
transportarbetare vid varje sänkstol följande:
Fall I: Då massabalar från en upptagningsmaskin
kommo till sänkstolen = 1 man.
„ II: Då massabalar från två
upptagningsmaskiner kommo till sänkstolen = 1 man.
„ III: Då massabalar från tre
upptagningsmaskiner kommo till sänkstolen = 2 man.
Arbetarna hade emellertid framställt krav på att
även ifråga om fall I och II varje sänkstol i de tre
magasinsbyggnaderna skulle bemannas med 2 trans-
Fig. 2.
Fig. 3.
318
31 juli 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
