Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Det elektriska köket, av Gösta Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Uppkörningstiden har härigenom avsevärt kunnat
nedbringas och måste numera anses tillfredsställa
även mycket högt ställda krav i detta hänseende.
De elektriska matlagningsapparaterna ha undan
för undan förbättrats. Den elektriska spisen av i dag
skiljer sig från en sådan av ett äldre datum inte bara
genom sitt elegantare utseende. Den är robustare,
försedd med kraftigare och hållbarare strömbrytare,
ugnen, som vanligen är helsvetsad, är oftast utrustad
med automatisk temperaturregulator osv. Samtidigt
som kvaliteten förbättrats ha också priserna sjunkit,
vilket till stor del torde få tillskrivas den ökade
omsättningen.
Elektrovärmens alstring i de apparater det här är
fråga om grundar sig på elektricitetens egenskap att
uppvärma en motståndstråd när den går genom
densamma och är alltså, en rent fysikalisk process. Vid
de bränsleeldade spisarna däremot sker
värmeutvecklingen genom förbränning, som är en kemisk process.
För denna erfordras dels tillförsel av syre, dels
bortförande av förbränningsprodukter. Syret för
förbränningen måste hämtas ur den omgivande luften,
vilken därigenom blir syrefattigare, och i den mån
man icke lyckas helt avleda förbränningsprodukterna
får man dessa som avsättningar på tak och väggar.
Vid användandet av elektrovärme är man befriad
från dessa olägenheter.
Ännu påtagligare fördelar stå emellertid att vinna
ur inredningsteknisk synpunkt vid en rationellt
genomförd kokelektrifiering. Tidigare har man varit
nödsakad att sammanbygga alla för matlagningen
erforderliga värmeapparater såsom kokställ, stekugnar,
värmeugnar och många gånger även vattenvärmare
i en pjäs, enär alla dessa delar måst grupperas kring
en central eldstad för att erhålla behövligt värme.
Det elektriska värmeelementet kan med lätthet
apteras just där värmen behöves, och man kan därför
utan svårighet skilja de olika apparaterna åt, om
detta exempelvis av utrymmesskäl eller med hänsyn
till arbetsbesparande synpunkter visar sig önskvärt.
Såväl detta förhållande som att de elektriska
matlagningsapparaterna ej fordra anslutning till några
rökgångar medför större frihet vid uppgörandet av
byggnadsplanen. Läget av köket och apparaternas
Fig. 4. Vid denna spistyp har ugnen placerats vid sidan av
kokplattorna för erhållande av bekvämare arbetshöjd.
Fig. 5. Spis för mycket stora hushåll, 6 plattor, bakugn i
övre vänstra hörnet, grillugn i övre högra hörnet och 2
värmeskåp.
inbördes uppställning i detta kan göras helt
oberoende av murstocken, vilket kan innebära en
förenklad och förbättrad planlösning inte bara för köket
utan många gånger också för bostaden i dess helhet.
Den elektriska matlagningen karakteriseras vidare
av att man kan erhålla för varje särskilt ändamål
önskad temperatur, och att man helt har
temperaturfördelningen i sin hand. De förekommande
arbets-operationerna kunna också lätt automatiseras vid de
elektriska matlagningsapparaterna.
De två väsentliga delarna på en elektrisk spis äro
kokställena och ugnen. Dessa kunna som ovan
nämnts antingen placeras var för sig eller byggas
ihop. Antal kokplattor kan erhållas efter önskan.
De vanligaste hushållsspisarna ha 2—4 plattor och
en ugn. På större och mera påkostade typer
förekomma ända upp till 6 plattor, och dessa spisar äro
utrustade förutom med en eller flera stekugnar ofta
även med värmeskåp och grillugn.
Spisarna äro i regel utförda med emaljerad häll,
oftast svart, men även andra färger förekomma.
Spisens sidor äro vanligen emaljerade i någon ljus
färg. De för hushållsspisarna använda kokplattorna
äro standardiserade till 145, 180 och 220 mm
diameter, och effekterna tendera mot att normalt bliva
800, 1 200 och 1 800 W för resp. plattdiametrar. De
alltmera ökade kraven på kort uppkokningstid ha
som redan tidigare nämnts, framtvingat plattor med
särskilt stora specifika effekter, och man finner
numera ofta hushållsspisar, försedda med en s. k.
rapid-platta. En sådan rapidplatta är exempelvis för en
diameter på 145 mm utrustad med ett element på
1200 à 1400 W. På senaste tiden ha plattor med
ännu högre specifika effekter och av speciellt
utförande framkommit.
Effekten vid de vanliga plattorna är reglerbar f
4 steg, hel-, halv-, kvarts- och noll-effekt.
Regleringen sker genom på spisens framsida monterade
strömställare.
Värmeöverföringen från den planslipade kokplattaii
till kokkärlet sker genom ledning, och det är därför
ytterligt viktigt, att kokkärlets botten också är plan
och att beröringsytorna mellan platta och kärl hållas
väl rena. Ett motsatt förhållande fördröjer upjikok-
30 okt. 1937
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
