Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 11 sept. 1937 - Guglielmo Marconi (1874—1937) - Krångedetanken, av Nils Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
söksapparaturen fullkomnades — Lodge, Popoff
m. fi. — universitet och högskolor fingo nya
intressanta apparater för demonstration. Men fortfarande
måste ett nytt skapande moment komma till —
impulsen till tekniskt nyttiggörande —• innan blomman
kunde gå i frukt. Det förunnades Marconi ■—
teknikern — att ge den erforderliga impulsen. Ingen
bestrider honom i dag hans faderskap till en av
mänsklighetens mest otroliga tekniska vinningar, om
än väldiga strider förts om prioriteten i detaljer.
Krångedetanken.
Av direktör NILS FORSSBLAD.1
Bland de högtidsdagar, som höjt sig över
vardagen i Sven Lübecks liv, bör den 18 juli 1936,
Krång-edes invigningsdag, ha intagit en alldeles särskild
plats. En stor tanke var då förverkligad,
kraftverkets maskiner voro igångsatta och sände sin kraft
över de långa ledningarna till bruksföretagen i
Bergslagen och till landets huvudstad. Vädrets
makter och en nådig kunglighet skänkte glans över
dagen, en stor skara gäster från när och fjärran visade
sin uppskattning av verket och av anordningarna. En
representant för delägarna framförde i hjärtliga ord
ett tack för att bruksintressenterna, som från början
lämnat tanken sitt stöd, nu hade sin kraftfråga löst
för överskådlig tid. En representant för arbetarna
betygade det goda samförståndet med arbetsgivaren,
som bland annat tagit sig uttryck i att de
omfattande arbetena kunnat genomföras utan någon konflikt.
Vid invigningen gavs icke tillfälle att i minnet
framkalla något av Krångedeföretagets historia. I
denna festskrift bör en sådan återblick väl försvara
sin plats.
Som bekant inköptes vattenrätten i
Krångedefor-sarna år 1897 från byamännen i Krångede och Böle av
den kände uppfinnaren och mångfrestaren doktor
Gustaf de Laval. Avsikten var att till platsen förlägga
någon elektrokemisk industri, varom bland annat en
bestämmelse i köpehandlingarna vittnar, enligt
vilken minst hälften av kraften vid vite skall tagas i
anspråk för industriella anläggningar vid forsarna.
Det översteg tydligen de Lavals förmåga att få några
sådana anläggningar till stånd. Bristen på råvaror
inom rimligt avstånd ävensom de besvärliga
fraktförhållandena voro väl då som senare av avgörande
betydelse. En kraftöverföring i större stil till annan
lämpligare fabrikationsplats var ej heller möjlig på
teknikens dåvarande ståndpunkt. Dessutom- var det
på den tiden otänkbart att verkställa ett
kraftverksbygge av större mått utan järnvägsanslutning, vilket
givetvis i hög grad försvårade en utbyggnad.
Doktor de Lavals förvärv vid Krångede överfördes
år 1899 till det samma år bildade Industriaktiebolaget
Polcirkeln, i vilket de Laval åtminstone några år
framåt utövade rösträtt för huvudparten av aktierna.
Bolagets styrelse utgjordes av disponenten J. A.
Estberg, först i Håsjö och senare i Stockholm.
Genom dennes förmedling såldes vattenrätten år
1908 till Svenska Emissionsaktiebolaget, som
omedelbart överlät köpet på ett särskilt bolag, Krångede
Aktiebolag, vilket stiftades detta år med ett aktie-
1 Denna uppsats ingår i hyllningsskriften till landshövding
S. Lübeck och återges med vederbörligt tillstånd.
Bed.
kapital av 350 000 kronor. Emissionsaktiebolaget
behöll för sin del huvudparten av aktierna i det nya
bolaget och skötte dess affärer under åren fram till
1916. Under denna tid, eller närmare bestämt under
åren 1911 till 1915, utspelades den stora
vattenfallsprocessen med Kronan, som gjorde anspråk på bättre
rätt till forsarna. Kronan förlorade som bekant
denna rättegång. De vidlyftiga handlingarna finnas
tryckta i Svenska vattenkraftföreningens
publikationer.
Under åren 1915 och 1916 gjordes för
Krångede-bolagets räkning vissa kompletterande
markförvärv av ingenjören Sven Lubeck, som härmed för
första gången uppträder som Krångedes man.
Dessförinnan hade han aktivt medverkat vid olika
undersökningar och utbyggnadsförslag, som
Vattenbyggnadsbyrån under årens lopp utarbetat på uppdrag av
Emissionsaktiebolaget.
Den stora omvälvningen i Krångedes förhållanden
inträffade i slutet av år 1916. På initiativ av Sven
Lübeck inköptes då samtliga aktier i Krångede
aktiebolag av ett konsortium av mellansvenska
järnverk, vilka härigenom åsyftade att för framtiden
säkerställa sitt kraftbehov. De män, som stodo
bakom detta köp voro:
generalkonsul A. Ax:son Johnson för Avesta
jernverk;
disponenten Törd Magnuson för Sandvikens
jernverk;
disponenten A. Sjögren för Forsbacka jernverk;
disponent P. Bock för Fagersta bruk;
disponenten Olof Hjorth för Hofors bruk.
I samband med köpet träffades mellan köparna
det ännu för delägarna i Krångedebolaget gällande
konsortialavtalet av den 8 december 1916. Detta
avtal stadgar, att delägarna i bolaget skola äga att
till självkostnad uttaga kraft i proportion till
aktieinnehavet. Hembudsskyldighet består med avseende
å överlåtelse av aktier, respektive av kraft. I
samma avtal stadgas även, att köparna, ’"därest
inom viss tid företag för tillhandahållande inom
mellersta Sveriges Bergslag av elektrisk energi åt
ett större antal industriella bruks- och dylika
anläggningar" skulle komma till stånd, äro skyldiga avstå
viss del av sina aktier till detta företag.
En sådan överlåtelse skedde år 1918 till det då
bildade företaget Aktiebolaget Bergslagens
gemensamma kraftförvaltning, som härigenom inträdde i
delägarnas krets.
Krångede aktiebolag inlämnade redan under
emissionsbolagets regim sommaren 1916 till
dom-havanden i Ragunda tingslag ansökan om
utbyggnad av forsarna enligt av Vattenbyggnadsbyrån upp-
11 sept. 1937
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
