Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 4 sept. 1937 - Svensk motortrafiks första skede, av Carl Meurling - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
och landsvägstrafik, ehuru givetvis här och där och
kanske särskilt för de inre vattenvägarna ekonomiskt
kännbar, väl i själva verket aldrig haft eller kan
förväntas få karaktären av någon verklig principfråga,
så synes det med stort fog kunna ifrågasättas,
huruvida ej frågan om statlig reglering av konkurrensen
mellan de olika samfärdsmedlen skulle kunna t. v.
avföras och motortrafiken behandlas med hänsyn till
i huvudsak endast sina egna naturliga betingelser,
En dylik önskvärd förändring av frågeställningen
borde numera efter det utförda röjningsarbetet vara
realiserbar och synes i varje fall stå i rätt god
överensstämmelse med riksdagens tankegång.
Därmed skulle också hela det föreliggande
problemet avsevärt förenklas. Den starka
monopoliseringen av fjärrtrafiken har enligt 1935 års förslag
såsom en väsentlig uppgift att skapa förutsättning för
ett konkurrensskydd för järnvägarna. Bortfaller
detta syfte i huvudsak, synes det kunna tagas under
övervägande, i vad mån denna särbehandling
alltjämt är motiverad enbart med hänsyn till
motortrafikens egna betingelser. Det bör vid denna
omprövning ej förbises, att de viktigaste framtida tekniska
och ekonomiska landvinningarna för motortrafiken
torde vara att emotse just inom fjärrtrafiken och att
därför intet område inom den yrkesmässiga trafiken
torde vara så känsligt för en allt för snäv
begränsning som just detta. Möjligheter synas ej heller
saknas att på detta viktiga område, om det av tekniska
och administrativa skäl måste särskiljas, alltjämt
tillämpa den mot den enskilda företagsamheten
välvilligt inställda behovsprövning, som hittills för vårt
land, för dess innebyggare och dess näringsliv burit
så goda frukter.
Vad särskilt angår den förut berörda frågan om
möjligheten av att ej endast till förhindrande av
illojal konkurrens utan i direkt reglerande syfte
verkställa en verklig behovsprövning av den
yrkesmässiga trafikens utveckling, så synes det slutligen icke
vara ur vägen att en smula närmare syna i
sömmarna den realitet, som kan ligga bakom sådana ofta
använda begrepp som de redan förut omnämnda: det
verkliga trafikbehovet eller den erforderliga
trafikapparaten. Det kanske ej kan skada att i detta
avseende upprepa, vad i annat sammanhang
framhållits, nämligen att erfarenheterna från alla tiders
sain-färdshistoria visar, att "det. förefintliga behovet" är
ett högst odefinierbart och dimmigt begrepp och att
nya möjligheter ständigt komma att föda ny
företagsamhet och därmed även nya behov. För tio år
sedan ansågs i vida kretsar vårt trafikbehov vara
mycket väl tillgodosett med den dåvarande
trafikapparaten, vilken av många sakkunniga t. o. m.
betecknades såsom allt för stor. Sedan dess har
motorfordonsbeståndets kapacitet ökat till mer än det dubbla
och intet tyder dock på, att den nuvarande
trafikapparaten skulle vara mindre behövlig eller
utnyttjad än förut, snarare tvärtom! En dylik utveckling
regleras ej utifrån genom tvång; det är endast genom
att i varje ögonblick acceptera den snabbt
fortgående utvecklingen, som man kan tro sig reglera den —
precis som den gode Eucrites, vilken genom att i
varje ögonblick göra just vad gudarna ville, kände
sig jämställd med dem!
Ekonomisk översikt.
Högkonjunkturen i vårt land visar intet tecken till
avmattning. Såsom sådant torde man nämligen icke tå
uppfatta att antalet arbetssökande per 100 lediga platser
stigit under juli från 133 till 142, medan motsvarande
siffror för 1936 voro 194 och 194 samt för 1935 284 och
277. Årets julisiffra överträffar 1929 års, som var 138
mot 137 i juni samma år. De här ifrågavarande
siffrorna avspegla särskilt starkt utvecklingen inom
jordbruket och hushållen; de ge sålunda icke en adekvat
bild av läget inom vårt näringsliv i dess helhet. Inom
industri och hantverk minskades under juli i år antalet
ansökningar om arbete med omkring 20 proc. samtidigt
med att antalet lediganmälda platser steg med omkring
20 proc. jämfört med samma månad i fjol.
Fackföreningarnas redovisning av arbetslösheten inom
förbunden föreligger för juni och visar Vs lägre
procentsiffra än föregående år och någon sänkning sedan
föregående månad. Arbetskonflikten inom
byggnadsindustrien har oförmånligt påverkat denna siffra, i det den
redovisade arbetslösheten inom nämnda fack endast
minskats från 23,3 i juni i fjol till 22,4 proc. i sistlidna
juni. Föreliggande arbetsmarknadsrapporter för juli ge
dock vid handen, att det råder brist på arbetskraft inom
facket, framför allt på murare, som man nödgats
inför-skriva från grannländerna,
I övrigt märkes inom verkstadsindustrien brist på
skolad arbetskraft och numera även på icke fackutbildade
arbetare. Behovet av skogshuggare i norra och
mellersta Sverige kan alltjämt icke tillfredsställas.
Antalet hjälpsökande hos A. K. har sjunkit ytterligare
1 500 till 10 000 under juli. Produktionens kvantitet är,
så långt man kan döma av föreliggande material — i
främsta rummet utrikeshandelssiffrorna — alltjämt
synnerligen omfattande. Exportens värde har stigit till 189
mill. kr. för juli månad, vilket innebär en ökning
gentemot samma månad i fjol på hela 58 mill. kr. och
gentemot juni i år en på 20 mill. Importen har samtidigt
vuxit till 185 mill. kr. från 132 mill. kr. under juli i fjol,
medan junisiffran för innevarande år var 179 mill. kr.
Den kraftiga stegringen av siffrorna gentemot ifjol har
emellertid i icke ringa utsträckning sin grund i den
prisstegring, som ägt rum under de senaste tolv månaderna.
Svenska handelsbankens exportprisindex har sålunda
stigit från 124 för juli förra året till 173 för samma
månad i år och motsvarande siffror för importen voro
103 och 128. De långa kontrakten för vissa av våra
exportartiklar medför emellertid, att de senaste
månadernas starka prisstegring icke avspeglar sig i de nu
föreliggande exportvärdesiffrorna utan först senare
komma till synes.
Skeppningarna a.v blekt sulfit ha varit synnerligen
omfattande och detsamma gäller också sulfaten jämfört
med såväl närmast föregående månad som samma
månad föregående år. Exporten av oblekt sulfit har under
juli varit i det närmaste 50 proc. större än under
föregående år och omkring 42 proc. större än under juni i
år; motsvarande siffror för sulfaten voro resp. cirka 37
och 3. Även den blekta sulfiten har skeppats i
betydligt större utsträckning än under juli i fjol och utförseln
under juni i år har likaså varit högre än månaden förut;
ökningssiffrorna voro resp. omkring 28 och 3 proc.
Mekanisk massa och tidningspapper ha däremot utförts i
något mindre kvantitet än under sistlidna juni månad;
medan det förra varuslaget visar en något lägre
kvantitet än under juli i fjol, företer det senare en
obetydlig stegring. Omslagspapperet håller sig väl uppe på
den tidigare i år uppnådda nivån och alltså något högre
än för ett år sedan. Värdestegringen för exporten av
papper och massa utgör gentemot juli i fjol i det
närmaste 46 proc. och gentemot föregående månad 14 proc.
364
11 sept. 1937 364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
