Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 28 aug. 1937 - Fastighetstaxering av vattenkraftverk, av Gottfried Berg - Notiser - Svenska teknologföreningens allmänna höstmöte - Utmärkelse åt svensk tekniker - Mästarekurs för metallgjutare, av s. - Föreläsningar över optisk materialprovning och finmätning i Zeiss-Werk, Jena, av s. - Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut, av s. - Tekniska föreningen i Finland, av Pln. - Ett påpekande om en oegentlighet i nuvarande besiktningsinstrument för motorfordon, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tresserade parterna anser sig ha anledning att tränga
frågan närmare in på livet.
En dylik metod skulle ju kunna kallas för en
generaliserad avkastningsmetod eller en möjligast riktigt
tillämpad anläggningskostnadsmetod. Namnet är
likgiltigt, men de flesta anhängarna av den ena eller
andra grundmetoden skulle kanske kunna enas om ett
dylikt förfaringssätt. Gottfried Berg.
NOTISER
Svenska teknologföreningens allmänna höstmöte i
Sundsvall och studieresa i Norrland äger rum den
17—21 sept. 1937. Program se häfte 34.
Utmärkelse åt svensk tekniker. The Ceramic Society
i Stoke-on-Trent, den engelska porslinsindustriens
gamla förnämliga sammanslutning, har till
hedersledamot utsett civilingenjör A. S. W. Odelberg,
Gustafsberg. Ingenjör Odelberg har under decennier
varit en verksam ledamot av föreningen och vid flera
tillfällen hållit uppmärksammade föredrag vid dess
möten över tekniska rön och nyheter från den svenska
keramiska industrien. För ett par år sedan
organiserade han ävenledes ett lyckat studiebesök, som
föreningen företog i Sverige. Utmärkelsen är så mycket
mera hedrande som det i den stora föreningen endast
finnas några få hedersledamöter, samtliga med
framstående meriter på det teknisk-vetenskapliga
området.
Mästarekurs för metallgjutare huvudsakligen
omfattande framställning av viktigare metallegeringar
för industritekniska’ändamål med tillhörande
formningsteknik och efterbehändlingar, anordnas å
Hant-verksinstitutet i Stockholm under tiden 4—15 oktober
1937 under ledning av för kursen särskilt tillkallade
experter. I kursarbetet ingå såväl föreläsningar som
praktiska övningar och demonstrationer i institutets
egna lokaler, varjämte en del studiebesök vid
metall-gjuterier och industriella verk i Stockholm komma
att avläggas. Kursen är avsedd för självständiga
metallgjuteri- och verkstadsidkare samt — på dessas
begäran och rekommendation — hos dem anställda
verkmästare, förmän eller väl meriterade
gjuteriarbe-tare. Ansökningstiden utgår den 10 september, s.
Föreläsningar över optisk materialprovning och
finmätning i Zeiss-Werk, Jena, komma såsom redan
tidigare meddelats att äga rum under tiden den
22—24 september 1937 (se denna tidskrift, häfte 32
1937, sid. 334). Upplysningar angående kursen,
program m. m. kunna erhållas genom hänvändelse till
A. Karlson, Metall- och Maskin a.-b., Birger
Jarlsgatan 13, Stockholm 7. s.
Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut har
översänt program rörande kursverksamheten under
budgetåret 1937—1938 upptagande redogörelse för
arbetsstudie- och arbetsledarekurser i Stockholm,
Göteborg och Norrköping. Programmet har utsänts
såsom bilaga till Industriförbundets meddelande nr 4,
1937, och kan erhållas genom hänvändelse till
Arbetsledareinstitutet, Sveriges industriförbund, Stockholm
16. s.
Tekniska föreningen i Finland höll lördagen den
7 aug. sitt sommarmöte i Imatra, till vilket tvenne
representanter från Svenska teknologföreningen
inbjudits.
Vid mötet gavs en intressant demonstration av den
industriella utveckling, som under de senaste åren
ägt rum i Vuoksendalen kring de där belägna vatten-
kraftverken vid Imatra och Rouhiala. Vid mötet
besöktes Outokumpu kopparverk, Imatra järnverk,
tillhörigt Vuokseniska a.-b.. samt den nyanlagda
kraftstationen vid Rouhiala.
De tvenne första företagen utgöra de avslutande
leden i det storslaget planlagda utnyttjandet av
Outo-kumpu-gruvans rika skatter 1 samarbete med
cellulosaindustrien. Vid Outokumpu brytas f. n. årligen
350 000 ton malm med 4 Cu, varur genom
anrikning erhållas dels 90 000 ton svavelkis och dels
60 000 ton kopparkoncentrat med ca 20 % Cu.
Svavel-kisen går till de i Imatradistriktet befintliga
cellulosafabrikerna, där svavlet utnyttjas. Som rest erhållas
ca 55 000 ton kisbränder, som i Imatra järnverk först
behandlas medelst klorerande röstning och läkning
under utvinnande av koppar och kobolt jämte
glaubersalt, vilket senare levereras till
sulfatcellulosa-fabriker. Återstoden "purple ore" briketteras och
smältes i elektrisk hytta till tackjärn, som sedan
kommer att förädlas i elektriska ugnar och
bessemerkonvertrar till stål för valsning av räls och andra
profiler. Denna anläggning är färdig t. o. m. den
elektriska masugnen. Förädlingsverk och valsverk äro
under byggnad och beräknas komma i drift denna
höst.
Av kopparkoncentratet går ca hälften ävenledes till
sulfitfabrikerna, där dess svavel avrostas. Det
rostade koncentratet tillsammans med orostade delen
nedsmältes i det vid Imatra i omedelbar närhet av
järnverket belägna Outokumpu kopparverk i en
elektrisk ugn av Sulitelma-typ. Kvartssand tillsättes som
flussmedel och den erhållna skärstenen med ca 40 %
Cu konverteras till blisterkoppar, varav man erhåller
ca 12 000 ton per år eller dubbla Finlands behov.
Kopparn, som håller något guld och silver, går ännu
så länge till Tyskland för raffinering, men plats är
reserverad för ett eventuellt elektrolytverk. Den vid
smältningen och konverteringen bildade svaveldioxiden
går till ett absorptionsverk, där den slutligen
komprimeras till flytande form och levereras i tankvagnar
till sulfitfabriker i trakten.
Nyckeln till denna industriella utveckling, som
endast är en del av vad som redan finnes och är
planerat, är Vuoksens rika vattenflöden, som nu till
ungefär två tredjedelar äro utbyggda genom Imatra och
Rouhiala kraftverk, vars hela produktion på över
200 000 kW redan är abonnerad.
Detta är i korta drag vad vi fingo se på detta
intressanta möte. I de olika anläggningarna, som
besiktigades, visades en massa detaljer av stort intresse,
vilka det här bleve för långt att ingå på. Man fick
emellertid ett starkt intryck av den planmässighet och
energi, med vilka dessa arbeten för tillgodogörande
av några av Finlands naturtillgångar, malmen och
skogen med hjälp av vattenkraften, bedrivits. Det
hela länder Finlands ingenjörskår till stor heder, och
vi, som hade nöjet få bevista mötet, äro de finska
kollegerna stor tack skyldiga för vad vi vid besöket
i deras vackra land fingo se och höra och för den
utomordentliga gästfrihet, som kom oss till del.
Pin.
Ett påpekande om en oegentlighet i nuvarande
be-siktningsinstriunent för motorfordon har av Svenska
teknologföreningens styrelse gjorts till Kungl, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen efter skrivelse från föreningens
18 sept. 1937
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
