Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 2 okt. 1937 - Den lägre tekniska undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
avdelningen för väg- och vattenbyggnad vid Tekniska
högskolan är en av de fackavdelningar, som
utexaminerar det största antalet ingenjörer, vilket framgår av
följande tablå:
Fackavdelning Utexaminerade elever år 1928 år 1930
Maskinbyggnad och mekanisk teknologi 25 st. 35 st.
Skeppsbyggnad ............... ......... 14 „ 13 „
Elektroteknik ................ ......... 27 „ 50 „
Väg- och vattenbyggnad ....... ......... 31 „ 44 „
Kemisk teknologi ............. ......... 22 „ 32 „
Bergsvetenskap ............... ......... 13 „ 33 „
Arkitektur ................... ......... 16 „ 11 „
Procentuellt antal väg- och
vattenbyggare ..............................= 21 % 20 %
Härtill kommer att av de 19 lantmätare, som år 1936
utexaminerades, böra en del räknas till väg- och
vattenbyggnadsfacket.
Av de statliga tekniska skolorna på det lägre stadiet,
som meddela fackundervisning, lämna 3 st. dylik i
maskinteknik (Malmö, Eskilstuna och Stockholm), 2 st. i
husbyggnad (Malmö och iS-tockholm) samt en i vardera
kemisk industri (Malmö), elektroteknik (Västerås),
bergs- och gruvteknik (Filipstad) och väg- och
vattenbyggnadsteknik (Norrköping). Hit kunna också räknas
de differentierade tekniska gymnasierna i Härnösand
med avdelning för träindustri och Örebro med
avdelningar för maskinteknik, kemi, elektroteknik och
merkantil teknik. Det sammanlagda antalet utexaminerade
elever med fackutbildning från dessa skolor utgjorde år
1936 236 st., av vilka väg och vattenbyggare från
Norrköping 7 st. eller endast 3 %. Av ovanstående framgår
alltså, att de statliga skolorna utbilda ca 20 % väg- och
vattenbyggare med högre teknisk examen men endast
ca 3 % med lägre teknisk examen.’1
De allmänna tekniska gymnasierna meddela
undervisning i maskinteknik, elektroteknik, kemi och
husbyggnadsteknik, men ej i väg- och vattenbyggnadsteknik.
Sålunda är vid ett visst tekniskt gymnasium anslaget
sammanlagt för de tre läsåren 14 timmar per vecka till
fysik och elektroteknik, 9 timmar per vecka till kemi,
17 timmar per vecka till maskinteknik och 9 timmar per
vecka till husbyggnadslära. Eleverna från de allmänna
tekniska gymnasierna få alltså övervägande
maskinteknisk undervisning, men praktiskt taget ingen utbildning
inom väg- och vattenbyggnadsfacket.
Som en följd av bristen i fråga om undervisningen
inom väg- och vattenbyggnadsfacket vid de statliga
tekniska skolorna hava flera privata och kommunala
tekniska skolor upprättat undervisning i detta fack, t. e.
Tekniska institutet i Stockholm, ’Stockholms tekniska
institut, Tekniska skolan i Katrineholm, i Hässleholm etc.
Omfattningen av denna fackundervisning framgår av
följande tabell över antalet utexaminerade elever år 1937
från de två privata skolorna i Stockholm:
Stockholms tekniska institut.
Fackavdelning
Ångtekniker ............................................................8 st.
Motortekniker ........................................................13 „
Elektrotekniker ....................................................8 „
Sanitetstekniker ....................................................7 „
Flygtekniker ..........................................................4 „
Husbyggare ............................................................12 „
Väg- och vattenbyggare ......................................15 „
Kemister ................................................................7 „
Procentuellt antal väg- och vattenbyggare 20 %
i 1937 utexaminerades dock 19 st. väg- och vattenbyggare
från Norrköping, motsvarande ca 8 % av totala antalet.
Tekniska institutet i Stockholm.
Fackavdelning
Mekanik ..................................................................25 st.
Elektroteknik ........................................................19 „
Väg- och vattenbyggare ......................................16 „
Husbyggnad ............................................................12 „
Värme och sanitet ................................................8 „
Flygteknik ..............................................................1 „
Procentuellt antal väg- och vattenbyggare 19,7 %
Dessa två privata skolor utbilda alltså samma
procentuella antal väg- och vattenbyggare som Tekniska
högskolan.
Ovanstående utredning visar, att den lägre statliga
utbildningen av väg- och vattenbyggare visar
kvantitativa brister, i det att dylik endast förekommer vid en
statlig teknisk skola, nämligen Norrköpings tekniska
elementarskola.
För att utröna huru denna brist lämpligast bör
avhjälpas skall här lämnas en kort översikt av de tekniska
skolorna i hela landet.
Den lägre tekniska undervisningen i vårt land har att
uppvisa ett flertal till sin organisation olikartade
skol-typer. Kommittén har ansett det lämpligt att i
föreliggande sammanhang lämna en överblick över de statliga
skolor, vid vilka teknisk undervisning på mellanstadiet
bedrives. Med stöd härav är det lätt bedöma, i vilken
omfattning det fackområde, kommitténs utredning
närmast avser, är representerat i vårt statliga
skolsystem.
I stort sett kan man f. n. skilja mellan tre olika
huvudtyper av lägre tekniska läroanstalter, nämligen
treåriga tekniska elementarskolor, treåriga tekniska
gymnasier och tvååriga tekniska fackskolor. Det tekniska
gymnasiet i Örebro representerar dock strängt taget en
fjärde, självständig skoltyp i sin egenskap av s. k.
differentierat, tekniskt gymnasium. De egentliga tekniska
gymnasierna hava till ändamål att meddela en allmän
teknisk bildning jämte vissa merkantila kunskaper,
medan vid örebrogymnasiet undervisningen är
differentierad pä olika linjer. Sedan några år tillbaka har en
viss mindre differentiering tillämpats även vid tekniska
gymnasiet i Härnösand, varför den i kungl. maj:ts
nådiga stadga av år 1919 fastställda typen av tekniskt
gymnasium numera i sin renodlade form finnes
representerad endast vid tekniska läroverket i Malmö. De
tekniska elementarskolorna, vilka företräda en äldre
form av lägre tekniska läroanstalter, ha genom
upprepade organisatoriska omgestaltningar moderniserats,
så att de numera stå de differentierade tekniska
gymnasierna rätt nära, och sannolikt torde desamma inom en
snar framtid komma att omorganiseras till dylika
gymnasier. De helt statliga skolor, vid vilka teknisk
undervisning på mellanstadiet meddelas, äro:
1) Tekniska elementarskolan i Norrköping:
undervisningen i första årskursen gemensam för samtliga elever;
i andra och tredje årskurserna däremot uppdelad på
fem linjer, en mekaniskt teknisk, en textilteknisk, en
byggnadsteknisk (hus-, väg- och vattenbyggnad), en
kern’skt teknisk och en färgeriteknisk linje.
2) Tekniska elementarskolan i Bords: undervisningen
i första årskursen gemensam för samtliga elever; i andra
och tredje årskurserna däremot uppdelad på tre linjer,
en mekaniskt teknisk, en kemiskt teknisk och en
textil-teknisk linje.
3) Tekniska läroverket i Malmö: skolan omfattar ett
tekniskt gymnasium (allmänt), en maskinfackskola, en
husbyggnudsfackskola och en kemisk fackskola.
4) Tekniska gymnasiet i Örebro: undervisningen i
första årskursen gemensam för samtliga elever; i andra
och tredje årskurserna däremot uppdelad på fyra linjer,
Utexaminerade elever
1937 i dagskolan
Antal utexaminerade
elever 1937
2 okt. 1937
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
