- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
340

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 14 aug. 1937 - Sjöregleringar för vattenkraftändamål, av Otto R. Alrutz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

tion av andelstalen i de båda delföretagen.
Vattendomstolen fann med praktisk blick förslaget gott och
fastställde det. I utslag och stadgar givas
föreskrifter om huru längd över betalningsskyldiga strömfalls
andelstal skall uppgöras av styrelsen med
klanderrätt för deltagarna. I händelse av tvist ligger
avgörandet hos domstol. I övrigt innehålla utslag och
stadgar likartade bestämmelser med dem, som gälla
för Dalälvens Vattenregleringsföretag.

Indalsälvens Regleringsförening u. p. a. består
fortfarande jämsides med vattenregleringsföretaget och
har till uppgift att förbereda nya regleringsföretag
och framföra dessa arbeten t. o. m. domstolsutslags
erhållande. I den mån insatserna i föreningen visa
sig otillräckliga, tillskjutas medel för föreningens
arbete av de intresserade strömfallsägarna. Det har
visserligen varit på tal att för att undgå onödigt
dubbelarbete överflytta även det förberedande
arbetet på Indalsälvens Vattenregleringsföretag och
upplösa regleringsföreningen. Detta möter emellertid
svårigheter. I regleringsföreningen ingå nämligen
såsom medlemmar även ägare av vissa i
bivatten-drag belägna strömfall, som icke tillhöra
Indalsälvens Vattenregleringsföretags samfällighet. Lagens
bestämmelser om vattenregleringsföretag lämpa sig
icke heller för ett företag med uppgift att arbeta för
reglering, till vilken domstols tillstånd ännu icke
erhållits. Lagen förutsätter nämligen för tillkomsten
av ett vattenregleringsföretag, att laga tillstånd till
reglering föreligger och att domstol givit
bestämmelser om bidragsskyldighet. Först därefter skola
stadgar för företaget antagas och styrelse väljas.
Lagen avser icke heller, att ett
vattenregleringsföretag skall kunna hava uppgifter vid sidan av dem,
som lagen anvisar. Det bör vid bedömandet av
denna fråga beaktas, att lagens åläggande och
föreskrifter i fråga om bildande av vattenregleringsföretag
tillkommit icke enbart i regleringsintressenternas
eget intresse utan ock med hänsyn till tredje man,
som kan hava något från regleringen avvikande
intresse, för att han skall hava en solvent organisation
att vända sig emot. Det är därför icke antagligt,
att fastställelse kan erhållas å stadgar för ett
vattenregleringsföretag, vilka giva företaget en annan
uppgift eller ålägga deltagarna att lämna bidrag för
andra ändamål än lagen avser. Säkert är, att sådant
icke är möjligt utan samtycke av alla, som skola
ansluta sig till företaget. En sådan organisation synes
icke heller nödvändig för att till ett existerande
vattenregleringsföretags styrelse överlämna även det
förberedande arbetet för blivande reglering.
Samarbete för utredningar för blivande reglering bör
nämligen lättare kunna ordnas genom avtal mellan
intresserade strömfallsägare och styrelsen för
vattenregleringsföretaget, varigenom styrelsen åtager sig
förberedande arbeten för ytterligare regleringar. Ett
sådant avtal, som faller utom det av lagen angivna
syftet för vattenregleringsföretaget, bör styrelsen
dock icke sluta utan samtycke av alla delägare i
företaget.

Som synes visar erfarenheten, att det kan vara för
delägarna i ett regleringsföretag önskvärt att i vissa
avseenden frångå vattenlagens bestämmelser eller
närmare utbygga desamma. Därför böra de, som
ämna ansöka om tillstånd till ett regleringsföretag,
på förhand sluta avtal sinsemellan om bestämmelser,

som de önska skola bliva gällande för företaget.
Givet är, att de härvidlag kunna hava större frihet,
om samtliga blivande delägare i företaget enas, än
om det är fråga om s. k. tvångsreglering, då
strömfallsägare skall tvingas att ingå i företaget. Denne
äger nämligen fordra, att vattenlagens bestämmelser
skola följas, även om de skulle kunnat frångås efter
enhällig överenskommelse. Uppstår då inför
vattendomstolen tvist om tappningsplanen, torde det bäst
överensstämma med vattenlagens principer, att
sådana tappningsbestämmelser meddelas, att
nettobåtnaden av företaget i dess helhet blir den största
möjliga.

Om åter samtliga intressenter på förhand enas om
ansökningen, torde deras avtal böra innehålla
bestämmelser om ansökningens innehåll,
regleringsmålets skötsel och tillskott till kostnaderna för
detsamma och för erforderliga utredningar, rätt för dem,
som göra dessa tillskott, att återfå dem av det
blivande vattenregleringsföretaget, tappningsplan, därest
sådan kan kan på förhand uppgöras, eljest om sättet
för dess bestämmande, båtnadsfördelning eller
andelslängd eller sättet för deras bestämmande, sättet
för beslut om ändring i tappningsplanen och påföljd
av sådan ändring, delägares skyldighet att efter
utslaget tillträda företaget och deltaga i kostnaderna
samt eventuellt skyldighet för delägare att ställa
säkerhet för fullgörande av sina åtaganden och
bestämmelser om förnyelsefond.

Skulle icke samtliga, som ansluta sig till
ansökningen, vara beredda att omedelbart efter tillstånds
erhållande igångsätta företaget och lämna bidrag till
detsamma, är det nödvändigt, att genom avtalet
av-göres, att företaget icke får igångsättas, förr än
beslut därom fattats, samt att bestämmelse träffas om
grunderna för ett sådant besluts giltighet. Eljest
bliva lagens föreskrifter gällande, enligt vilka stadgar
skola antagas och styrelse skall utses samt styrelsen
vara skyldig att ombesörja företagets utförande och
utdebitering av härför erforderliga medel.

Det kan vara av intresse, att ägare av outbyggda
strömfall biträda ansökan om sjöreglering, detta
särskilt om det gäller att ordna ett s. k. tvångsföretag
och de ägare av utbyggda strömfall, som vilja
biträda ansökningen, icke ensamma äga sådan majoritet
i båtnaden av företaget, att de hava rätt att tvinga
övriga strömfallsägare till deltagande. Enär enligt
lag alla sökande till ett företag skola vara skyldiga
att omedelbart deltaga i kostnaderna för företaget,
oavsett om deras strömfall är utbyggt eller icke, är
det nödvändigt, om sökande, som äga obebyggd
fallhöjd, skola skyddas emot denna påföljd, att avtal
härom träffas före ansökningens ingivande och blir
av domstol fastställt.

Enär sökande till regleringsföretag av den
omfattning, att regleringsavgifter skola utgå, enligt lag är
skyldig att gälda sådan avgift, även innan hans
strömfall är utbyggt, vilken påföljd icke skulle
drabbat honom, om han ej uppträtt som sökande, bör vid
avtalets ingående övervägas, huruvida de sökande,
som äga bebyggda strömfall, (eller
vattenregleringsföretaget) böra gälda även de regleringsavgifter, som
skola utgå för obebyggt strömfall, tills detta blivit
utbyggt. För Indalsälvens Vattenregleringsföretag
är denna fråga löst så, att samtliga
regleringsavgifter betalas av vattenregleringsföretaget.

340

14 aug. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free