- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
412

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 16 okt. 1937 - Den svenska universitetsfilosofien och den fysikaliska världsbilden, av Ragnar Liljeblad - H. I. Hannover †, av W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

a priori rubbad redan när Riemann uppställde sin
icke euklidiska geometri. Men fullt klart blev detta,
när Einstein visade, att denna nya geometri just gav
den ojämförligt enklaste beskrivningen av den
fysikaliska verkligheten. Som jag förut påpekat, skulle
det säkerligen varit praktiskt uteslutet, att med
fasthållande av den gamla geometrien komma till den
allmänna relativitetsteoriens resultat. De geometriska
axiomen äro ingenting annat än överenskommelser,
dvs. förtäckta definitioner, och hela geometrien
ingenting annat än ett delvis godtyckligt koordinatsystem,
som jag använder vid beskrivningen av den
fysikaliska verkligheten. På samma sätt som jag kan
använda mig av antingen ett Cartesianskt eller ett
polärt koordinatsystem, kan jag använda mig av den
euklidiska eller den Riemann—Einsteinska
geometrien. Man kan alltså ej tala om någon av
intellektet fordrad överensstämmelse mellan de av oss
skapade geometriska lagarna och erfarenheten. Vi
välja helt enkelt den geometri, som bäst passar vårt
syftemål och formen för de fysikaliska lagarna få
sedan anpassa sig därefter.

Återstår då endast aritmetiken eller i allmänhet
matematiken med undantag av geometrien. Här
kunna vi nog knappast komma ifrån det faktum, att
vårt intellekt tvingar oss till syntetiska omdömen
a priori, användbara på den yttre verkligheten. Hur
är nu detta möjligt? För min del har jag sett
saken så, att även våra introspektiva förnimmelser,
som ju ej ha något med rummet att skaffa (man talar
ej om en fyrkantig tanke) dock förlöpa i tidens form.
Med tidsformen kommer talserien, som baserar sig
på en kontinuerlig succession. Vi kunna räkna våra
tankeimpulser, liksom vi kunna räkna föremålen
utanför oss. Om vi nu som ett faktum acceptera
oss såsom medvetna intellekt, arbetande efter vissa
logiska lagar, är det ju egentligen intet problem, att
dessa lagar kunna tillämpas på våra egna
introspektiva iakttagelser. Intellektet skapar genom sina lagar
helt enkelt iakttagelserna. Problemet är, huru de
kunna tillämpas på en yttre av oss oberoende värld,
eller rättar sagt på förnimmelser oss påtvingade
utifrån.

Men är det så underligt, om detta kan ske, så
länge vi hålla oss till de aritmetiska begreppen, som
i lika mån äro tillämpliga på våra egna
introspektiva som de oss påtvingade yttre förnimmelserna.
Att de logiska lagarna skola kunna tillämpas på den
utsorterade del av den yttre erfarenheten, som låter
sig formas efter samma kategorier som den inre
erfarenheten, är väl i stället helt naturligt.

Jag skall sluta med dessa antydningar för att ett
ögonblick återvända till utgångspunkten. Hur skall
en förändrad inställning uppnås från den svenska
universitetsfilosofiens sida gent emot den fysikaliska
kunskapsbilden? Det är nu mer än 20 år sedan den
allmänna relativitetsteorien såg dagen, och ännu har
man på filosofiskt håll ej fattat sammanhanget. Jag
tror det är nödvändigt, att något göres för att bryta
ned skråmurarna. Det borde kunna ske genom en
■så enkel åtgärd som att föreskriva, att bland de
sakkunniga vid tillsättande av professurer i filosofi skall
finnas även en teoretisk fysiker med särskild
uppgift att endast granska de delar av de sökandes
produktion, som behandla moderna kunskapsteoretiska
frågor. Det betyder ju ej introducerandet av någon

ny akademisk princip. Redan förr torde det väl ha
förekommit, att sakkunniga utsetts med uppdrag att
granska endast en utvald del av de sökandes skrifter.
Och då fysikerna de senaste årtiondena faktiskt varit
banbrytare på kunskapsteoriens område, kan någon
berättigad invändning ej göras mot en sådan
anordning. Som kollegial hänsyn tyckes ha hindrat de
akademiska fysikerna att själva framställa ett dylikt
förslag, kan det kanske ursäktas, att det reses av en
utomstående.

H. I. Hannover †.

Den 9 september avled i Köpenhamn professor
emeritus H. I. Hannover. Son av en framstående
läkare valde Hannover ingenjörsbanan, på vilken
han år 1884 med höga betyg absolverade sin examen.
I februari 1888 utnämndes han till docent i teknologi
vid Den polytekniske Læreanstalt och därmed
begynte en rik läraregärning, samtidigt som hans
intensiva arbetsförmåga och järnflit gav honom tillfälle
till en omfattande litterär produktion på den
mekaniska teknologiens område. 1912 blev Hannover
direktör för Den polytekniske Læreanstalt, i vilken
egenskap han var verksam till år 1931, då han blev
emeritus. Åren 1896 till 1912 var Hannover jämväl
direktör för danska statens materialprovningsanstalt
och därefter till år 1922 ordförande i dess styrelse.
Professor Hannover var en varm vän av vårt land,

bland vilkas teknici han hade talrika personliga
vänner. En väsentlig del av hans intresse ägnades
materialprovningen och på detta verksamhetsområde
införde han bl. a. på sin tid metallmikroskopien inom
de nordiska länderna och upprätthöll i sin krafts
dagar ett intimt samarbete med vår provningsanstalt
och dess ledare. Det är i det nordiska
ingenjörssamarbetets tecken, som Teknisk tidskrift gärna vill hylla
minnet av professor H. I. Hannover såsom en god
exponent för det slags tekniker och vetenskapsmän,
vilkas gärning ej känner till några landsgränser.

W.

412

31 juli 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free